Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Las inget hinder för unga

Ungdomsarbetslösheten är inte las fel. Det konstaterar TCO i en ny rapport som visar att väldigt få unga blir uppsagda på grund av arbetsbrist.
Johanna Rovira Publicerad

Det råder en myt om att det är den strikta anställningsskyddslagen, las, och dess regler om turordning som ligger bakom den höga ungdomsarbetslösheten i Sverige. Arbetsgivare vågar inte anställa unga oprövade kort, eftersom det skulle vara så svårt att göra sig av med dem om de inte funkar.

- I själva verket är det ganska enkelt för en arbetsgivare att pröva en ung oerfaren person, säger Samuel Engblom, jurist vid TCO, och pekar på både möjligheten till provanställning och nya vikariatsregler.

Vid driftsinskränkningar är det heller inte de unga som får gå, visar statistik från SCB. De unga i gruppen 15-24 år utgjorde under 2008 bara 2,5 procent av dem som förlorat jobbet på grund av arbetsbrist. Av dessa fick majoriteten dessutom nytt jobb mycket snabbt - andelen som var arbetslösa mer än ett halvår var så liten att den inte ens gick att mäta.

- Ungdomar har i kraft av en modernare utbildning ett försprång framför äldre. Unga som blivit av med jobbet på grund av arbetsbrist har en stark ställning på arbetsmarknaden.

Att Sverige trots allt har en hög ungdomsarbetslöshet beror inte på att vårt anställningsskydd är striktare än andra länders (enligt OECD:s index är det svenska anställningsskyddet det tionde mest liberala av 30 studerade länder) utan på stora ungdomskullar i kombination med en lågkonjunktur och arbetsgivarnas krav på utbildning, menar TCO.

Fakta

TCO:s fem förslag  mot ungdomsarbetslösheten:

  1. Alla  unga har rätt till fullständiga gymnasiebetyg (satsa på komvux och folkhögskolor)
  2. Alla unga som vill studera på högskolan ska få möjlighet till det.
  3. En aktiv arbetsmarknadspolitik för unga
  4. Ett nationellt generationsväxlingsprogram.
  5. Introduktionsplatser i avtal mellan arbetsmarknadens parter. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.