Agneta Sandström har i sin doktorsavhandling vid Umeå universitet studerat personer med diagnosen utmattningssyndrom. De fick genomgå en magnetundersökning samtidigt som de gjorde arbetsminnestester. Vid en jämförelse med friska personer konstaterades att hjärnfunktionen hos utmattade var försämrad.
- De har en funktionsnedsättning på två områden i frontalloben. Där regleras vår exekutiva förmåga, det vill säga uppmärksamhet och långsiktiga planering, säger Agneta Sandström.
Studierna visade också att stresshormonet kortisol beter sig annorlunda hos en frisk person och en som har utmattningssyndrom. När vi vaknar på morgonen utsöndras kortisol. Hos friska personer avtar den snabbt. Hos utbrända fortsätter den att ligga högt hela dagen.
Vem riskerar att bli utbränd och vem gör det inte?
- Gruppen som får utmattningssyndrom är ovanligt ihärdiga, ambitiösa och pedantiska och ligger över snittet i intelligens och är välutbildade. Jag använder inte ordet arbetsnarkomani i avhandlingen men många av dem jag har träffat är just arbetsnarkomaner.
- Den som packar limpor till klockan fem och sedan går hem utsätter sig inte för den sortens press som den som har ett konkurrensutsatt jobb gör. Risken ökar om det inte finns något tak på hur mycket man kan prestera.
Hur länge står hjärnan pall för "för mycket stress"?
- Man kan stressa mycket men ändå återhämta sig om man sover bra. Sömnen är en oerhört viktig faktor för att hålla sig frisk. Men om man inte återhämtar sig efter en period av stress kan man bli sjuk.
Är den yttre miljön farligare än den inre?
- Allting som är belastande har betydelse. Risken ökar om du har ett jobb som ställer stora krav på dig samtidigt som du har en arbetssituation där du inte kan stänga dörren om dig. Har du ett sjukt barn hemma eller taskig ekonomi så adderar det till problemen.
Kan man bli helt frisk efter att ha fått diagnosen utmattningssyndrom?
- Det är det ingen som vet. Man vet att de flesta blir bättre och många kan också gå tillbaka i arbete. Men det verkar som om man inte blir helt återställd. Man bär med sig en sårbarhet för stress.
Vad är det som gör att vissa blir bättre?
- Det vet man inte heller. Tiden verkar vara en faktor för det tar lång tid innan man känner sig återhämtad. Jag har träffat patienter som efter många år av sjukskrivning har kunnat gå tillbaka i arbete. Men ingen kan säga varför. Det finns väldigt många hypoteser och idéer, en är att det kan vara en generell inflammatorisk process i hjärnan som först måste läkas.
Kan vem som helst be att få en undersökning av hjärnan?
- Så långt har vi inte kommit än. Det här är ett forskningsresultat. Men jag kan tänka mig att det i framtiden skulle kunna bli ett diagnoshjälpmedel.