Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Gemensam hobby stärker jobbrelationen

Den som trivs med kollegorna offrar gärna en gnutta fritid för att umgås. Kanske spela bowling, ta en öl eller se på teater.
Daniel Sundström och Staffan Rosenberg har tagit det ett steg längre. De upplever sådant vi andra bara ser på film och i tv-spel.
Kim Engstrand Lund Publicerad

Daniel Sundström och Staffan Rosenberg är kollegor sedan sex år tillbaka. De sitter i ett vanligt kontor med ganska vanliga arbetsuppgifter. De mejlar, pratar i telefon och har mycket möten. Men på fritiden håller de på med levande rollspel, så kallat  lajv. För Daniel och Staffan är det ett sätt att umgås utanför jobbet, men också en plats att få inspiration och träffa folk.

- Om du blandar teater utan manus med dataspel och film så hamnar du nära lajv. Det handlar om att ta sig en roll och berätta en historia tillsammans med andra. Att utforska frågeställningar eller upplevelser som skulle vara väldigt svårt eller omöjligt att göra i vanliga fall. Det är besvärligare än att sätta igång en film eller ett dataspel, men tio gånger mer givande, säger Staffan.

- När vi tittar på en film tillsammans är vi passiva och kan inte påverka utgången. I ett tv- eller dataspel har du viss möjlighet att påverka. Men på ett lajvarrangemang är du själv helt aktiv och har all möjlighet i världen att utveckla och påverka vart berättelsen tar vägen. 

Öppet arbetsklimat

Staffan är vd på produktionsbolaget The Company P. Han och Daniel Sundström började jobba tillsammans 2005. De jobbar nästan bara i projektform med produktioner inom tv, webb och mobiltelefoni. På senare tid har de haft bland andra Nokia, SVT och amerikanska Twentieth Century Fox som kunder.

Båda två trivs väldigt bra på jobbet. De beskriver det som mycket frihet men också mycket ansvar.

- Vi är i framkant av utvecklingen inom vårt område. Det innebär att jag dels får bygga häftiga saker men också leda den tekniska utvecklingen på företaget, säger Daniel.

Lokalerna är luftiga och ljusa och ligger i centrala Stockholm. På kontoret finns nio anställda och både Staffan och Daniel berättar om ett öppet arbetsklimat där alla har mycket att säga till om. Staffan förklarar att företaget har en platt struktur med korta beslutsvägar vilket gör att man blir ett tajt gäng som jobbar tillsammans för att lösa problem.

Stor förståelse på jobbet

År 2007 åkte de på sitt första lajv tillsammans. Vid det laget hade de varit aktiva inom hobbyn sedan 1993 respektive 1998. Hittills har de deltagit på 10-12 arrangemang tillsammans. Hela sex av nio anställda på företaget håller på med lajv. De övriga tre får finna sig i en del prat om det på jobbet.

- De är försiktigt nyfikna. De tycker det verkar både roligt och spännande, men samtidigt att det är en vansinnigt stor investering eftersom lajv tar så pass mycket tid och engagemang.

Daniel berättar att det finns en stor förståelse på deras arbetsplats för att lajv kräver tid. Men visst är det en skillnad jämfört med att gå ut och ta en öl tillsammans efter jobbet.

- Javisst. En after work-öl kostar inte flera tusen och tar inte flera veckor att förbereda. Förberedelsetiden är en väsentlig skillnad. Lajvet planeras ofta långt i förväg och är en aktivitet man förbereder tillsammans, till skillnad från en kick off till exempel.

Gemensam fritid kräver balansgång

Staffan upplever att alla typer av gemensamma upplevelser är bra för kollegor. Men han försöker också vara medveten om att inte blanda ihop det privata och det professionella. Privata relationer mellan arbetskamrater kan bli problematiska. Samtidigt är han noga med att betona att lajv inte gör det hela mer problematiskt än någon annan gemensam hobby.

- Kollegor pratar till exempel om vad de sett på tv igår, något som de har gemensamt. Lajv skapar i stället väldigt tydliga, starka gemensamma upplevelser. Det har en starkare uttryckskraft än vad tv har, det är ju du själv som varit med och påverkat upplevelsen.

Staffan och Daniel är överens om var man ska dra gränsen. Jobbet får inte bli lidande. Ringer någon med ett akut problem en lördag måste det fixas. Och det har hänt att arbetet inte tillåtit att de båda varit borta för ett lajv. Eftersom Staffan är chef är det han som fått stanna hemma. En uppoffring han tycker är helt rimlig.

- Ja, hittills har jag fått offra mig och jobba medan de andra åker iväg och har roligt. Men det är en pliktsak, är man ytterst ansvarig ska man också ta det ansvaret.

Lajvens potential för arbetslivet ligger i dess sociala aspekt. Staffan och Daniel träffar mycket folk under arrangemangen, människor med olika åldrar, bakgrunder och intressen. Båda är överens om att de har fått ett brett nätverk av att lajva. En av företagets nuvarande programmerare har de träffat under ett tidigare arrangemang.

Lajv ger bränsle till kreativiteten

Som fritidsintresse tillsammans med kollegan kan lajv gynna kreativiteten på ett företag. Staffan och Daniel upplever i alla fall en tydlig effekt på jobbet. De berättar att många av erfarenheterna de får på lajven går att applicera direkt på företagets eventverksamhet.

- Vi får en gemensam förståelse för det vi pysslar med - upplevelseproduktion. Vi har stor nytta av att lajva, men inte nödvändigtvis av att lajva tillsammans. Men konsekvensen blir ändå att man känner varandra bättre, kommunikationen flyter lättare och man arbetar tajtare ihop, något som givetvis gör att det är lättare att jobba tillsammans.

Att både jobba och spendera tid tillsammans på lajv, går det att skilja mellan arbete och privatliv?
För Staffan och Daniel flyter inte lajv ihop med arbetslivet mer än någon annan social aktivitet. De upplevelser och arrangemang som de åker på blir något bara de kan prata om. Men det är knappast något som är specifikt för lajv, tillägger de.
Men eftersom lajv är så pass intimt finns givetvis risk att vissa upplever att de ställs utanför en gemenskap.

- De som inte håller på med det markerar väldigt tydligt om vi pratar för mycket om lajvupplevelser, de skäms inte för att säga det. Det är samma sak som att vi säger ifrån när filmtöntarna bara pratar specialeffekter.

Fördomsfri miljö gynnar alla

En tillåtande och öppen arbetsplats är en bra förutsättning för att regelbundet lajvande med kollegan ska fungera. Att våga testa något nytt och vara fördomsfri på arbetsplatsen är ju något som gynnar alla anställda, inte bara när kollegorna har ett udda fritidsintresse.

Men visst kan någon som lajvar få en stämpel. Han eller hon kan betraktas som konstig på arbetsplatsen, medger Daniel. Lajv dras fortfarande av en del förutfattade meningar sedan kritik framförts om våldsinslag i rollspel på 80- och 90-talen. Kanske är det inte så enkelt för alla arbetsgivare att acceptera, resonerar Daniel.

- Möjligtvis skulle det kunna vara problematiskt på en väldigt hierarkisk arbetsplats. Det handlar mycket om öppenheten och arbetsklimatet.

Staffan tillägger att det finns en fördel att jobba inom en kreativ bransch. Där upplever han att det generellt finns en större förståelse.

- Lajv odlar nära personliga relationer, det är en social och kreativt gynnsam aktivitet för kollegor. I en arbetskultur där lajv anses vara väldigt konstigt blir det såklart svårare. Men så är det med alla saker folk inte kan relatera till. Jag tror också man har en problematisk arbetsplats om inte folk kan acceptera varandras hobby.

Fakta

Fakta, Levande rollspel (Lajv)

Levande rollspel, som även kallas lajv (från engelskans live och live role-playing), är en hobby utvecklad från bordsrollspelen. På ett lajv skapar spelarna en roll som passar i en bestämd värld och spelar teater tillsammans, utan varken manus, publik eller ett förutbestämt slut. Tanken är att själv uppleva, utforska och berätta en historia med de andra deltagarna.

Ett lajv anordnas av arrangörer som i förväg har en vision om var, varför och när lajvet ska utspela sig, till exempel historisk tid, nutid eller framtid. Platsen för arrangemanget kan variera beroende på lajvets genre. Idag finns alltifrån medeltids-, vikingatids- och fantasylajv till framtids-, vampyr- och nutidslajv.

På lajven uppträder och klär sig deltagarna utifrån sin rollkaraktär. Lajven kan hålla på alltifrån en timme upp till en vecka eller till och med längre.

Bild borttagen.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.