Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Ungas hälsa hinder för arbete
350 000 anställda tror inte att de kan jobba kvar i sitt yrke om två år med tanke på hälsan. 70 000 av dessa är yngre än 31 år. Det visar Jobbhälsobarometern, som föreningen Svensk Företagshälsovård gjort.
Åtta procent av den arbetande befolkningen tror inte de kan jobba kvar i yrket om två år på grund av hälsoskäl. Det motsvarar 350 000 personer. I gruppen 20-30-åringar tror nästan var tionde samma sak.
Siffrorna kommer från den så kallade Jobbhälsobarometern, en undersökning som regelbundet görs av Svensk företagshälsovård och Svenskt kvalitetsindex. Resultaten bygger på telefonintervjuer med 4 500 svenskar i åldern 20-67 år.
Jämfört med fjolårets barometer är det framför allt de yngre som blivit mer oroliga inför framtiden. Då trodde drygt sex procent att de inte skulle kunna jobba kvar på grund av hälsoskäl. Allra störst oro för hälsan råder bland dem som är över 55 år, där tror 14 procent att de måste sluta inom två år.
Endast hälften av dem som varit sjukskrivna i mer än tre månader tror sig kunna jobba kvar i yrket med tanke på hälsan. De som varit sjukskrivna en längre tid är betydligt mer tveksamma till att jobba kvar i yrket.
Men även bland dem som inte haft en enda sjukdag finns det tvivel. Cirka två miljoner av landets runt 4,4 miljoner anställda säger sig inte ha haft en enda sjukdag det senaste året. Nästan 140 000 av dessa är tveksamma till att jobba kvar i yrket om två år med hänsyn till hälsan.
Årets undersökning visar också att oron är större bland lågt utbildade samt bland dem som är missnöjda med sin arbetsmiljö eller känner sig omotiverade för sitt arbete.
17 procent av dem som bara har grundskola tror inte de kommer att jobba kvar om två år, jämfört med sex procent av dem som har högskoleutbildning. Bland dem som känner sig motiverade i arbetet tror mer än nio av tio att de kommer att vara kvar om två år, bland dem som är missnöjda är det bara tre av fyra.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd
I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.
Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.
Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll.
Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.
Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.
Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.
Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.
