Att stanna kvar på jobbet och arbeta några timmar extra är inte farligt för hälsan. Men om övertiden blir allt för omfattande kan det i det långa loppet få allvarliga konsekvenser. Forskning från det finska Arbetshälsoinstitutet visar att det bland annat kan leda till sämre vokabulär, slutledningsförmåga och problem med korttidsminnet.
Men var går då gränsen för när övertiden blir skadlig? Enligt Torbjörn Åkerstedt, professor vid Karolinska Institutet, har man inte kunnat konstatera några negativa effekter på personer som arbetar upp till 45 timmar per vecka.
- Effekterna börjar synas vid en veckoarbetstid på 50 timmar och över 55 timmar ser vi tydliga konsekvenser på hälsan och att kroppens återhämtning slås ut. Men inflytande över den egna arbetstiden dämpar de negativa effekterna. Ju mer man kan påverka sin arbetssituation desto mer övertid tål man, säger han.
- Man vet också att de som arbetar över fem timmar i veckan under en lång tidsperiod får en fördubblad dödlighet jämfört med dem som inte arbetar över eller endast sparsamt.
Den finska studien visar också att sömnen påverkas negativt hos dem som arbetar mer än 55 timmar. I den här kategorin är sömnstörningar tre gånger så vanligt som hos dem som inte alls arbetar övertid.
Även om mycket övertid är farligt för hälsan behöver inte långa arbetspass vara det. Under förutsättning att arbetsuppgifterna är blandade och man har inflytande och kontroll över sin arbetssituation.
- Långa arbetsdagar innebär färre arbetsresor, färre rytmomställningar och bättre möjlighet till återhämtning och sömn. Arbetspassen bör dock inte vara för långa, överstiger de tolv timmar ökar olycksrisken rejält. Långa arbetadagar är ett tveeggat svärd, vissa klarar det bra, säger Torbjörn Åkerstedt.
De som arbetar 40 timmars arbetsvecka är den kategori som mår bäst. Såväl de som arbetar mer och mindre är i högre utsträckning drabbade av depression och ångest.
- Många arbetar deltid av ett skäl. Ju kortare man arbetar desto sämre mår man, säger Torbjörn Åkerstedt.