Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Långtidssjuka får mindre semester

Den 1 april införs förändringar i semesterlagen. De nya reglerna kommer bland annat innebära mindre semester för långtidssjukskrivna och lägre semesterlön för anställda utan kollektivavtal.
Ola Rennstam Publicerad

På arbetsplatser som saknar kollektivavtal beräknas semesterlönen på 12 procent av inkomsten året före uttaget. Med de nya reglerna kommer den aktuella månadslönen istället att betalas ut som vanligt med ett semestertillägg på 0,43 procent per betald semesterdag. Alltså på samma sätt som de flesta kollektivavtal inom privata sektorn, som dock ger ett tillägg på 0,8 procent per dag.
- 0,43 procent är snålt tilltaget och kan innebära ekonomisk försämring på flera hundra kronor, om man får en låg löneökning, säger Elisabet Ohlsson, jurist på Unionen.

Men de nya reglerna gäller inte i alla situationer. Den nya semesterlagen har många undantag då den nuvarande 12-procentsregeln regeln kan användas, till exempel om den anställde har timlön eller rörlig lön.

- Ambitionen har varit att göra lagen enklare men det kommer tvärtom att bli krångligare. Svagheten är att det kommer att finnas två beräkningsmodeller i framtiden, en lätt och en krånglig. Det bästa vore att ha kollektivavtalets lösning för alla arbetstagare. Lagen har också blivit längre med många nya paragrafer och därmed mer svåröverskådlig, vilket är olyckligt, säger Elisabet Ohlsson.

Förändringen kommer inte att påverka anställda på företag med kollektivavtal. Däremot finns en risk att privata arbetsgivare utan kollektivavtal, som valt att tillämpa kollektivavtalens beräkningsregler, i framtiden kommer att använda sig av semesterlagens regler.

Sjukskrivna drabbas hårt

De nya reglerna innebär också att långtidssjukskrivna på grund av sjukdom och arbetsskada kommer att få mindre semester.
- Förändringarna följer regeringens arbetslinje. Det är återigen en lagändring som slår mot den svagaste gruppen i samhället. De sjukskrivna drar en riktig nitlott, säger Elisabet Ohlsson.

Enligt nuvarande lagstiftning får den som är sjukskriven under ett helt år 13 betalda semesterdagar. Eftersom den semesterlönegrundande tiden kortas från två till ett år förlorar långtidssjukskrivna 13 semesterdagar. För deltidssjukskrivna finns idag ingen tidsgräns, vilket innebär en ännu större försämring för denna grupp.

Långtidssjukskrivna på grund av arbetsskada kommer att drabbas ännu hårdare och förlora 25 betalda semesterdagar. För arbetsskadade är samtliga dagar under ett år semesterlönegrundande och även här kortas den tiden från två till ett år.

Nya regler kvinnofälla

Det nya regelverket kommer dock att innebära förbättringar för visstidsanställda. En anställning som är kortare än tre månader kommer att ge rätt till semester, vilket den inte gör i dag. Dessutom får personer som jobbat högst 60 timmar rätt till semesterersättning.

De som haft flera visstidsanställningar hos samma arbetsgivare kommer framöver att kunna spara semester. Tidigare har man bara kunnat få ut semesterersättning i pengar.

Det införs också nya regler för sparad semester. Den kommer att beräknas på inkomsterna året före uttaget och inte på det år då du sparade dagarna.
- Detta riskerar att bli till nackdel för dem som gått ner på deltid. Flera av förslagen slår hårdare mot kvinnor än män. Fler kvinnor jobbar deltid och fler kvinnor är långtidssjukskrivna, säger Elisabet Ohlsson.

Många kollektivavtal har dock regler för beräkning av sparad semester, ändringen berör främst dem utan kollektivavtal.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.