Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Guldnappsvinnare utsedd

En bransch som är van att tänka nytt är en förklaring till att IT-företaget CSC Sverige har klarat av att skapa ett barnvänligt arbetsklimat. En annan är hängivna eldsjälar. Nu tilldelas företaget 2009 års guldnapp, ett bevis på att de har lyckats med något som egentligen borde vara alldeles självklart.
Petra Rendik Publicerad
CSC Sverige är vinnare av Unionens guldnapp 2009

Nils-Åke Mårheden, klubbordförande och Lena Henning, personalchef, myser av stolthet. För dem är priset något riktigt märkvärdigt.

- Det är ovärderligt vill jag påstå, det sätter oss på kartan eftersom vi inte är så kända, säger Nils-Åke Mårheden.

Han är en av eldsjälarna som tycker att det är självklart att man ska kunna förena föräldraskap med jobbet.  Alla har att tjäna på det menar han. Kan man som företag göra en lönsam affär och samtidigt ha nöjd personal, då har man kommit en bra bit på väg. Lena Henning håller med.

- Jag tycker att vi är värda priset. Vi ligger långt framme på det här området, vi har jobbat systematiskt med att vara ett välmående företag, inte bara för småbarnsföräldrar.

Hon tror att CSC sticker ut i den tuffa IT-branschen när det kommer till ett arbetsklimat som passar alla men särskilt småbarnsföräldrar. Som företagets möteskultur. Möten ska ligga på dagtid så föräldrar kan lämna och hämta på dagis utan dåligt samvete, det är en uttalad policy. De flesta möten sker dessutom per telefon, det spelare ingen roll var man sitter. Av samma anledning är distansarbete också något som är mycket vanligt bland de anställda.  Är det lättare att jobba hemma en dag, går det bra. Det är vad som levereras som räknas.

Flexibilitet är a och o på CSC. Chefer kan dela på en tjänst om man vill gå ner i arbetstid.  På företaget går de flesta in och ut i olika roller hela tiden. Det är nästan ingen som blir sittande på samma stol i flera år.

CSC har också ett generöst flextidsystem.

- Vi har en rullande flex som är speciell för IT-branschen. Vi har ett arbetstidsmått som vi följer men i princip kan man lägga sin arbetstid som det passar en själv, bara man kommit överens med sin chef. Men det finns absolut inga krav på att vara tillgänglig dygnet runt, säger Lena Henning.

En policy är bra men det är egentligen bara ord. Det viktigaste är att policyn blir till handling som blir till en kultur som genomsyrar företaget.

- Det spelar ingen roll om vi har en fin policy, det är attityden hos den högsta ledningen som avgör. Vi kan inte tvinga chefer att vara föräldralediga men om de visar att det går, följer andra efter. Chefer måste föregå med gott exempel, säger Lena Henning.

Genom att berätta i personaltidningen om chefer som är hemma med barn uppmuntrar man indirekt fler i höga positioner att ta ut föräldraledighet. En chef som är hemma och vabbar visar för de andra att det är naturligt att vara hemma med sjukt barn. Och så skickas budskapet vidare.

Inom IT-branschen är man van att tänka nytt och framåt. Därför blir det lite lättare att tänka framåt och nytt inom personalfrågor också. Antagligen är det därför CSC utan större motstånd lyckats skapa ett barnvänligt arbetsklimat.

- Vi är flexibla i vår organisation och då är det inte konstigt att vi har flexibla lösningar. Vi har extra draghjälp av att vi är ett globalt företag och jobbar nära våra kollegor i världen. Den virtuella världen är naturlig för oss, säger Lena Henning.

CSC är ett amerikanskt företag med 92 000 anställda i världen, 700 av dem finns i Sverige. Föräldradagar ser väldigt olika ut i olika länder men inom företaget finns det en acceptans för att behålla den lokala kulturen. Tur är väl det. Lena har fått samtal från utländska kollegor som ifrågasätter om det verkligen är okej att var hemma med barn i ett år eller ha semester i minst 4 veckor.

-  Det är något vi får jobba med hela tiden, att upplysa om våra lagar. Bara i vårt grannland Danmark ser det helt annorlunda ut. För att inte tala om amerikanerna som är helt chockade över våra lagliga rättigheter, säger Lena och skrattar.

CSC har kommit långt inom personalfrågor men det finns alltid mer att göra. IT-branschen svänger snabbt och det stundar tuffare tider.

- Vi måste bevaka att vissa grupper, som kvinnor och föräldralediga, inte drabbas hårdare i uppsägningstider. Ska man vara kritisk så känns det som om vi är begynnelsen i jämställdhetsfrågan. Jag tror mycket på den kommande generationen där det är självklart för unga killar att vara hemma med sina barn, säger Lena Henning.  

Fotnot: I samband med guldnappsutdelningen presenterade Unionen en rapport som bland annat visar att var tredje kvinnlig chef har övervägt att sluta på grund av slitningar mellan jobb och föräldraskap. En sammanfattning av rapporten finner du under Läs mer, här intill.

Fakta

Guldnappen är en utmärkelse som går till en arbetsplats som underlättar för de anställda att förena jobb och föräldraskap. Ett grundläggande krav för att nominera är att arbetsplatsen har kollektivavtal och jämställdhetsplan. I år har 31 nomineringar kommit in varav 5 var ogiltiga. Guldnappen har delats ut sen 2003 och årets tema är chefer.
Förutom guldnappen delas även en silver- och tröstnapp ut.
Tidigare Guldnappsvinnare är Ikea, Kronans Droghandel, Picab AB, AC Nielsen och Servera AB.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.