Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Vrakdykning

Det finns oanade skatter under havsytan. Bara runt Sveriges kuster har man dokumenterat tusentals vrak. Dykarklubben Laguns dykinstruktör Anders Vikdahl har över 25 år i branschen, men är lika nyfiken varje gång han dyker på en ny plats.
Lina Björk, Lina Jonsson Publicerad

Varför är det så roligt att dyka på vrak?

- Det är ju en tidskapsel. Den sekund skeppet går under stannar tiden. Ta det svenska  flöjtskeppet Anna Maria till exempel. När hon brann och sjönk till havets botten vid Dalarö 1709  tog hon allt med sig, sjömän, husgeråd och last. Det ger en otrolig inblick i hur livet tedde sig för länge sedan. Både till havs och på land.

Vilka vatten är bäst att dyka i?

- Östersjösidan är bra eftersom det inte finns någon trämask där som bryter ned materialet i skeppsvraken. Annars är Narvik i Norge ett fantastiskt ställe att dyka på. Under andra världskriget sänktes massor av fartyg, både civila och militära, så det finns en hel del att se under ytan. Dessutom är området väderskyddat då det ligger bakom Lofotens berg.

Vad bör man tänka på innan man ger sig ut?

- Dykning är färskvara och har man inte varit ute på ett tag kan det vara en god idé att "avrostas" lite på ett lugnare ställe. Många vatten är förrädiska, särskilt på öppet hav. Man ska ha respekt för väder och vind, det var ju trots allt det som sänkte fartygen en gång i tiden.

 Hur gamla fartyg kan man hitta?

- De tidigaste man hittat är nog från bronsåldern. Sedan tillkommer det förstås ett eller två per år, så havet fylls på hela tiden.

Är det fritt fram att plocka upp en trofé om man hittar ett nytt vrak?

- Nej, allt som är äldre än 100 år omfattas av fornminneslagen och det får man inte plocka upp. Dessutom bevaras tingen oftast bättre i vatten och förstörs lätt när de kommer upp till ytan. Det har diskuterats en del om dykarna bidrar till nedbrytningen på havets vrak, vissa forskare hävdar att de står för 90 procent, medan dykarna hävdar att naturen står för större delen. Förmodligen ligger sanningen någonstans däremellan.

Måste man ändå anmäla fyndet till någon?

- Nej det finns ingen skyldighet att rapportera. Men om man hittar ett vrak som har stor betydelse för historien så bör man anmäla det till länsstyrelsen. Dock är en del dykare ovilliga att rapportera in vrakuppgifter av rädsla för vrakplundrare och i förlängningen att det blir dykförbud på platsen.

Så kända vrak kan redan ha hittats, men inte rapporterats av dyksugna entusiaster?

-Ja, troligtvis.

Vilket vrak skulle du själv vilja hitta?

- Skeppet Resande man som sjönk i en vinterstorm 1660. Många har försökt att hitta det, bland annat Anders Franzén, men utan resultat. Även den tyska kryssaren Blucher skulle vara rolig att besöka. Det är ju välkänt vart det ligger men har en väldigt dramatisk historia. Kryssaren hade tillsammans med några andra fartyg i uppdrag att inta Oslo under andra världskriget, men sänktes tillsammans med 1 000 tyska soldater och sjömän. Nu ligger det på 90 meters djup.

Vad kan man hitta för andra fynd på havets botten?

- Vad kan man inte hitta? Jag har sett allt från cyklar, bilar, och golfklubbor till gammalt slaktavfall och hembränningsapparater. Ibland undrar man om folk tror att havet är en soptunna.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

9 huskurer och hälsotrender du bör undvika på jobbet

När man är sjuk och ömklig är man beredd att pröva allt för att må bättre. Men många gamla huskurer och moderna hälsotrender är rent kvacksalveri. I bästa fall verkningslösa, i värsta fall farliga. Vissa är icke tillrådliga ur arbetsmiljösynpunkt.
Johanna Rovira Publicerad 10 mars 2026, kl 06:00
Riven rotfrukt över glas tillsammans med tallrik med huskursingredienser och två grodor bredvid – illustration av alternativa huskurer.
Gamla huskurer – från rivna rötter till exotiska grodsekret – fortsätter att spridas, men många metoder är både ovetenskapliga och olämpliga att ta med sig in på arbetsplatsen. Foto: Anders Wiklund/TT/Colourbox.

Folk har i alla tider förlitat sig på gamla huskurer och det uppstår hela tiden nya, mer eller mindre, fantasifulla trender och produkter som sägs bota allt från vårtor till cancer.  Av hänsyn till kollegor bör du undvika att pracka på andra dina ovederhäftiga metoder samt att utföra dina pseudovetenskapliga kurer på arbetsplatsen. 

Här är nio kurer och trender som du definitivt bör vara på din vakt mot. 

 

  1. Rå lök-varianter

    Halva Kollegaredaktionen har uppenbarligen traumatiska barndomsminnen som inbegriper en lök. Den har bundits runt öronen, lagts på bröstet, placerats under sängen eller i strumporna.  Det finns inte några seriösa belägg för att lök funkar mot öroninflammation eller hosta, men om man kommer till jobbet med lökomslag kan det säkert befria bäraren från ovälkommet sällskap vid såväl fikabordet som arbetsstationen. 

     

  2. Vårtkurer

    Den gamla klassiska metoden  att svinga en död katt i svansen på en kyrkogård vid midnatt när en ond människa begravts, är lite omständlig. Enklare kurer för att ta bort vårtor inbegriper grodspott, hästsvett och fårskit upplöst i ättika. Färsk fläsksvål och snigelslem är andra favoriter bland vårtbekämparna, men tjänstemän som sitter i kontor där man delar tangentbord med andra, bör hålla sig till mindre kladdiga och mer sanitära metoder. 

     

  3. Perenium sunning

    Influencers spred trenden som går ut på att man ska exponera mellangården för solljus i några minuter dagligen för att på så vis få mer energi och sova bättre. Trots att solen under vinterhalvåret bara är uppe under kontorstid, så är det inte tillrådligt att utföra kuren på arbetsplatsen. Den kan uppfattas som sexuella trakasserier. Dessutom finns det inga vetenskapliga belägg för att den fungerar, tvärtom varnar hudläkare för en rejält ökad risk för hudcancer och brännskador på området där huden är extremt känslig. 

     

  4.  Vitlökskurer

    Vitlök sägs hjälpa mot allt från förkylning och högt blodtryck till att boosta immunförsvaret och hålla vampyrer borta. Visserligen finns det vissa antibakteriella ämnen i vitlök, men klyftorna skulle behöva stoppas i näsborrarna för att ge maximal effekt. Om du inte jobbar som ensam fyrvaktare i yttre skärgården bör du ha i åtanke att inte alla arbetskamrater uppskattar den subtila doften av rå vitlök på morgonen. 

     

  5. Bikarbornatfixen

    Bikarbonat mot halsbränna och sura uppstötningar är ett klassiskt huskursknep. En otrevlig bieffekt är dock gaser, som har en tendens att leta sig ut till allmän olust och förtret för skrivbordsgrannar. I ett omskrivet fall ledde kuren dessutom till en så kraftig gasutveckling att magsäcken sprack och personen som försökt bota sin halsbränna höll på att stryka med. 

 

  1. High meat-metoden 

    2017 blev det i vissa kretsar à la mode att äta ruttet rått kött som kryllar av bakterier och mögel. Dieten påstås ge förbättrad matsmältning, mer energi och ökad libido. Läkarna är dock skeptiska till dieten eftersom risken att drabbas av salmonella, E. coli och botulism är gigantisk. Möjligheten att råka smitta någon oskyldig arbetskamrat som man delar kylskåp och personalutrymmen med är också överhängande.  

     

  2. Öronljus

    För att lösa upp vaxproppar, minska hörselnedsättning samt lindra tinnitus och bihåleinflammation, hävdar vissa alternativmedicinare att man ska stoppa ett ljus i örat och tända på. Andra, till exempel läkare och vetenskapsmän, anser att öronljus inte bara är ineffektiva utan också kan resultera i skador. Man kan inte heller underskatta möjligheten att håret fattar eld, brandlarmet går igång varpå hela våningsplanet måste utrymmas och kollegans halvskrivna artikel försvinner i etern. 

     

  3. Benkrampsbot

    Mot benkramp och restless legs finns det en uppsjö av mer eller mindre seriösa behandlingsmetoder. Röd ylletråd runt anklarna, fyra rostfria matknivar under madrassen, silvertejp runt hålfoten, gul senap i magen och en hästkastanj i fickan hör till de mindre otrevliga. Att vira handdukar dränkta i ättika under kostymbyxorna hör till de knep du bör avstå från av arbetsmiljöskäl. Daggmaskar som fått ruttna i solsken och sedan gnids in på stela leder kanske du också ska skippa för trevnadens skull. 

     

  4.  Kamborensning 

    Traditionell detoxmetod från Amazonas. Man bränner hål på huden och applicerar sekret från den vaxliknande trädgrodan.  Påstås bota allt från Alzheimers och cancer till ångest och depression, men det finns ingen vetenskaplig evidens för detta. Däremot finns det gott om evidens att metoden kan resultera i kastspyor, sprutdiarré och förlust över kontrollen av urinblåsan. Denna rensning kan alltså uppfattas som en smula obehaglig av kräsmagade kollegor.