Sedan slutet på 1990-talet har industrin varit den sektor som satt märket, det vill säga bestämt nivån, i de centrala löneavtalen. Men det är inte givet att det kommer att fungera på samma sätt framöver. Arbetsgivarna är splittrade.

- Vi har uppfattningen att 2007 års avtalsrörelse fungerade dåligt, sa Almegas vd Jonas Milton när Unionen ordnade ett seminarium om nästa avtalsrörelse, den som kommer 2010.

- Vi måste ha någon form av märke, men där man också väger in  strukturer i branscherna. En stor sektor har stått utanför, många delar av tjänstesektorn är konkurrensutsatta. Vi vill ha inflytande och kan inte acceptera att stå utanför.

Bengt Huldt, vd för Metallgruppen, tyckte att det var fel att gräva diken mellan olika sektorer.

- Vi låser in oss. Industri- och tjänstesektorn hör ihop, vi är väldigt beroende av varandra

För det nybildade Unionen blir det första gången man ställs inför avtalsrörelsens problematik. Men det är inget som förhandlingschef Lars-Bonny Ramstedt fruktar.

- Det är klart att det kommer att bli komplicerade diskussioner. Även om det blir stökigt kommer det att stärka Unionen. Vår hemläxa från förra avtalsrörelsen är att vi måste föra en dialog om förutsättningarna för avtalen så att alla är delaktiga.

Lars-Bonny Ramstedt pekade på tre områden som han anser blir viktiga i avtalsrörelsen: kvinnolönerna, att få ett bättre omställningsstöd och villkoren för visstidsanställda.

Arbetsgivarna å sin sida hade ett antal punkter på sin agenda. Jonas Milton vill ha bort de generella löneökningarna och lägstlönehöjningarna ur avtalen, något som Lars-Bonny Ramstedt anser är omöjligt.

- För Unionens del finns ingen möjlighet att avstå från att reglera lägstlönerna för våra medlemmar.

Karl-Olof Stenqvist ,Teknikarbetsgivarnas förhandlingschef, pekade för sin del på problem med fördelningen av lönerna.

- Vi ser att det inte går att använda lön som styrinstrument för att få folk till bristyrkena.

Han pläderade också för så kallade öppningsklausuler. Dessa ger möjlighet att underskrida villkoren i det centrala avtalen om de lokala parterna är överens.

- Vi måste ha en öppenhet i avtalen. Att ha ett instrument i besvärliga situationer då det måste finnas möjlighet att anpassa lokalt.

Bengt Huldt lyfte fram gränsdragningsproblem mellan arbetare och tjänstemän.

- Företagen måste få använda kompetensen på rätt sätt. Det måste vara kompetens som är avgörande, inte om man är medlem i Unionen eller Metall.