Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Arbetstid het fråga i avtalsrörelsen

Ingen ska kunna avtala bort sin övertidsersättning det första anställningsåret. Det är ett av Unionens krav i avtalsrörelsen.
Linda Svensson Publicerad

Tjänstemännens arbete och fritid flyter ihop allt mer. Samtidigt visar siffror från SCB att den obetalda övertiden ökat under hösten. Hur det ser ut bland Unionens medlemmar finns inga uppgifter om, men man vet att ungefär en fjärdedel avtalat bort sin övertidsersättning.  

- Det finns en hälsoaspekt av det. Möjligheten att jobba gränslöst i tid och rum ställer väldigt höga krav på individen. Dessutom står kompensationen ofta inte alls i relation till hur mycket man jobbar, säger Niklas Hjert, Unionens förhandlingschef.

Enligt den arbetsmiljöbarometer som Unionen presenterade i höstas var det en majoritet av dem som hade avtalat bort sin övertidsersättning som hade gjort det vid anställningens början. Nästan hälften upplevde att de inte hade möjlighet att tacka nej till att kvitta övertidsersättningen mot till exempel en veckas extra semester. En fjärdedel av dem som inte själva kan styra över sin arbetstid upplever att det varit mest negativt att avtala bort övertidsersättningen.

Det har Unionen tagit fasta på i kraven till bland annat Teknikarbetsgivarna. Man vill att ingen ska kunna avtala bort övertidsersättningen det första anställningsåret.

- Vi anser att man inte ska göra det förrän man vet hur mycket det handlar om, säger Niklas Hjert.

Ett annat krav är att all arbetad tid ska journalföras. I dag har många fackklubbar dålig kontroll över hur mycket tjänstemännen arbetar, eftersom det inte redovisas.

- Det är omöjligt för oss att överblicka hur mycket övertid våra medlemmar jobbar. Det är bara de som har kvar övertidsersättningen som redovisar sina arbetade timmar, säger Håkan Thurfjell, Unionens klubbordförande på Scania i Södertälje.

På Sandvik har man haft övertidsstopp hela hösten.

- Vi vet att vissa jobbar kvar efter att de stämplat ut, men det är inte mycket vi kan göra åt det. Då skulle vi behöva ta in poliser. Vi har varit tydliga med vad som gäller, och så hoppas vi att medlemmarna lyssnar, säger Bengt Larsson, klubbordförande.

Enligt Niklas Hjert har det varit tydligt i förberedelserna inför avtalsrörelsen att arbetstidsfrågor engagerar de förtroendevalda. Han vill inte berätta hur kraven har uppfattats av arbetsgivarna.

- I nuläget nöjer jag mig med att säga att det här är våra krav.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.