Om du är medlem i Unionen och inte redan prenumererar på Kollegas populära nyhetsbrev så kan du passa på att registrera dig via länken nedan.
Då får du Kollegas bästa nyheter, avslöjanden och smarta tips om allt som rör arbetsmarknaden direkt i din inkorg varje vecka.
Varför är det så roligt att dyka på vrak?
- Det är ju en tidskapsel. Den sekund skeppet går under stannar tiden. Ta det svenska flöjtskeppet Anna Maria till exempel. När hon brann och sjönk till havets botten vid Dalarö 1709 tog hon allt med sig, sjömän, husgeråd och last. Det ger en otrolig inblick i hur livet tedde sig för länge sedan. Både till havs och på land.
Vilka vatten är bäst att dyka i?
- Östersjösidan är bra eftersom det inte finns någon trämask där som bryter ned materialet i skeppsvraken. Annars är Narvik i Norge ett fantastiskt ställe att dyka på. Under andra världskriget sänktes massor av fartyg, både civila och militära, så det finns en hel del att se under ytan. Dessutom är området väderskyddat då det ligger bakom Lofotens berg.
Vad bör man tänka på innan man ger sig ut?
- Dykning är färskvara och har man inte varit ute på ett tag kan det vara en god idé att "avrostas" lite på ett lugnare ställe. Många vatten är förrädiska, särskilt på öppet hav. Man ska ha respekt för väder och vind, det var ju trots allt det som sänkte fartygen en gång i tiden.
Hur gamla fartyg kan man hitta?
- De tidigaste man hittat är nog från bronsåldern. Sedan tillkommer det förstås ett eller två per år, så havet fylls på hela tiden.
Är det fritt fram att plocka upp en trofé om man hittar ett nytt vrak?
- Nej, allt som är äldre än 100 år omfattas av fornminneslagen och det får man inte plocka upp. Dessutom bevaras tingen oftast bättre i vatten och förstörs lätt när de kommer upp till ytan. Det har diskuterats en del om dykarna bidrar till nedbrytningen på havets vrak, vissa forskare hävdar att de står för 90 procent, medan dykarna hävdar att naturen står för större delen. Förmodligen ligger sanningen någonstans däremellan.
Måste man ändå anmäla fyndet till någon?
- Nej det finns ingen skyldighet att rapportera. Men om man hittar ett vrak som har stor betydelse för historien så bör man anmäla det till länsstyrelsen. Dock är en del dykare ovilliga att rapportera in vrakuppgifter av rädsla för vrakplundrare och i förlängningen att det blir dykförbud på platsen.
Så kända vrak kan redan ha hittats, men inte rapporterats av dyksugna entusiaster?
-Ja, troligtvis.
Vilket vrak skulle du själv vilja hitta?
- Skeppet Resande man som sjönk i en vinterstorm 1660. Många har försökt att hitta det, bland annat Anders Franzén, men utan resultat. Även den tyska kryssaren Blucher skulle vara rolig att besöka. Det är ju välkänt vart det ligger men har en väldigt dramatisk historia. Kryssaren hade tillsammans med några andra fartyg i uppdrag att inta Oslo under andra världskriget, men sänktes tillsammans med 1 000 tyska soldater och sjömän. Nu ligger det på 90 meters djup.
Vad kan man hitta för andra fynd på havets botten?
- Vad kan man inte hitta? Jag har sett allt från cyklar, bilar, och golfklubbor till gammalt slaktavfall och hembränningsapparater. Ibland undrar man om folk tror att havet är en soptunna.
Som att du ätit fem påsar chips och glömt borsta tänderna. Huvudvärk och trötthet. Uppvaknandet efter ett intensivt stirrande på skärm kan likna baksmälla. Hjärnforskaren Sissela Nutley, författare till boken Distraherad, vet hur digitala medier kan påverka hälsan, men också hur du tar kontroll över din skärmtid – om du vill det.
– Eftersom det finns hälsorelaterade bekymmer kopplade till vårt digitala liv är det bra att reflektera över hur det ser ut och påverkar vår hälsa, säger hon.
Det talas om hälsorisker med hög skärmanvändning för barn. De riskerna gäller även vuxna enligt Sissela Nutley. Skärmar tar tid från annat vi behöver, som sömn och motion. Forskning visar att hög skärmanvändning kan kopplas till sårbarhet för depression, spelberoende, sämre koncentrationsförmåga och svagare relationer.
Första steget för mer kontroll är att våga kolla i mobilen hur mycket skärmtid du faktiskt har – och fundera på om du vill använda timmarna i ditt liv till det.
– Vill jag det – fine. Men vill jag inte det – vad vill jag göra mer av? Läsa bok en timme per dag? Prata med vänner? Lära mig spela gitarr? säger Sissela Nutley.
Mår du bra kanske det inte alls är ett problem, resonerar hjärnforskaren. Få inte dåligt samvete i onödan. Men Sissela Nutley har några fler rannsakande frågor:
– Upplever jag att det går ut över viktiga saker som sömn? Orkar jag inte röra på mig? Är det en blockerare av andra lustfyllda saker som jag vill men inte får till?
Fundera även över hur innehållet i olika appar, spel och tv-serier får dig att må.
– Har jag kastat bort en och en halv timme av mitt liv, vad är eftersmaken?
Får nyheter dig att tro att världen bara är mörk, eller gör andras poster i sociala medier att du känner det som att de lever ett enklare liv, är snyggare och lyckligare?
– Om man jämför sig mycket och känner sig otillräcklig påverkar det våra tankar om oss själva, säger Sissela Nutley.
”Once you pop – you can’t stop”, löd en gammal chipsreklam. Att det är lika svårt att begränsa sitt skärmbegär som att sluta snacksa beror på att det skapar aktivitet i hjärnans belöningscentrum. Algoritmerna är gjorda för att hålla oss kvar och ge mer av det vi redan gillat eller sett.
Redan innan vi tar upp mobilen får vi en kick av signalsubstansen dopamin.
– Det verkar som ett bränsle för begär, eller förväntad belöning.
Dopamin gör att vi känner sug efter att upprepa ett beteende som belönar hjärnan igen. Får vi inte samma styrka i belöningen ökar vi på beteendet och plockar upp mobilen igen, trots att vi nyss kollade.
Vill du lyckas minska på mobiltiden ska du sätta upp nåbara mål och ställa in skärmbegränsningar precis som för barn.
– Jag har skärmtid för mig själv när jag har varit en timme på Insta. Då kan jag ta ett beslut att fortsätta eller inte. Det medvetandegör, säger Sissela Nutley.
4 tips: Så stoppar du skärmsuget
1. Kolla upp din skärmtid. Fundera på dina livsmål. Sätt ett görbart tidsmål.
2. Ställ in skärmtiden på tidsslukande appar. Överkurs: Ge tidskoden till en kompis.
3. Stäng av notiser.
4. Ställ in låst hemskärm med avskräckande bild. Skaffa greyscale - svart-vit skärm.
Ju större beroende du upplever, desto mer stöd kan du behöva, understryker hon.
– Höj tröskeln för det du vill göra mindre av och sänk den för det du vill göra mer av.
Skapa en paus innan du öppnar telefonen. Genom att ha en låst skärmbild tar den någon extra sekund att låsa upp. Lägg in en stoppsignal som skärmbild och varför inte en röd skärm med texten: ”Ska du verkligen öppna mig nu?” Hjärnforskaren föreslår även inställningen gråskala som gör skärmen svartvit.
– Då blir det tråkigt!
Den som lätt blir rastlös utan skärm kan behöva vänja popcornhjärnan vid att bara vara. Bara 40 minuter i naturen har visat sig göra stor skillnad för kreativitet, enligt en amerikansk studie.
– Hjärnan behöver tid för spontan aktivitet och inte alltid bearbeta information, säger Sissela Nutley.
Prova att promenera utan underhållning, strunta i podd när du transporterar dig. Klappa ett husdjur, skratta med en kompis, tomglo ut genom fönstret, basta, bada eller meditera, tipsar hon. Gör en sak i taget, sakta.
– Jag värnar alla stunder. Hänger jag tvätt gör jag bara det. ”Lean into it.”
Unga får dåligt mobilsamvete
Unga kvinnor får mer dåligt samvete än killar för att de använder mobilen mycket enligt en studie vid Göteborgs universitet. Kvinnor uppger mer oro än män även när de använder skärm mindre enligt Sissela Nutley.
Killar blir oftare beroende av dataspel än kvinnor och allt fler söker hjälp. Dataspelsberoende är i dag det enda digitala användande som är en diagnos med vårdprogram för patienter.
Det finns vissa hälsorisker för barn och unga med hög skärmanvändning och i höstas kom de första riktlinjerna för alla under 18 år.
Lästips:
Distraherad. Hjärnan, skärmen och krafterna bakom, av hjärnforskaren Sissela Nutley.
Skärmhjärnan. Hur en hjärna i osynk med sin tid kan göra oss stressade, deprimerade och ångestfyllda, av psykiatern Anders Hansen.
