Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Tjänstesektorn lika hotad som bilindustrin
För varje Volvo- eller Saabanställd som sägs upp kan ytterligare 1,8 jobb försvinna hos underleverantörerna. Mest drabbad riskerar tjänstesektorn att bli. Det framgår av en rapport som presenterades i dag.
Rapporten bygger på en analys gjord av Unionens och Almegas chefsekonomer Daniel Lind och Lena Hagman, där de undersökt sambandet mellan jobben inom industrin och tjänstesektorn mellan 1975 och 2005.
En slutsats som dras är att ett industrijobb skapar dubbelt så många tjänstemannajobb i dag som för 30 år sedan. Då genererade varje industrijobb 0,34 arbetstillfällen inom tjänstesektorn, i dag skapas 0,64 arbetstillfällen.
Orsaken är att industrin valt att koncentrera sig på kärnverksamheten och i stället köpt nödvändiga tjänster, som hjälp med ekonomi och IT, av andra företag.
Sedan chefsekonomerna undersökt hur det såg ut inom fordonsindustrin 2005 kan de konstatera att de cirka 70 000 arbetstillfällen som då fanns skapade 100 000 arbetstillfällen hos underleverantörerna. Av dessa var 37 procent varuproducerande medan 63 procent var tjänsteproducerande.
Den här utvecklingen har inneburit att sambanden mellan industrin och tjänstesektorn blivit starkare och att gränserna mellan sektorerna suddats ut, konstaterar chefsekonomerna.
Det kan också betyda att dagens industrikris får större följder för de tjänsteproducerande företagen än man kanske tror i dag.
- Men ingenting är naturnödvändigt. Tjänsteföretagen kan i möjligaste mån hitta nya kunder och utveckla verksamheten, säger Daniel Lind.
- För de som trots det riskerar att förlora jobben är det viktigt att relevant utbildningsmöjligheter snabbt sjösätts. Den traditionella arbetsmarknadspolitiken är inte tillräcklig för många av våra medlemmar.
Fakta
Läs rapporten här
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd
I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.
Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.
Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll.
Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.
Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.
Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.
Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.
