- Jag tror att det beror på konflikträdsla hos arbetsgivarna, men det är ett dåligt sätt som kan upplevas som mer kränkande än det faktum att man blir av med jobbet, säger Gunilla Bäcklund, avtalsansvarig ombudsman på Unionen.

Gunilla Bäcklund har långvarig vana av förhandlingar vid uppsägningar. Hon har mött bra arbetsgivare - och dåliga, som förstör mer än de skulle behöva göra.

- Jag har varit med om många fall där kvinnor blivit uppsagda under sin föräldraledighet. Påfallande ofta valde arbetsgivaren att skicka beskedet via rekommenderat brev. Ingen hade ringt till dem före och uppsägningen kom som en chock.

Ett hundratal personer vid ett rikstäckande företag, som alla hade varit anställda 15-20 år, hade kanske en aning om att allt inte stod rätt till, för de blev erbjudna att starta eget för att sedan kunna få uppdrag av samma företag. De räknade på vad de skulle tjäna och kom fram till en summa på mindre än 30 kronor i timmen. Alla tackade nej till förslaget.

- Följden blev att de blev uppsagda. Företaget, som visserligen hade förhandlat med facket, vägrade att överlämna uppsägningsbeskeden personligen. Regioncheferna kunde ha träffat var och en, de sågs ändå regelbundet, men i stället blev de uppsagda via brev. Ingen såg dem i ögonen. Det är inte bara upprörande och respektlöst, det strider dessutom mot reglerna i lagen om anställningsskydd, säger Gunilla Bäcklund.

Lagen säger att uppsägningsbeskedet ska vara skriftligt men överlämnas personligen och det finns en bra anledning till det, menar Gunilla Bäcklund. Den mänskliga kontakten är oerhört viktig men det måste också finnas ett papper, med bland annat uppgifter om företrädesrätt och sista anställningsdag, som medlemmen kan läsa senare när chocken lagt sig.

- Samtalet ska vara ganska kort, befinner man sig i en chockfas är det svårt att ta in information om stöd, hjälp och regler. Arbetsgivaren ska heller inte linda in beskedet i bomull utan vara tydlig.

En medlem fick känna på motsatsen till tydlighet. Chefen kallade honom till ett möte där han i en halvtimme fick höra hur duktig han var och vilket fantastiskt jobb han utförde. Sedan kom det inlindat något om att de inte kunde ha honom kvar. Medlemmen förstod inte vad chefen ville säga utan var själv tvungen att dra det ur honom.

- Jag antar att chefen var nervös inför samtalet och egentligen ville väl. Men medlemmen var oerhört upprörd och tyckte att det var fruktansvärt dåligt gjort. Han hade föredragit ett samtal där budskapet hade framförts rakt upp och ner.

Det finns också chefer som häver ur sig hätska upplysningar i onödan. "Du har gjort ett jättedåligt jobb." Den anställde blir ledsen: "Varför har ni aldrig sagt något?" Chefen kanske svarar att "det har vi signalerat i lönekuvertet varje år."

- Om en arbetsgivare inte är nöjd måste medarbetaren få en chans att rätta till det i tid. Men att inte säga något förrän vid uppsägningen är också ett typiskt tecken på konflikträdsla. Den som råkar ut för den här sortens uppsägning mår mycket dåligt och har svårare att komma igen i ett nytt jobb, säger Gunilla Bäcklund.

Det blir alltid dålig stämning på ett företag när människor ska sägas upp, men följer man tydliga turordningsregler förstår medarbetarna systemet och känner sig rättvist behandlade.

- Samarbetet med facket är bland det viktigaste. Finns fackklubb har den rätt till fortlöpande information. Går företaget dåligt vet klubben det och blir det aktuellt med uppsägningar kommer de inte som en blixt från klar himmel.

Fackklubben kan diskutera med både företag och medarbetare, och den kan se till att en ordentlig omplaceringsutredning görs. Om en medarbetare har fått veta att hennes arbete kommer att försvinna men ändå får möjlighet att diskutera vad hon vill och om hon tror sig klara ett annat jobb på företaget känner hon sig delaktig.

- Det kanske slutar med att medlemmen blir uppsagd för att hon har kort anställningstid, men hon kommer att känna sig mer tillfreds med situationen än den som bara fick ett uppsägningsbesked utan att veta något innan.