Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Så fick hovmästarna dubbel semester

Tre hovmästare som tillsammans jobbat drygt 700 övertidstimmar i ett halvår, får dubbelt så lång semester tack vare Unionen. Men de går miste om utbildning - arbetsgivaren betalar hellre skadestånd till strejkkassan för att undvika konflikt med icke-organiserade.
Johanna Rovira Publicerad

Att jobba övertid inom restaurangbranschen är mer regel än undantag, menar de tre hovmästarna Lotta Lennerö, Linda Elfving och Magdalena Danielsson. Själva funderade de inte så mycket över att arbetsdagarna kunde bli uppemot 18 timmar på den nystartade konferens- och restauranganläggningen där de tre jobbar. De var ju en man kort och ville hellre vänta på att hitta rätt person, än att anställa någon som kanske skulle visa sig vara fel för jobbet.

- Man är en inbiten restaurangmänniska och ser alltid till driftens bästa, förklarar Lotta Lennerö.
- Vi är lite skadade och tycker inte det är så farligt att jobba 16 timmar. 18 och 20 går också bra, säger Magdalena Danielsson.
- Man hinner inte stanna upp och se om det är rimligt att jobba långpannor, som det kallas, säger Linda Elfving.

Men när deras chef kontaktade facket för att träffa kollektivavtal, fick ombudsmannen Thomas Fahrenholz upp ögonen för de tre hovmästarnas situation och såg direkt att det inte var rimligt att jobba så mycket övertid som tjejerna gjorde, inte ens lagligt.

- Det är skönt att det var vår arbetsgivare som kontaktade facket och ingen av oss eftersom det här har växt och blivit mycket större än vad någon av oss trott, säger Lotta Lennerö.

Ditintills hade de tre hovmästarna ensamma haft ansvaret att stänga anläggningen, men facket tog arbetsgivaren i örat och ansvaret lyftes över på en firma med anställda som har utbildning för uppgiften. Dessutom fick tjejerna som kompensation för all övertid de jobbat, en ansenlig summa pengar var plus 25 extra semesterdagar. Inalles får hovmästarna alltså sammanlagt 50 dagars semester i år.

- Det är helt galet, jag har aldrig haft semester i hela mitt liv. Jag visste inte ens att man får extra pengar under semestern, säger Lotta Lennerö, som jobbade uppemot 350 timmar övertid under ett halvår. 

- Hade inte Thomas Fahrenholz tagit tag i frågan hade vi aldrig kommit på tanken att kräva ersättning. Vi kanske hade tagit ut någon extra dag här och där, men aldrig 25 extra semesterdagar, säger Magdalena och Linda.

Facket krävde också skadestånd på lite drygt 75 000 för att företaget inte begärt övertidsdispens. Pengarna skulle gå till kompetensutbildning för de tre hovmästarna, ville facket, men arbetsgivaren ville annorlunda. Några icke-organiserade anställda började ifrågasätta satsningen på de tre hovmästarna och företaget beslutade att istället betala skadeståndet till fackets strejkkassa, för att undvika konflikt med de icke-fackanslutna.

- Till viss del kan jag förstå varför arbetsgivaren inte vill skapa friktion, men de andra har ju gjort sitt val - de vill inte vara med i facket. Arbetsgivaren skulle ju bara tjäna på om vi fick utbildning, det finns massor vi skulle kunna lära oss, säger Magdalena Danielsson.

-  Jag tror inte arbetsgivaren missunnar oss utbildning, men det är ett förhastat beslut som känns väldigt ogenomtänkt, säger Linda Elfving.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.