Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Dubbelt så många behövde hjälp att få ut sin lön

Unionens jurister hade fullt upp förra året. Dubbelt så många medlemmar behövde juridisk hjälp att få ut sin lön men det förekom också många fler brott mot turordningsreglerna än tidigare år.
Johanna Rovira Publicerad

Lågkonjunkturen har satt sina spår även inom rättsväsendet. Unionens jurister fick in 360 ärenden under förra året - en ökning med 70 ärenden sedan året dessförinnan. Majoriteten av ärendena handlade om löneindrivning, en fördubbling jämfört med 2008.

- Det är framförallt små företag som drabbats av konkurser där vi går in och hjälper medlemmar att få ut sin innestående lön, säger Martin Wästfelt, chef för Juridiska och Försäkringssektionen på Unionen.

Antalet turordningsbrott har också ökat rejält som en följd av alla uppsägningar, medan ärendena där medlemmar blivit uppsagda av personliga skäl minskat något.

Runt en tiondel av ärendena som hamnar hos Unionens jurister drivs inte vidare eftersom juristerna gör bedömningen att det inte finns en rimlig chans att vinna dem. Förra året väcktes ändå talan i drygt hundra fall, varav ett trettiotal har lett till förlikning.

- Vi brukar säga att tio procent av målen vi väcker talan i går till dom, i nio av tio fall sker förlikning. Det är inget självändamål att förlika, men hittar man en lösning som båda parter kan acceptera är det bra, eftersom man aldrig vet hur en domstol dömer, säger Martin Wästfelt.

- I nästan alla ärenden är det en medlem berörd och vi respekterar alltid medlemmens önskemål även om vi ibland skulle vilja driva fall för att få en rättslig prövning.

Det tar mellan tio och fjorton månader från det att en stämningsansökan lämnats in till eventuell dom, så av förra årets 103 stämningar har endast sex avgjorts i domstol eller motsvarande (Statens nämnd förarbetstagares uppfinningar) hittills. I samtliga domar utom en fick medlemmen rätt.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.