Den ekonomiska krisen är på väg in i en tredje fas. Efter bankkrisen och arbetslöshetskrisen är den sociala krisen nära, när flertalet medlemsländer inför svångremspolitik och genomför stora nedskärningar för att få ordning på sin ekonomi.
- Nu är det är det inte längre okej att ha mer än tre procents underskott eller sextio procent i statsskuld, säger Tommy Svensson, chef för LO:s, TCO:s och Sacos gemensamma Brysselkontor när han på inbjudan av I-klubben, tjänstemannarörelsens internationella klubb, sammanfattade läget i Bryssel.
- Europafacket kämpar för att få till stånd en långsammare återanpassning, men det finns stor press på att försämra sociala förmåner, avskeda folk och sänka lönerna inom den offentliga sektorn. Man hävdar att bara om vi snabbt får ordning på ekonomin kan vi bygga ut välfärden.
Vid sidan om den överskuggande krisen pågår strategin EU 2020. Det består av fem gemensamma mål för europeiska unionen, med syfte att skapa jobb och tillväxt, och ska ersätta Lissabonprocessen.
- Att ministrarna över huvud taget går med på målen beror nog på att de ligger så långt fram i tiden att de vet att de inte längre kommer att vara ansvariga för dem. Men de här målen är något som den fackliga rörelsen ska använda sig av för att sätta tryck på politikerna, säger Tommy Svensson.
Vissa mål, som det om att tre procent av medlemsländernas BNP ska läggas på forskning och utveckling, ska alla länder uppfylla senast år 2020. För andra mål, som exempelvis sysselsättningsmålet, räknas EU-snittet. Målet på att 75 procent av kvinnor och män i arbetsför ålder ska vara sysselsatta kan alltså bli högre för en del länder och lägre för andra. Dessutom anses målet uppnått om 70 procent av kvinnorna och 80 procent av männen jobbar. EU-parlamentet vill också se vissa delmål uppfyllda.
Fattigdomsmålet handlar om att minska antalet fattiga med åtminstone en fjärdedel.
- Det har varit en hel del tjafs om fattigdomsmålet eftersom fattigdom är relativt. Så nu får länderna själva välja en av tre olika definitioner, men tanken är att få en press på ökad utjämning, säger Tommy Svensson.
Utbildningsmålet är att andelen högutbildade i yngre generationer ska stiga till 40 procent och det klimatpolitiska målet är att energikonsumtionen minskar med 20 procent från nuvarande
nivå och utsläppen av växthusgaser med 20 procent i förhållande till
nivån 1990.