Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

"Kollektivavtal är som en minifallskärm för anställda"

Lönehöjning varje år, föräldralön, sjuklön, lokalt fackligt inflytande, semestertillägg och tjänstepension är en del av de förmåner som anställda på företag med kollektivavtal har.
Eva Karlsson Publicerad

I Sverige är det fritt fram att betala hur låg lön som helst men med ett kollektivavtal på företaget får ingen tjäna lägre än den lägstlön som finns inskriven. Men det är de högavlönade som gynnas mest av avtalet.  

- Jag brukar säga att om lyckan eller olyckan drabbar en så är det jättestor skillnad i ekonomin. Blir du till exempel föräldraledig eller sjukskriven får du 90 procent av lönen tack vare att din arbetsgivare har tecknat kollektivavtal, säger Gunilla Bäcklund, central ombudsman på Unionen.

När det gäller pensionskapitalet kan skillnaden på ett arbetsliv vara 400 000 kronor för den som tjänar 20 000 kronor i månaden. För den som har 35 000 kronor kan det skilja så mycket som en miljon.

- Det händer att jag träffar högavlönade som inte har en aning om att den allmänna pensionen inte täcker mer än upp till 7,5 inkomstbasbelopp som i år är 32 562 kronor. Det är rätt skrämmande. Utan kollektivavtal kan man som pensionär få gå ner rejält i inkomst.

Det räcker med att en enda anställd är fackligt ansluten för att övriga på ett företag med kollektivavtal ska kunna åka snålskjuts och få del av förmånerna. Nästan alla. Personer vars anställning betraktas som bisyssla, de som till exempel hoppar in och jobbar extra några timmar i veckan, omfattas inte. Inte heller vd:ar och andra i företagsledande ställning.

- Men de har sina bonusar och fallskärmar och vi har kollektivavtalet som är som en minifallskärm för oss anställda.  

Här på Unionens hemsida kan du räkna ut hur mycket du tjänar på att ha kollektivavtal.

I morgon kan du läsa om hur mycket ett kollektivavtal kostar för arbetsgivaren.

Fakta

91 procent av alla anställda i Sverige har kollektivavtal. 85 procent av Unionens medlemmar omfattas. Unionen har cirka 100 centrala kollektivavtal med närmare 50-talet centrala motparter för olika branscher och avtalsområden.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.