Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev?
Då kan du anmäla dig via länken så får du alla Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg - varje vecka.
Fiffigt va?
Ordnade padelturnering – fick sparken efter 19 år
En kvinna på en tennis- och padelklubb fick sparken efter 19 år. Enligt klubben gjorde hon fel när hon anordnade aktiviteter efter stängning. Men kvinnan hade fått chefernas tillåtelse och nu stämmer Unionen klubben på 200 000 kronor.
Under många år anordnade en kvinna på en tennis- och padelklubb i Västsverige aktiviteter för vänner och bekanta. Det kunde till exempel handla om en turnering i tennis eller padel under tider när klubben hade stängt eller under mindre uppbokade tider.
Inför varje aktivitet frågade hon cheferna om lov och vid ett par tillfällen var en av cheferna medarrangör. Deltagarna swishade avgiften till kvinnan som sedan satte in pengarna på klubbens konto.
Förra året arrangerade kvinnan en aktivitet i oktober. Enligt klubbens taxa var banavgiften 150 kronor per timme under lågpristid. Kvinnan betalade därför in 900 kronor för sex banor.
Blev avskedad
En månad senare blev hon avskedad. Klubben ansåg att hon borde ha betalat en högre banavgift. Klubben påstod också att hon serverat alkohol under aktiviteten och glömt att larma när hon gick hem.
Nu stämmer Unionen klubben i Arbetsdomstolen. Enligt förbundet fanns ingen grund för att avskeda kvinnan.
– Medlemmens uppfattning är att hon i oktober gjorde på precis samma sätt som tidigare. Hon har gjort likadant i flera år och gjorde så senast i juni förra året, säger Sverker Wickberg, förbundsjurist på Unionen.
Några bevis för att kvinnan serverat alkohol eller glömt att larma har klubben hittills inte lagt fram.
– Vi väntar fortfarande på deras svaromål, men under de förhandlingar som varit hittills har de bara påstått saker som inte har varit underbyggda. Min bedömning är att det inte har funnits grund för avsked och inte heller saklig grund för uppsägning, säger Sverker Wickberg.
Han har goda förhoppningar om att vinna målet. Unionen kräver att kvinnan får 200 000 kronor i allmänt skadestånd samt skadestånd för utebliven lön från slutet av november tills förhandlingen är avgjord.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Blåstes på 400 000 i bonus
Jobbar du i ett utländskt bolag? Då bör du upprätta ett avtal om att svensk lag gäller vid en tvist med din arbetsgivare.
En marknadschef, som blåstes på över 400 000 kronor i bonus av ett nederländskt företag, får nu sin sak prövad i svensk domstol – tack vare ett sådant avtal.
En marknadschef, som blåstes på över 400 000 kronor i bonus av ett nederländskt företag, får nu sin sak prövad i svensk domstol – tack vare ett sådant avtal.
Kvinnan var marknadschef på ett företag med hemvist i Nederländerna och jobbade i huvudsak från sitt hem i Göteborg. Förutom lön var hon berättigad till en prestationsbaserad bonus. I januari förra året hade hon ett möte med företagets vd som meddelade att hon hade uppfyllt målen för 2024 till fullo och därför skulle få maximal bonus, 427 500 kronor.
Men det skulle visa sig att arbetsgivaren inte ville betala ut några pengar. När det gått två månader kontaktade hon vd:n igen som bekräftade att hon var berättigad till ersättningen och gav instruktioner till sina medarbetare att verkställa utbetalningen av bonusen. Men kvinnan fick aldrig någon bonus och nu har Unionen stämt det nederländska företaget för att få ut pengarna till medlemmen.
Bolaget: Vd:n saknade mandat
Bolaget hävdar att vd:n inte hade mandat att besluta om marknadschefens bonus eftersom han sagt upp sig. Unionen anser att det saknar betydelse eftersom han otvivelaktigt var registrerad som vd när han hade gav löftet om bonus. Sammanlagt kräver Unionen företaget på 520 000 kronor i utebliven ersättning för medlemmens räkning.
Nu ska saken avgöras i Göteborgs tingsrätt. Att det blir i svensk – och inte nederländsk – domstol beror på att marknadschefen och arbetsgivaren hade upprättat ett avtal om vilket lands lagstiftning som ska tillämpas i händelse av en tvist. Det kallas prorogationsavtal (se faktaruta).
Jobbar du åt ett bolag utomlands? Då är avtalet avgörande
Unionen rekommenderar alla arbetstagare som är anställda i bolag med hemvist utanför Sveriges gränser att upprätta avtal om att det är svensk lagstiftning som ska gälla.
– Om arbetstagaren arbetar i ett land och arbetsgivaren är registrerat i ett annat land är det en god idé att reglera detta. Arbetstagaren har typiskt sett ett intresse av att kunna få sin sak prövad i sitt hemvistland, vilket det alltså är möjligt att komma överens om i ett anställningsavtal, säger Viktor Anesäter, förbundsjurist på Unionen och som företräder marknadschefen.
Är det någon skillnad om företaget har sin hemvist i ett EU-land eller utanför EU:s gränser?
– Det kan ändå vara möjligt för en arbetstagare att väcka talan i sitt hemvistland. Inom EU finns lagstiftning som reglerar sådana situationer men frågorna beror på omständigheterna i det enskilda fallet och därför är det säkrast att avtala om vad som ska gälla.
Vad är ett prorogationsavtal?
Ett prorogationsavtal är en överenskommelse där parterna i förväg bestämmer vilken domstol som ska vara behörig att hantera en eventuell framtida tvist. Avtalet är vanligt i samband med internationella affärer. Det ökar förutsebarheten och undviker osäkerhet om var en rättegång ska äga rum.
