Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Personalchefernas tips
Är det okej att vara nervös? Våra personalchefer hjälper dig att reda ut vad du bör tänka på vid intervjun.
1. Vad är det första du tittar efter vid intervjun?
2. Är det okej att vara nervös?
3. Vilka svar vill du ha på frågan starka/svaga sidor?
4. Har du några skräckexempel på svar?
Therese Näs, personalchef på ABB Robotics:
1. - Jag vill veta om personen matchar de krav vi har. Det kan ju vara en jättebra person, men som inte motsvarar det vi söker. Det allra första intrycket är viktigt. Att man har ett fast handslag och tar ögonkontakt.
2. - Ja, det tycker jag absolut. Det är inget konstigt, intervjun är en väldigt utsatt situation. Att man är nervös visar att man tar situationen på allvar.
3. - Det beror på vad det är för jobb. Ofta är det inga speciella svar jag vill ha, men väl motiverade. Hellre några få goda sidor som man kan exemplifiera. Än att man rabblar upp en massa egenskaper. Det värsta man kan säga är att man inte har några dåliga sidor. Att man känner till och arbetar med sådant man behöver förbättra är viktigt. Alla styrkor har ju en baksida.
4. - Det värsta är när en person säger att den inte har några svaga sidor. Det finns de som har 10-15 år kvar i arbetslivet och har ställt in sig på pension. Men det finns också de som har fyllt 60 som är fulla av idéer kring hur man kan göra saker bättre. Man har alltid något att utveckla oavsett ålder och erfarenhet, det är en viktig inställning.
Peter Elgemark, personalchef på Ikea i Malmö:
1. - Det första jag går på är vilken känsla jag får och då kan det exempelvis handla om handslaget och vad du utstrålar, om du verkar ha energi och trevlig och så. Sedan kan jag fråga mig om jag själv skulle vilja jobba med den här personen.
2. - Det finns ju en skala när det gäller nervositet. Men jag kan tycka det är bra om en person är lite smånervös. Det visar att man tar intervjun på allvar, att man tycker det är viktigt att man ger ett bra intryck och att man tar ansvar. Det är okej att vara jättenervös också, om det lugnar ner sig efter en stund.
3. - Ett svar jag tycker om i fråga om en persons starka sidor är att man är nyfiken och vill lära sig nya saker. Och att man tycker det skulle vara jättespännande att jobba med många olika slags människor, i en arbetsmiljö som präglas av mångfald ur alla tänkbara aspekter. Att man tycker det är bra för kreativiteten. Sedan är det bra om man tycker att man är handlingskraftig, vågar göra nya saker och ta beslut, även om det kan kännas lite obehagligt ibland. Det är också bra om man kan visa att man gjort sådant tidigare. Det värsta som man kan säga när det gäller ens svaga sidor är nog att säga att man inte har några sådana. Då blir jag jätteskeptisk. Om man inte vill prata om sina mörka sidor kan det ju bero på att man inte ser dem och då blir jag väldigt skeptisk. Det är bättre att man erkänner att man inte uppfyller ett krav som vi ställer eller berättar att man inte har exakt den kompetensen eller jättemycket erfarenhet av det. Det tyder på självinsikt, medvetenhet och mod. Och det som saknas i kompetens kan man ju alltid åtgärda.
4. - Jag har svårt att komma på något skräckexempel eftersom de flesta tjejer och killar som söker jobb är bra. Men jag har varit med om att erfarna chefer, som söker ett chefsjobb hos oss, har haft extremt svårt att prata om vad de vill utveckla hos sig själva. De kan berätta hur de vill utveckla sina medarbetare, men har svårt att berätta om hur de själva skulle kunna utvecklas, vilket kan tyda på omedvetenhet eller okänslighet. Och det här gäller egentligen alla som söker jobb. Vi har ju alla våra svagheter och brister och då behöver man ha bra självinsikt och ha reflekterat över det. Som arbetssökande är det bra att veta att man ofta får följdfrågor om sådant här. Om man exempelvis säger att man vet med sig att man brukar prata för mycket, hur har man då jobbat med det? Eller om man saknar en viss utbildning och erfarenhet, hur har man ansträngt sig för att få den?
Anki Ljung, personaldirektör på Manpower i Sverige:
1. - Det första intrycket är viktigt. Att man ser glad ut över att vara här, hur handslaget är och att man tittar i ögonen. Om jag tar emot i korridoren kan jag också tänka på sådant som hur personen går, att den går fort och verkar vilja något.
2. - Det är absolut okej att vara nervös. Det är självklart att man är det eftersom man ändå ska träffa en person man aldrig tidigare träffat och också berätta om sig själv, om sina styrkor och svagheter och så vidare.
3. - Jag går mycket på att svaren är ärliga. Att man berättar både om sina bra och sämre sidor och också hur man hanterar det. Att man visar att man reflekterat över sitt beteende även om det inte behöver bli långa haranger. Ett exempel kan vara att man brukar bli för ivrig när man blir engagerad i något och att man märkt att folk kan störa sig på det. Det är ju egentligen en positiv egenskap som kan bli fel om jag inte hanterar den på ett bra sätt. Däremot ska jag nog inte berätta att jag alltid försover mig.
4. - Nej, faktiskt inte. Ibland kan jag märka att någon svarar som de tror att jag vill de ska svara, vilket blir fel. Och så kan det också finnas de som är duktiga på att föra en bakom ljuset. Men då kan det avslöjas vid ett personlighetsformulär eller när man börjar på jobbet. Och om jag exempelvis gett intryck av att gilla de värderingar som företaget har och sedan inte kan ställa upp på det så blir det fel för alla parter. Det är ju så att ärlighet varar längst.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Så hittar du de dolda jobben
Sex av tio arbetssökande tjänstemän hittar sitt nya jobb på den dolda arbetsmarknaden – alltså tjänster som inte annonseras. Här är knepen för att lyckas.
Artikeln i korthet
- Cirka 60 procent av alla tjänstemän hittar jobb via den dolda arbetsmarknaden. Att nätverka är avgörande för att upptäcka dessa möjligheter.
- Bygg ditt kontaktnät genom att prata med grannar, delta i branschevenemang och vara aktiv på LinkedIn.
- Kontakta företag för korta möten och lär dig mer om deras verksamhet för att skapa värdefulla kontakter.
Sammanfattningen är gjord med stöd av AI-verktyg och är granskad av Kollegas webbredaktör. Läs Kollegas AI-policy här.
Majoriteten av alla tillsatta tjänster handlar om så kallade dolda jobb. Det är tjänster som av en eller annan anledning aldrig utannonserats. Orsakerna kan vara flera, berättar Jonas Mauritzson, specialist på jobbsökning på omställningsorganisationen TRR.
– Det kan handla om allt från internt tillsatta vakanser till att arbetsgivaren tycker att en rekryteringsprocess tar för lång tid och är för kostsam.
– Det kan också vara så att man är på väg att införa en ny roll på företaget men inte riktigt landat i hur tjänsten ska se ut, eller helt enkelt att en medarbetare sett ett behov och rekommenderat någon i sitt nätverk för arbetsgivaren.
Prata med grannen om att du letar jobb
Jonas Mauritzson berättar att omkring 60 procent av TRR:s arbetssökande hittar nya jobb via den dolda arbetsmarknaden. Han menar att statistiken talar sitt tydliga språk och betonar därför vikten av nätverkande då man är arbetssökande.
Att hålla sig framme och utveckla sitt kontaktnät är därför nyckeln till att finna de dolda jobben. Och det behöver inte nödvändigtvis vara en förstahandskontakt som leder en dit utan kan även vara en andra- eller tredjehandskontakt.
– Säg att du berättar för din granne att du letar efter ett nytt jobb, grannen i sin tur känner någon som arbetar exakt med det du vill göra. Hen sammankopplar er, vilket leder till ett möte och kanske även en anställning.
Andra exempel på hur man hittar dolda jobb kan vara att man besöker branschintressanta mässor och seminarier. Förutom att vidga sitt kontaktnät är det ett naturligt sätt att lära känna representanter från olika företag, och man får även tillfälle att ställa frågor, presentera sig själv och kanske även boka möten.
Kontakta folk på Linkedin
Jonas Mauritzson nämner också Linkedin som ett självklart forum att synas på när man är arbetssökande.
– Men var inte en passiv åskådare. Var aktiv. Ta kontakt med dem som jobbar där du skulle vilja jobba. Kommentera andras inlägg och lägg själv ut.
Sist men inte minst vill Jonas Mauritzson slå ett slag för det som han kallar en ”informationsintervju”.
– Det går ut på att du först via mejl kontaktar den arbetsplats du skulle vilja arbeta på och ber om några minuters telefonmöte. Tänkt på att kontakta en chef och inte HR-avdelningen eftersom de oftast fokuserar på andra slags frågor. Berätta att du är intresserad av företaget och skulle vilja lära dig lite mer om hur de arbetar.
Var påläst och ställ frågor
Jonas Mauritzson betonar vikten av att vara påläst och väl förberedd med frågor.
– Tänk på att samtalets primära syfte är att få information som du senare kan ha nytta av när du söker jobb hos företaget, även om du såklart ska vara beredd att berätta att du söker jobb om frågan dyker upp.
Han inser att en del chefer inte kommer att ha tid att ta samtal eller träffas, men påpekar att det alltid är värt ett försök och att de flesta faktiskt blir smickrade av att få berätta om sitt arbete.
Hittade jobb genom inlägg på Linkedin
En som har lyckats att hitta jobb via den dolda arbetsmarknaden är Katja Nevalainen, 51. Hon arbetar i dag som cirkularitetsexpert och har stor erfarenhet av att söka dolda jobb.
– Första gången jag hörde talas om den dolda arbetsmarknaden var redan för över tio år sedan. Då pratades det om att upp mot 80 procent av alla lediga tjänster tillsattes via kontakter.
När hon själv blev arbetslös från ett bostadsutvecklingsföretag började hon söka på jobbannonser.
– Jag blev kallad till ett tjugotal intervjuer. Men föll alltid på målsnöret, antingen var jag för senior, hade för höga löneanspråk eller saknade någon specifik kompetens. Det är ju inte helt lätt i Sverige att hitta nytt jobb efter att man fyllt 50.
Förvånad över responsen
Katja Nevalainen började fundera över hur hon skulle hitta jobben som inte utannonseras.
– Inspirerad av en Linkedin-kontakt lade jag upp ett inlägg där jag berättade om min situation, vem jag var, vad jag kunde och vilka slags jobb jag var intresserad av. Då var jag ganska bred i mina önskemål.
Hon blev förvånad över vilken respons hon fick. Vissa Linkedin-kontakter vidarebefordrade jobbannonser de hade sett andra föreslog förutsättningslösa möten.
Ett av dessa möten handlade om ett företag som skulle införa en ny roll som de trodde skulle passa hennes kompetens. Intervjun gick bra och Katja Nevalainen började på bolaget. Men hon hann bara arbeta i sex månader innan hon blev uppsagd och arbetslös på nytt.
– Först tänkte jag, inte nu igen, men i slutändan var det bra det som skedde.
För med nya rollen kom många utmaningar.
– Rollen jag axlade visade sig vara väldigt otydlig. Jag tror inte de själva visste vad som skulle höra till mina arbetsuppgifter när de anställde mig.
Katja Nevalainen pekar på att just den utmaningen kan vara ganska karakteristisk när nya yrkesroller skapas på ett företag.
– Ibland är en ny roll inte specificerad. Den kan vara otydlig och uppfattas på ett sätt av den som fått rollen och på ett annat sätt av arbetsgivaren. Därför är det viktigt att få en ordentlig arbetsbeskrivning innan man tackar ja till en nyinstiftad roll.
Tydlig med vilka roller hon sökte
Efter uppsägningen lade Katja Nevalainen ut ett nytt inlägg på Linkedin. Den här gången specificerade hon tydligare vilka typer av roller hon sökte. Det var en bra strategi.
Även denna gång var det många som hörde av sig med tips på jobb och förutsättningslösa möten. Ett av svaren fick hon från en branschkollega vars nuvarande arbetsplats pratade om att rekrytera för en ny roll.
– Skillnaden här var att arbetsgivaren tydligare visste vilka områden och arbetsuppgifter som skulle ingå i rollen, och rollen har formats lite allt eftersom. Det är här jag arbetar i dag och jag trivs väldigt bra.
Text: Katarina Markiewicz
Andel dolda job
- Det finns olika uppskattningar av hur stor andel av jobben som är dolda och de skiljer sig över tid.
- Den andel som Arbetsförmedlingen numera oftast använder är cirka 70 procent och gäller arbetsmarknaden som helhet. Enligt TRR är siffran 60 procent om man enbart ser till tjänstemän.
Så nätverkar Mona i jakten på nytt jobb
Ställ rätt frågor på intervjun – undvik skräckarbetsplatser
