Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Unionens a-kassa snabbare

Unionens a-kassa har blivit något snabbare på att betala ut ersättning samtidigt som andra a-kassor tar längre tid på sig. Det framgår av statistik från Iaf - Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen.
Göran Jacobsson Publicerad

Unionens a-kassa var i april i år en vecka snabbare jämfört med samma månad förra året med att betala ut den första ersättningen till arbetslösa. Det betyder att de arbetslösa fick vänta sex veckor på ersättning i år - och sju veckor för ett år sedan.

Den genomsnittliga utvecklingen är den motsatta - tiden fram till den första utbetalningen har ökat från sex till åtta veckor.

- Det har egentligen inte hänt något anmärkningsvärt. Utvecklingen är relativt stabil, säger Kristian Persson, arbetsmarknadsanalytiker hos Iaf.

Han säger att antalet nya arbetslösa inte är lika stort som förra året. Skillnaderna kan även bero på andra saker som till exempel att de arbetslösa har olika bakgrund eller att en a-kassa har ont om personal.

Det tar som regel betydligt längre tid att få den första utbetalningen av grundbelopp och det beror enligt Kristian Persson på att grundbeloppet ofta betalas till unga som är nya på arbetsmarknaden och som ofta har många arbetsgivarintyg att hålla reda på.

Även när det gäller grundbeloppet så är Unionens a-kassa snabbare än genomsnittet. I april fick arbetslösa vänta tio veckor på att få första utbetalningen av grundbeloppet från Unionens a-kassa medan 13 veckor var genomsnittet för samtliga a-kassor.

Det är bland annat Alfa, Lärarnas och Kommunalarbetarnas a-kassa som tar lång tid på sig att betala ut den inkomstrelaterade ersättningen till arbetslösa medan de längsta väntetiderna för grundbelopp har Elektrikernas, Byggnadsarbetarnas och Kommunals a-kassa samt Alfa-kassan.

När Iaf mäter tiden fram till första utbetalning handlar det om mediantid, vilket innebär att hälften har fått sin ersättning efter denna tid.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.