Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Vanligare med våld på jobbet

Arbetsrelaterat våld och trakasserier blir allt vanligare inom EU-länderna. Upp till fem procent av arbetstagarna har blivit utsatta för olika former av våld på jobbet.
Kim Engstran Lund Publicerad

Det är den Europeiska byrån för säkerhet och hälsa som gjort en undersökning, bland annat baserad på enkäter i 19 av EU:s medlemsländer. Resultatet visar att det är vanligare med våld eller hot om våld i medlemsländerna i norr. I Sverige är det framför allt den kommunala sektorn som står för flest rapporterade fall.

Arbetsrelaterat våld kommer ifrån olika håll på jobbet och kan vara både fysiskt och psykiskt. Det allra vanligaste är att kollegor bråkar med varandra. Men trakasserier behöver inte bara komma från medarbetare eller överordnade utan kan också komma ifrån besökare eller kunder, så kallad tredje part.

Undersökningen visar att kvinnor oftare är utsatta för våld av tredje part än män. Troligen beror det på att kvinnor i högre uträckning arbetar i de branscher där risken för arbetsrelaterat våld är störst, vilket innebär vård, skola, omsorg, handel och sociala arbeten. Män löper större risk att drabbas av fysiskt våld, medan kvinnor oftare utsätts för incidenter av sexuell karaktär.

Jämförelser mellan de olika länderna i undersökningen är problematisk eftersom arbetsrelaterat våld kan uttrycka sig på olika sätt. Det kan handla om fysiskt våld, men även nedvärderingar, förnedring och mobbning av olika slag kan räknas in. Att erfarenheterna av trakasserier mellan länderna skiljer sig beror enligt rapporten delvis på att det finns olika kulturella uppfattningar av vad våld egentligen innebär.

Rapporten uppmanar arbetsplatser att öka medvetenheten och diskutera olika former av våld på jobbet. Vidare rekommenderar man en nolltolerans mot all form av fysiskt eller psykiskt våld på jobbet. Jukka Takala är direktör på byrån som gjort studien. Han menar att konsekvenserna av arbetsrelaterat våld kan bli både långtidssjukskrivningar och stress, men även självmord, enligt Europaportalen.se.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.