Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Sportregler

Man får inte knuffas, skrika könsord eller slåss. Inte springa för fort eller för långsamt och inte trampa varandra på tårna eller dra någon annan i tröjan. Nej, jag pratar inte om Frösippans dagis. Det är hederliga handbollsregler.
Lina Björk, Lina Jonsson Publicerad

För ett tag sedan avslutades handbolls-EM i Österrike. En handfull män sprang omkring på en 40 meter lång plan och skrek ord som gurkburk, japan och offensiv foul. För den ovane ett kaos av sällan skådat slag. För den intresserade ett mästerverk av strategi.

Min kille är en sån där handbollsspelare. Han kan se när någon punktmarkeras, när lagen byter markeringar, när en kombination misslyckas. Själv håller jag koll på det mest basala, det vill säga målen.

För handbollsregler är knepiga: Man får inte knuffas med raka armar, men det går bra om de är böjda. Att liksom bolla runt lite på måfå går inte för sig. Då höjer domaren handen och man måste skjuta trots att man inte har ett bra läge. (Tänk er en liknande regel i fotboll. Då hade kanske Sverige legat högre än 43:a på världsrankinglistan). Och framförallt får man inte skada varandra när domaren ser på. Det går däremot bra att ge ett tjyvnyp eller en stämpling i pausen.

Fast de kanske knepigaste reglerna är de oskrivna. Jag lärde mig nyligen att man inte får klappa händerna i takt när det är hemmalaget som anfaller, det är störande och inte uppmuntrande.

När spelarna missar målet på träningar måste de ställa sig med rumpan mot försvaret, därefter får valfri skjuta så hårt de vill. En myt kan man tro, men väl dokumenterat från Kroatiens uppvärmning i EM. Men nog om handboll, det finns ju fler roliga regler i fotbollens värld.

Om man får en boll på benet i samband med en hörna i fotboll är det en god idé att ta sig för huvudet för att lura domaren (Brasiliens Rivaldo i VM 2002). Motspelaren blir då utvisad och chansen att vinna matchen ökar. 

Man blir inte varnad om man fäller någon till marken och samtidigt nuddar bollen. Däremot åker kortet fram om man tar av sig tröjan eller får för sig att sparka på målstolpen.

Den konstigaste sporten av alla, oaktat vilka regler som gäller, måste ju vara curling. Alltså, vem kom på att sätta på sig en glidsko för att kunna dra iväg en granitsten och dessutom springa bredvid och sopa?

Människor är bra roliga.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

Så dåligt är sömnbrist – och det här kan du göra åt problemet

Många sover för lite. Sömnbrist kan leda till en rad hälsoproblem och sjukdomar på sikt. Men det finns vetenskapliga knep för att sluta nattuggla och börja sussa gott i stället.
Elisabeth Brising Publicerad 27 november 2025, kl 06:01
svart_att_sova_foto_stina_stjernkvist_tt.jpg
Många svenskar har sömnproblem. Sömnunderskott kan öka risken för vissa sjukdomar. Men att oroa sig gör ingen piggare eller gladare. Har du svårt att sova finns tips att ta till enligt sömnforskarna. Foto Stina Stjernkvist/TT

Är du trött? Studier visar att 80 till 90 procent upplevt störd sömn de senaste två veckorna. Med för lite sömn ökar risken för ohälsa och vissa sjukdomar. 

Därför får vi sömnbrist

På vintern är det extra mörkt och svårt att få tillräckligt med det dagsljus som behövs för att kroppens klocka ska funka optimalt. Studier har visat att de som lever i takt med ljuset i naturen får en mer stabil dygnsrytm, enligt sömnforskare vid Stockholms universitet. 

Vi sitter dessutom gärna uppe sent på kvällarna med våra tända lampor och skärmar med blått ljus, vilket också kan göra det än svårare att somna.

Gå ut på morgon och förmiddag

Lampor ger inte samma våglängder av ljus som solens direkta strålar. Därför rekommenderas vi nordbor att gå ut och ta in dagsljus varje dag, särskilt på morgon och förmiddag, för att främja balans mellan vakenhet och sömn. 

Så påverkas människan av för lite sömn

  • Uppmärksamhet och arbetsminne försämras
  • Man känner sig tröttare
  • Förmågan att lära sig nya saker minskar
  • Humöret påverkas negativt, många tolkar andra mer negativt
  • Vi blir mer lättdistraherade
  • Vi känner oss mindre motiverade och få svårare att ta tag i saker
  • Ämnesomsättningen påverkas då kroppen blir sämre på att reglera sina glukosnivåer 

Källa: Sömnforskare vid Stockholms universitet 

Foto: Colourbox

Det här ska du göra för att sova gott

  • Försök hålla regelbundna sovtider. Lägg dig och gå upp ungefär samma tid varje dag.
  • Var ute så mycket du kan i dagsljuset. Gärna på förmiddagen vintertid.
  • Ät regelbundna måltider. Somna inte hungrig eller proppmätt.
  • Gör det du tycker är roligt på fritiden, boka in sociala aktiviteter.
  • Rör på dig - all fysisk aktivitet är bra för sömnen.
  • Kom ihåg att både sociala och fysiska aktiviteter ger ett större sömnbehov och gör det lättare att somna! Men gör inte bara det ena eller andra, utan både och.
  • Undvik skärmar med adrenalinframkallande serier, dataspel, mobilscrollande, liksom blått ljus och starka lampor på kvällen.
  • Undvik alkohol, att dricka försämrar sömnkvaliteten.
  • Undvik kaffe, energidryck, cola, grönt och svart te ett par timmar innan du ska somna. Drycker som innehåller koffein kan göra det svårare att somna. Hur starkt kroppen reagerar på koffein är individuellt och beror också på hur tillvand du är.
  • Sök medicinsk hjälp vid svåra besvär med sömn och trötthet. Tänk på att alla kan drabbas av störd sömn ibland: det finns ingen anledning att oroa sig för tillfälliga sömnstörningar. 

Källa: Forskare i psykologi vid Stockholms universitet.
Så får du bättre sömn, su.se

Allvarlig sömnbrist – ökad risk för sjukdomar 

Sömnbrist kan, om den pågår länge, eller är mycket allvarlig, öka risken för olyckor och sjukdomar. 

  • Diabetes på grund av sömnbristens påverkan på blodsocker och insulin.
  • Alzheimer på grund av bristen på återhämtning av hjärnan under sömnen. Vid sömn rensar kroppen ut överskott av proteinet beta-amyloid.
  • Stresskänslighet för vissa, på grund av för lite återhämtning av centrala funktioner i människokroppen.
  • Mer negativa tankar och känslor, svårare att orka med social interaktion
  • Depression och ångestsymptom. Eventuellt ökad risk för utmattning.
  • Psykotiska symptom som hallucinationer och vanföreställningar för personer i riskgrupper. 


Källor: Hjärnfonden, 1177.se och sömnforskare vid Stockholms universitet.