Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Sjukförsäkringen nu och då

- De enda säkra alternativen för att få sjukersättning är att man är inlagd på ett sjukhus eller en psykiatrisk mottagning eller att man brutit något i kroppen. Senare har man ju backat lite när det gäller allvarligt cancersjuka men man har alltså gått tillbaka till ett extremt organiskt och väldigt biologiskt sjukdomsbegrepp. Men människan är inte en biologisk maskin och sjukdomar kan vara betydligt mer komplicerade än så.
Det säger idéhistorikern Maria Björk.
Anita Täpp Publicerad

Maria Björk vid Uppsla universitet har läst regeringens riktlinjer till Försäkringskassan för att ta reda på hur man tänkt.

- Det är märkligt att man gått tillbaka till ett så hårdraget sjukdomsbegrepp, säger hon.

När den allmänna sjukförsäkringen infördes i Sverige för 55 år sedan fick alla för första gången en möjlighet att få ersättning från staten när de blev sjuka.

Fram till kring sekelskiftet 1900 var sjukdom en klass- och penningfråga, där var och en stod för sina egna sjukvårdskostnader. Under den första halvan av 1900-talet växte ett privat sjukkassesystem fram vilket betydde att en del var försäkrade.

- Det var bara en liten elit som hade råd att gå till doktorn. Och eftersom kostnaderna inte var ett samhällsproblem så var sjukdom inte heller intressant att diskutera ur ett samhällsekonomiskt perspektiv, säger idéhistorikern Maria Björk vid Uppsala Universitet.

- I grunden handlade införandet av sjukförsäkringssystemet om att man menade att nu ska vi bygga ett social- och sjuksystem som kan hantera all sjukdom som finns. Och så började man beta av de uppenbara risker som fanns i arbetslivet. Men i och med att hela svenska folket hamnade i det skattefinansierade systemet så har det också förts en ständig diskussion om vilka sjukdomar som är legitima för att ersättningen ska betalas ut.

Till en början blev systemet allt generösare. - Synen på vad man kunde bli sjuk av i arbetslivet blev vidare och vidare och fram till mitten av 1970-talet betraktades allt fler tillstånd som sjukdom, vilket också accepterades av samhället i stort. Först var det arbetsrisker, som byggolyckor och asbest, och senare godtogs också psykosociala symptom som grund för ersättning, säger Maria Björk.

- Tanken var att alla skulle arbeta och bidra till välfärdssamhället men om man inte kunde jobba trots att ingen fysisk sjukdom bevisades så kunde man ändå bli sjukskriven. Ända fram till 1980-talet kunde man också bli sjukskriven av sociala skäl eller arbetsmarknadsskäl.

Men på tidigt 80-tal skedde ett tydligt trendbrott när sjuka mer och mer började betraktas som en belastning. Kritiken växte fram i samband med att samhällsekonomin blev sämre på grund av en lågkonjunktur.

Nu utmålades systemet som ett problem och man började ifrågasätta om sjukförsäkringen skulle omfatta andra än de fysiskt sjuka.

- Man började föra diskussioner om hur socialförsäkringssystemet utnyttjades. Kritiken kom först från vänsterhåll där man menade att det var fel att sjukskriva och kanske förtidspensionera människor i stället för att förändra arbetslivet så att färre blev sjuka. Men sedan rörde sig diskussionen om att systemet utnyttjades längre och längre ut mot högerkanten i politiken, säger Maria Björk.

- Sedan kom det här med fusk och utnyttjande fram väldigt tydligt Och den typen av diskussioner har bara blivit allt vassare. Vilket också har sammanfallit med att läkarna fått patienter med symptom som man haft svårt att enbart koppla ihop med arbetet, som utmattningssyndrom eller bildskärmsarbete och elallergi vilket ju är minerad mark än i dag.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

Så överlever du vinterns mörker – expertens bästa tips

Hör du till dem som har svårt att klara av den här årstiden och blir nedstämd, orkeslös och trött? Ljus- och sömnforskaren Arne Lowden vet hur man överlever vinterns mörker.
Publicerad 20 november 2024, kl 06:01
En leende kvinna på ljust kontor, till vänster. Till höger en mörk landsväg, vinter och kvällstid.
Så fångar du ljuset i vintermörkret. Dagsljus har betydligt bättre effekt på ditt mående än lampor. Även om du får dagsljuset från ett fönster. Foto: Colourbox.

Redan i slutet på oktober tappar många av oss fart, när dagarna blir allt mörkare och vi inser hur många månader det är kvar innan ljuset återvänder. Nedstämdheten kommer som ett brev på posten, energin sinar och tröttheten eskalerar, vilket ofta resulterar i mindre ork – både hemma och på jobbet.

Arne Lowden.
Arne Lowden. Foto: Privat.

Även ämnesomsättningen påverkas, och typiska symtom när höstmörkret inträder är ökat sockersug, viktuppgång och obalanser i hjärnans signalsystem, som i sin tur orsakar nedstämdheten.

Men det finns flera bra knep och metoder att ta till för att må bättre, menar ljus- och sömnforskaren Arne Lowden som har skrivit en bok i ämnet, Överlev vintern.

Han betonar vikten av återhämtning och att man försöker förlägga sin arbetstid därefter.

– Vilket så klart kan vara svårt för dem som arbetar i skift, men då är det viktigt att man sprider på tiderna. Jobbar man väldigt sent är det inte optimalt att stiga upp väldigt tidigt. Mindre än fem timmars sömn är svårt att klara av för hjärnan, säger Arne Lowden och berättar att EU i höstas

införde regeln att personal inom vård och omsorg bör ha elva timmars vila mellan arbetspass för att få tid till återhämtning.

Så påverkar mörkret din hälsa

Arne Lowden menar att det även är stor skillnad på ljus och ljus.

– Vår kropp är beroende av dagsljus för att må bra. Och elektriskt ljus, som vi oftast får vintertid, är inte på lång väg lika effektivt som dagsljus.

Han förklarar att anledningen till det är att dagsljuset innehåller alla ljusets våglängder, vilket inte en vanlig arbetslampa gör.

– En arbetslampa ger omkring 500 lux i ljusstyrka, men det ljus som når dina ögon när du tittar rakt fram är betydligt svagare. Om du i stället går fram till ett fönster och tittar ut mitt på dagen vintertid får du minst 1 000 lux till ögonen. Då inser man att dagsljuset alltid har bättre kvalitet och högre styrka än en vanlig kontorslampa.

Tips för att må bättre under vintern

I boken beskriver Arne Lowden också hur fastighetsbolag efter pandemin lockades av idén att inrätta utomhuskontor i anslutning till sina inomhuskontor.

– Många anställda har ju redan erfarenhet av aktivitetsbaserade kontor och var vana vid att ofta byta plats. Dessutom kan de ha varierande arbetsuppgifter som stundtals tillåter dem att arbeta utomhus.

Han ser klara fördelar med att förlägga en del av sitt arbete utomhus.

– Att sitta naturnära minskar stress, ger avslappning och återhämtning. Genom att gå ut och jobba en stund blir arbetet mer varierat, samtidigt som immunförsvaret stärks och hjärnan stimuleras till ökad tankeverksamhet och kreativitet.

Med stor sannolikhet kommer utomhuskontor att bli mer vanliga framöver. Och det gäller även dem som arbetar hemifrån, tror ljusforskaren.

– Arbetar man hemma och har turen att ha en balkong, altan eller uteplats är det en bra idé att försöka arbeta där en stund varje dag när det är ljust ute.

Han förordar det även vintertid. 

– Skaffa bara ett sittunderlag.

Ljusbrist negativt för humöret

Ett annat råd Arne Lowden ger alla distansarbetare är att ta jobbsamtalen utomhus och att ha flera platser i bostaden att växla mellan där man kan jobba.

– Det ger både hjärnan och kroppen stimulans och är bra rent ergonomiskt.

Är det då någon skillnad på när det är som bäst att vistas utomhus?

– Ja, det är det. För oss på nordliga breddgrader är det bra att veta att hudens möjlighet att bilda D-vitamin gynnas av ett ljus som drar mot blått. Eftersom det inträffar på förmiddagen är det ”nyttigare” att vara ute i solen då. På eftermiddagen blir ljuset rödare.

Att ljusbrist påverkar humöret är nog de flesta beredda att skriva under på. Arne Lowden berättar om en svensk studie som jämförde förhållandena i Sverige, England, Argentina och Saudiarabien genom att personer som arbetade inomhus fick skatta sitt humör vid olika årstider.

– Resultaten visade tydligt att i länder nära ekvatorn hade man en jämn humörkurva över hela året. I Sverige och i England var humöret bättre på sommaren och mycket sämre på vintern.

Så om en kollega eller chef inte är på sitt bästa humör en vinterdag be då hen att ta lite frisk luft eller gå fram till ett fönster. Dagsljuset har uppenbarligen större inflytande än vad många av oss tror.

Text: KATARINA MARKIEWICZ

Maxa ditt ljusintag på jobbet

 

1. Sitt nära ett fönster när du jobbar. Reservera en fönsterplats till de medarbetare som är extra morgontrötta.

2. Be om en ljushörna med extra stark belysning om du är extra beroende av ljus.

3. Möten och samtal utomhus.

4. Föreslå ett utomhuskontor. Till exempel i ett växthus med infravärme, sittmöjlighet och internet på gården.

5.Kontakta ditt arbetsplatsombud och se till att man utvärderar ljuset på din arbetsplats genom ljusmätningar. Har allmänbelysningen på din arbetsplats fullspektrumljus? Hur har man reducerat bländningen? Hur är kontrasterna till exempel mellan datorskärm och ljuset vid sidan om?

 

Källa: Arne Lowden