Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Nya generationer kräver nya chefsroller

Bara var tredje högutbildad kvinna kan tänka sig att arbeta som chef.
- Anledningen är ökad arbetsbelastning och en trög organisation säger Sofia Falk vd på talangföretaget Wiminvest.
Cecilia Lindgren Parviainen Publicerad 21 april 2011, kl 10:42

Wiminvest har genom en enkätundersökning kartlagt attityderna till karriär och chefskap hos kvinnor och män i åldern 25-35 år. Resultatet visar att det är fler män än kvinnor som är intresserade av att bli chefer i stora företag.

 - I dag tar det sju till tio år innan man kan bli delägare eller partner på exempelvis en stor advokatfirma. Kvinnor går i stället vidare till ett medelstort företag och gör en chefskarriär där inom loppet av tre år, säger Sofia Falk.

Wiminvest arbetar med talangprogram för chefer inom stora och medelstora företag och följer talangerna för att se på vilka sätt de kan utvecklas och nå sin fulla potential som chef. Kvinnor får lära sin ledning vad som krävs för att klättra på karriärstegen. De har även sett i sin undersökning att kvinnor som är födda på 70-talet är mer lika män som är födda på 90-talet i uppfattning om vad en chefsroll innebär, enligt Sofia Falk

I en ny undersökning av Harvard Business Revenue så är kvinnliga chefskvalifikationer det som eftersträvas idag. Du ska vara engagerad, mjuk och inspirerande. Du ska arbeta för att använda nätverk, bygga upp relationer och vårda personalen.

- Man måste omtolka chefsrollen. Den är beskriven idag som den var för 50 år sedan, säger Sofia Falk.

Fakta

Undersökningen är gjord via TNS Sifo bland 1 400 kvinnor och män i stora eller medelstora företag.
Samtliga har en akademisk utbildning och är i åldern 25-35 år

Mest läst just nu

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Omslag Kollega 5 2024

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
Chef & Karriär nummer 3 2024 omslag

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.