Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Vad kan du om semestern?

Ledig fem veckor med massor av semesterlön? Nja, semestern är lite mer komplicerad än att bara vara ledig. Kollegas test hjälper dig att få veta vad du har rätt till.
Johanna Rovira Publicerad 12 maj 2008, kl 15:24

Semestern kan vara en stressfaktor och som inte det vore nog tillkommer att man ska ha koll på en massa lagar och regler för att inte torska på lön och ledighet. Här kommer en hjälp på vägen.

1. Vad betyder semester?

A. Ordet kommer från grekiskan och betyder vila. Vilket är absurt med tanke på allt torpsnickeri, trädgårdsraseri, bergsbestigeri och andra arbetskrävande sysslerier folk är upptagna med på sin semester.
B. Ordet kommer från latinet och betyder sex månader. Det är egentligen så lång en human semester borde vara, inga futtiga fem veckor.
C. Det är ett gammalsvenskt ord för lättja. I det gamla bondesamhället hände just inte så mycket mellan sådd och slåtter, så folk kunde slå av på arbetstakten.

Rätt svar: B. Det är bara i Sverige som semester används som synonym för ledighet. Semester står för en termin i andra länder.

2. Vad är semesterlagen?

A. Den oskrivna lag som säger att du alltid kommer i sista hand på jobbet i semesterplaneringen eftersom chefen tycks ha ett horn i sidan till dig.
B. Det tvärsäkra faktum att det kommer att regna precis under de veckorna du hyrt hus i skärgården.
C. En lag som ger alla löneslavar rätt till 25 dagars semester från grottekvarnen. 

Rätt svar: C. Semesterlagen fyller 70 år i år. Den kom 1938 efter tjugo års utredningar och innebar att alla anställda fick rätt till två veckors semester. Innan dess var det tji semester för flertalet. 1913 fick statligt anställda kroppsarbetare sex dagars ledighet. Högsta domstolens ledamöter hade dock åtta veckors betald semester på sommaren, tre veckor vid jul och två veckor vid påsk.

3. 25 dagar? Är det ett skämt eller?

Man hinner knappt komma i shortsen på den korta tiden. Du vet flera som har betydligt längre semester - vad beror det på?

A. De har kollektivavtal som ger dem längre semester än vad lagen säger.
B. De har fyllt 40 år och får rätt till Gubbvecka.
C. Eftersom de alltid slabbar ner i pentryt, konstant maler på om oväsentligheter och tvångsmässigt snor allas häftklamrar, har chefen sett till att ge dem ledigt för att resten av personalstyrkan ska få lite semester på jobbet.

Rätt svar: Vilket som beroende på var de jobbar. Det finns bara ett par kollektivavtal inom Unionen som ger rätt till längre semester än vad lagen skriver, flertalet har 25 dar. Någon Gubbvecka finns inte generellt, den finns däremot inom kommunen och staten.

Det blir också allt vanligare att anställda avtalar bort övertidsersättningen för extra semester, men det är i de allra flesta fall en dålig affär.

4. Hur har du koll på din semester?

A. Jag köper in semesterlagen och går en kurs i tillämpad matematik kompletterad med en grundutbildning i juridik för att kunna begripa den.
B. Vaddå? Arbetsgivaren har väl koll på hur mycket jag ska ha?
C. Jag kollar lönekuvertet extra under sommaren för att se om jag fått rätt semesterlön.

Rätt svar: Ja, du gör väl som du vill. Semesterlagen är svår att tolka och många arbetsgivare kan den inte, vilket facket kan ge otal exempel på. Därför finns det skäl att kolla lönekuvertet och räkna ut att du åtminstone har rätt semesterlön. Om det finns kollektivavtal på din arbetsplats kan du gå in på Unionens hemsida för hjälp att räkna ut antalet betalda semesterdagar och hur mycket du får i semesterlön.

5. Vad är semesterlön?

A. Några bärs och en pizza brukar vara betalningen när jag hjälper chefen i potatislandet under min semester.
B. Lönen under min semesterledighet. Alltså, vanlig lön+ semestertillägg på 0,8 procent. 
C. En löjlig liten struntsumma som är 12 procent av den semesterlönegrundande inkomsten.

Rätt svar: Om det finns kollektivavtal på arbetsplatsen gäller B, annars C. Det kan tyckas som att 12 procent är mer än 0,8 men den som gått en kurs i avancerad matematik och kan semesterlagen vet att ersättningen är större per dag om det finns kollektivavtal.

Det här gäller alltså: Enligt semesterlagen har du rätt till 12 procent av all utbetald lön under intjänandeåret (men räkna inte in semesterlönen). Detta belopp ska täcka 25 semesterdagar, eller så många som är intjänade. Samtidigt som du får semesterlönen gör arbetsgivaren ett avdrag på den vanliga lönen motsvarande fem veckors lön.

Finns kollektivavtal får du din vanliga lön plus ett semestertillägg på 0,8 procent av din månadslön, för varje betald semesterdag.

6. Du är nyanställd på företaget och vill ha semester.

Vilket av följande påståenden kan arbetsgivaren komma undan med?

A. Eftersom det inte finns något att göra under sommarmånaderna, tvingas du ta semester utan lön.
B. Eftersom det inte finns något att göra får du komma hem till chefen och lägga om taket på hans garage.
C. Du får förskottssemester, under förutsättning att du skriver på kontrakt om att stanna på företaget i minst fem år.

Rätt svar: Inget. Grundregeln är att du aldrig kan bli tvingad att ta ut obetald semester. Arbetsgivaren måste sätta dig i arbete, men det ska vara inom arbetsplatsens verksamhet. I teorin kan du alltså bli satt på att lägga om taket på företagets garage, men inte chefens. Arbetsgivaren bestämmer om du ska få förskottssemester eller inte, får du det behöver du inte skriva på något kontrakt om att stanna. Semesterskulden avskrivs dock efter fem år från det att du började din anställning om det finns kollektivavtal. Om det inte finns avtal räknas tiden från den dag du tog ut semestern.

citat

7. Du har bokat en månadslång resa i november till Surinam...

...och chefen vägrar hårdnackat ge dig semester. Hur gör du?

A. Viftar hotfullt med semesterlagen och påpekar att du har rätt att få semester fyra veckor i följd.
B. Avbokar resan fastän du förlorar drygt 10 000 och hämnas oförrätten genom att lägga gamla tepåsar i kopieringsmaskinen.
C. Växlar in dina semesterdagar mot pengar och tar bondpermis i november.

Rätt svar: B (fast tepåsarna avråder vi från)Enligt semesterlagen har du rätt till fyra veckors semester i följd - under perioden juni - augusti. Chefen kan inte neka dig semester på grund av för mycket jobb under den semesterperioden, men kommer ni inte överens om när semestern ska tas ut, bestämmer arbetsgivaren.

Du har inte rätt kräva att byta intjänade semesterdagar mot pengar. Om du säger upp dig till november får du dock kontant ersättning och det är kanske lika så gott med en så ogin arbetsgivare. Tar du bondpermis så lär du ändå bli uppsagd.

8. Som tippat blir du uppsagd när du kommer hem från Surinam...

Men eftersom chefen är lite osäker på tingens ordning blir du uppsagd på grund av arbetsbrist och inte subordinationsbrott. Du får ut din innestående semesterersättning minus förskottssemestern du fick första året. Vad gör du?

A. Stämmer chefen på skadestånd eftersom du känner dig kränkt och åker tillbaka till Surinam där du förälskat dig i en fager surinames.
B. Hävdar att semesterskulden är avskriven eftersom du jobbat längre än i fem år.
C. Hävdar att skulden är avskriven eftersom du blivit uppsagd på grund av arbetsbrist.

Rätt svar: B och C. Hade du jobbat kortare tid än fem år och blivit uppsagd på grund av arbetsvägran i stället, skulle chefen ha kvittat skulden mot din lön, om det finns kollektivavtal. Finns inget kollektivavtal har chefen bara rätt att kvitta skulden mot eventuell semesterersättning.

9. Hur länge kan du spara semestern?

A. I all oändlighet - jag har en ny digitalkamera som jag använder flitigt varför jag kan dokumentera hela semestern och spara på en cd.
B. I fem år, sedan fryser den inne.
C. Egentligen kan jag inte kräva att få spara semester alls om jag inte säger till i förväg att jag vill spara den.

Rätt svar: C (och A om du inte har klåfingriga barn som repar sönder de löjligt bräckliga cd-skivorna) Om man inte säger till i förväg i början av året att man vill spara semesterdagar kan chefen faktiskt tvångsutlägga semester eller ge dig pengar istället. De flesta arbetsgivare är dock inte så småsinta, utan låter ej uttagen semester förvandlas till sparade dagar. Du har rätt att spara allt över 20 semesterdagar i fem år, sedan fryser själva ledigheten inne, semesterpengarna kan däremot inte försvinna.

10. Okej, men nu försvann de ju i alla fall.

Hur kommer det sig?

A. Som sagt var, arbetsgivaren kan inte alltid semesterlagen
B. Nissen på ekonomin som har samma efternamn som du råkade få dem i stället.
C. På  grund av en lömsk liten paragraf i semesterlagen som säger att en arbetstagare som vill fordra semesterlön, semesterersättning eller skadestånd ska väcka talan inom två år från utgången av det semesterår saken gäller.

Rätt svar: Antingen A eller C. (eller B om Nisse är av den försigkomna klåfingrade typen). Får du inte ut pengarna och väntar alltför länge med att kontakta facket om din uteblivna ersättning, så kan pengarna ryka.

För fler och mer utförliga svar - kontakta Unionen direkt,
0770-870 870 eller ring ditt regionkontor.

Arbetstid

Därför ska du kolla Youtube på arbetstid

Vi lägger minst en timme om dagen på att inte jobba – när vi är på jobbet. Det ska arbetsgivarna vara glada för.
– Vi är inte maskiner. När vi ägnar oss åt privata angelägenheter får det en positiv effekt på arbetet, säger Lars Ivarsson, forskare vid Karlstads universitet.
David Österberg Publicerad 2 maj 2024, kl 06:02
Spela mobilspel på jobbet, till vänster, och ta selfies på arbetstid (höger).
Scrolla Instagram på jobbet? Ta selfies på arbetstid? Varför inte? Forskning visar att privata sysslor på arbetet kan öka produktiviteten. Foto: Colourbox.

Du jobbar med det du har betalt för att göra. Dessutom skrollar du Instagram, bokar en tandläkartid, kollar på Youtube och spelar mobilspel. Varje dag lägger vi minst en timme av vår arbetstid på att göra saker som inte har med jobbet att göra. 

Lars Ivarsson är docent i arbetsvetenskap vid Karlstads universitet och har forskat om privata angelägenheter på jobbet.

– Vi surfar, pratar med kollegor i korridoren, skriver ut privata saker på skrivaren, shoppar och springer ärenden. Så totalt sett gör vi en mängd saker på arbetstid som vi inte har betalt för att göra, säger han. 

Pratar Game of thrones på jobbet

Våra privata angelägenheter på jobbet går att dela in i flera kategorier. I en hamnar sådant vi gör av nödvändighet, som att gå och köpa värktabletter när vi har ont i huvudet eller prata med förskolan om sjuka barn. I en annan finns det som hör till den sociala samvaron, som när vi pratar helgplaner med kollegor eller diskuterar Game of thrones.

Lars Ivarsson.
Lars Ivarsson.

I en tredje hamnar aktiviteter som surfande, skrollande på sociala medier och mobilspel. Forskning visar att vi lägger ungefär tio procent av arbetstiden på privat surfande, men Lars Ivarsson tror inte att vi skulle ha fått mer gjort utan det.

– Tio procent kan låta mycket men bryter vi ner det handlar det om sex minuter i timmen. Enligt arbetstidslagen har vi rätt att ta de pauser vi behöver, även om det inte är reglerat exakt hur ofta och hur länge vi får ta paus. Arbetsgivare tycker ibland att vi ska hålla sprinthastighet under ett maratonlopp, men det kan vi ju inte. Vi är inte maskiner. I alla arbetsuppgifter som har ett analytiskt inslag blir det omöjligt att arbeta som en maskin.

Lars Ivarssons forskning visar till och med att privata angelägenheter under arbetstid gör oss mer effektiva.

– När vi intervjuade ingenjörer sa de att om de stöter på ett problem som de inte hittar en bra lösning på, blir det inte bättre av att bara sitta och nöta. Då tog några en promenad runt kvarteret, andra surfade lite på nätet. När de återvände kunde de ofta lösa arbetsuppgiften. Vi pratade också med socialsekreterare som sa att det inte gick att gå direkt från ett tungt möte till ett annat. De behövde återhämtningstid som de fick genom att exempelvis kolla på sociala medier en stund. Så i den meningen gav det de gjorde privat en positiv effekt på arbetet.

Så arbetsgivare borde ha större förståelse för att anställda kollar Instagram och spelar mobilspel?

– Ja, men det är självfallet en balansgång. Det går inte att säga att anställda får göra precis vad de vill på arbetet, men vi har ett behov av regelbundna pauser och återhämtning. Dessutom blir anställda som känner att arbetsgivaren litar på dem mer lojala och mer benägna att ställa upp när det behövs. Men det måste så klart gå åt båda hållen.

Kortare arbetstid minskar behovet av paus

Enligt Lars Ivarsson anser arbetsgivare oftast att resultat är viktigare än arbetstid. Ändå har de svårt att släppa det där med tiden.

– När vi frågar chefer om det är okej att deras medarbetare går hem tidigare när de har gjort det de förväntats göra, då svarar de att det inte är det. Å ena sidan är resultatet självklart överordnat tiden, å andra sidan är tiden ändå så viktig att det inte är okej att lämna arbetet när resultatet är uppnått. Man kan såklart argumentera för att ju mer tid vi lägger på något, desto bättre blir det men det stämmer inte alltid. Det sägs till exempel att Mick Jagger och Keith Richards skrev ”Satisfaction” på tio minuter. Det var ju i så fall en enorm utdelning på kort tid.

Skulle vi ägna mindre tid åt privata angelägenheter om arbetstiden var kortare?

– Det tror jag. I alla fall om man kortar varje dag i stället för att ha ytterligare en ledig dag i veckan. I dag kommer många till jobbet, startar sin dator och sedan går de på kafferast. Men kommer man lite senare struntar man kanske i den rasten. Behovet av återhämtning under arbetsdagen kan nog bli mindre om vi har kortare arbetsdagar.

Saker vi inte har betalt för att göra

Förutom arbete ägnar vi oss åt många andra aktiviteter på jobbet. De kan delas in i tre kategorier:  

  • Sociala: Vi pratar sport, musik och tv-serier och dricker kaffe.
  • Nödvändiga: Vi lämnar bilen på verkstad, kontaktar hantverkare och betalar räkningar.
  • Roliga: Vi läser tidningar, kollar sociala medier och spelar mobilspel.