Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Kampanj mot myten om facket

Publicerad

Kampanj mot myten om facket

Grått, fyrkantigt och trögrörligt? Nej, det stämmer inte, hävdar SIF som vill ge yngre människor en positivare bild av facket.

I annonser i Café, Elle, Illustrerad Vetenskap och Ny Teknik ställs "myten" om SIF mot "fakta". Myten säger att facket är gammalmodigt, grått och trist. Fakta är, enligt en av annonserna, att SIF inte är vilket fackförbund som helst: "Framtiden är ljus, kärleken röd och karriären är guldkantad". Mot "myten" av facket som en stelbent koloss, lyfter kampanjen fram bilden av SIF som en stabil organisation som hjälper medlemmarna att öka sin kapacitet och "bli lite rikare".
Är detta fakta, Ulf Mårtensson, SIF:s marknadschef?

– Det kan man alltid diskutera. Men kampanjen vänder sig till en speciell målgrupp, välutbildade människor i åldern 20 till 35 år, en grupp där SIF är väldigt okända. Vi är ute efter att visa upp en bild av SIF som de inte förväntar sig. Nu inleder vi en lång resa för att i grunden stärka vår ställning bland yngre grupper.
Är det fackliga intresset bland ungdomar så lågt som det ofta påstås?

– Bland yngre i dag blåser det något slags solidaritetsvind. Värderingsmässigt finns strömningar som ligger facket nära. Men däremot är förtroendet för de fackliga organisationerna inte så stor.
Annonserna sägs vara utformade i förvissning om att läsarna inte orkar med någon tung argumentation. Men längre fram väntar också annonser i bland annat Dagens Industri. Nu för att beslutsfattarna ska få upp ögonen för SIF:s arbete.
Blir argumentationen tyngre den här gången?

– Den blir mer innehållsinriktad. Vi berättar om SIF:s arbete för fler jobb, varför vi tycker att det är viktigt med exempelvis kompetensutveckling och SIF:s syn på företagsutveckling.
Totalkostnaden för annonskampanjerna som pågår fram till nästa sommar beräknas till omkring sex miljoner kronor.

NIKLAS HALLSTEDT © siftidningen 1999

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.