Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Så undviker du tablettfällan
Har du fallit för Iprenmannen? Knaprar du Alvedon för att orka jobba eller är du torsk på Treo? Du kan faktiskt vara tablettberoende - ett beroende som kan få allvarliga konsekvenser om du inte ser upp.
Apoteket säljer mer vanliga huvudvärkstabletter än någonsin och på TUB-mottagningen, Stockholms läns landstings särskilda mottagning för läkemedelsberoende, har man myntat begreppet Treomänniskor. Enligt Per Sternbeck, förbundssekreterare på Riksförbundet för hjälp åt narkotika- och läkemedelsberoende (RFHL) finns ett stort mörkertal av värktablettberoende.
- Vanliga huvudvärkstabletter är kanske inte beroendeskapande i klassisk mening, men visst kan man tala om beroende i och med att man måste öka dosen efter ett tag och mår dåligt om man inte tar medicinen. Äter man mycket tabletter skapar läkemedlen till slut smärta istället för att lindra eftersom medlen slår ut kroppens eget antismärtsystem.
Självklart ska man ta värktabletter när man har ont, anser Per Sternbeck, men man ska vara observant på hur mycket man äter. Och varför. Det kanske inte är bara smärtan du vill bli av med, det kan till och med vara så att du får en kick av medicinen. Medicineringen blir en njutningsfull ritual.
- När du inte klarar av dagen utan att ta en huvudvärkstablett och du kanske börjar längta lite till nästa, när det blir svårt att komma upp på morgnarna utan den där tabletten, ja då bör du börja fundera på vad du håller på med.
Ett värktablettberoende kan dessutom vara inkörsporten till starkare mediciner och värre beroende. Ett vanligt mönster är att när de vanliga tabletterna inte hjälper längre går man till läkaren som skriver ut receptbelagda morfinbaserade tabletter.
- Vi anser att sjukvården inte tar de här preparatens beroendepotential på allvar. De skriver ut höga doser och stora förpackningar, flera åt gången, säger Per Sternbeck.
Läkemedelsberoendet är ett folkhälsoproblem som växer. RFHL räknar med att 250 000 personer i landet är beroende och över hälften av dem är beroende av smärtstillande preparat. Och då är varken Treotorskar eller alvedonister inräknade.
- Vi bedövar oss i sällan skådat omfång. Det är inte bara bruket av smärtstillande som ökar, utan vi ser också en ökning av alkohol, narkotika, lugnande medel och sömnmedel. Det är symptom på att samhället inte fungerar.
- Kraven från samhället är entydiga - här ska jobbas, här ska produceras. Vi är fast i något sorts ekorrhjul, där färre ska göra mer och det är fullkomligt naturligt att människor går i däck. Man kan inte medicinera bort alla samhällsproblem, säger Per Sternbeck.
Fakta
Råd från RFHL
- Om du måste äta receptfria tabletter under längre tid än 14 dagar, uppsök läkare eller smärtklinik.
- Om du inser att du äter för mycket tabletter, sluta aldrig tvärt. Lägg i stället upp en plan för att minska konsumtionen gradvis och trappa ner i den takt du vill.
- Försök att låta bli att gå upp i dos till dess att du känner dig mogen för nästa nedtrappning.
- Tänk på att det inte är någon tävling. Ta det lugnt med nedtrappningen. Om du misslyckas är du ingen dålig människa utan mer erfaren till nästa försök.
- Bli inte rädd om du drabbas av skakningar, darrningar och får fruktansvärt ont. Det är fullständigt naturligt när medicinen går ur kroppen. Symptomen är i sig inte farliga.
- Om du är svårt beroende och äter uppemot 20-25 tabletter om dagen, kan du behöva läggas in på sjukhus.
- Kontakta RFHL om du behöver hjälp och stöd. http://www.rfhl.se/
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd
I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.
Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.
Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll.
Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.
Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.
Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.
Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.
