Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Vad kan du om semestern?

Ledig fem veckor med massor av semesterlön? Nja, semestern är lite mer komplicerad än att bara vara ledig. Kollegas test hjälper dig att få veta vad du har rätt till.
Johanna Rovira Publicerad

Semestern kan vara en stressfaktor och som inte det vore nog tillkommer att man ska ha koll på en massa lagar och regler för att inte torska på lön och ledighet. Här kommer en hjälp på vägen.

1. Vad betyder semester?

A. Ordet kommer från grekiskan och betyder vila. Vilket är absurt med tanke på allt torpsnickeri, trädgårdsraseri, bergsbestigeri och andra arbetskrävande sysslerier folk är upptagna med på sin semester.
B. Ordet kommer från latinet och betyder sex månader. Det är egentligen så lång en human semester borde vara, inga futtiga fem veckor.
C. Det är ett gammalsvenskt ord för lättja. I det gamla bondesamhället hände just inte så mycket mellan sådd och slåtter, så folk kunde slå av på arbetstakten.

Rätt svar: B. Det är bara i Sverige som semester används som synonym för ledighet. Semester står för en termin i andra länder.

2. Vad är semesterlagen?

A. Den oskrivna lag som säger att du alltid kommer i sista hand på jobbet i semesterplaneringen eftersom chefen tycks ha ett horn i sidan till dig.
B. Det tvärsäkra faktum att det kommer att regna precis under de veckorna du hyrt hus i skärgården.
C. En lag som ger alla löneslavar rätt till 25 dagars semester från grottekvarnen. 

Rätt svar: C. Semesterlagen fyller 70 år i år. Den kom 1938 efter tjugo års utredningar och innebar att alla anställda fick rätt till två veckors semester. Innan dess var det tji semester för flertalet. 1913 fick statligt anställda kroppsarbetare sex dagars ledighet. Högsta domstolens ledamöter hade dock åtta veckors betald semester på sommaren, tre veckor vid jul och två veckor vid påsk.

3. 25 dagar? Är det ett skämt eller?

Man hinner knappt komma i shortsen på den korta tiden. Du vet flera som har betydligt längre semester - vad beror det på?

A. De har kollektivavtal som ger dem längre semester än vad lagen säger.
B. De har fyllt 40 år och får rätt till Gubbvecka.
C. Eftersom de alltid slabbar ner i pentryt, konstant maler på om oväsentligheter och tvångsmässigt snor allas häftklamrar, har chefen sett till att ge dem ledigt för att resten av personalstyrkan ska få lite semester på jobbet.

Rätt svar: Vilket som beroende på var de jobbar. Det finns bara ett par kollektivavtal inom Unionen som ger rätt till längre semester än vad lagen skriver, flertalet har 25 dar. Någon Gubbvecka finns inte generellt, den finns däremot inom kommunen och staten.

Det blir också allt vanligare att anställda avtalar bort övertidsersättningen för extra semester, men det är i de allra flesta fall en dålig affär.

4. Hur har du koll på din semester?

A. Jag köper in semesterlagen och går en kurs i tillämpad matematik kompletterad med en grundutbildning i juridik för att kunna begripa den.
B. Vaddå? Arbetsgivaren har väl koll på hur mycket jag ska ha?
C. Jag kollar lönekuvertet extra under sommaren för att se om jag fått rätt semesterlön.

Rätt svar: Ja, du gör väl som du vill. Semesterlagen är svår att tolka och många arbetsgivare kan den inte, vilket facket kan ge otal exempel på. Därför finns det skäl att kolla lönekuvertet och räkna ut att du åtminstone har rätt semesterlön. Om det finns kollektivavtal på din arbetsplats kan du gå in på Unionens hemsida för hjälp att räkna ut antalet betalda semesterdagar och hur mycket du får i semesterlön.

5. Vad är semesterlön?

A. Några bärs och en pizza brukar vara betalningen när jag hjälper chefen i potatislandet under min semester.
B. Lönen under min semesterledighet. Alltså, vanlig lön+ semestertillägg på 0,8 procent. 
C. En löjlig liten struntsumma som är 12 procent av den semesterlönegrundande inkomsten.

Rätt svar: Om det finns kollektivavtal på arbetsplatsen gäller B, annars C. Det kan tyckas som att 12 procent är mer än 0,8 men den som gått en kurs i avancerad matematik och kan semesterlagen vet att ersättningen är större per dag om det finns kollektivavtal.

Det här gäller alltså: Enligt semesterlagen har du rätt till 12 procent av all utbetald lön under intjänandeåret (men räkna inte in semesterlönen). Detta belopp ska täcka 25 semesterdagar, eller så många som är intjänade. Samtidigt som du får semesterlönen gör arbetsgivaren ett avdrag på den vanliga lönen motsvarande fem veckors lön.

Finns kollektivavtal får du din vanliga lön plus ett semestertillägg på 0,8 procent av din månadslön, för varje betald semesterdag.

6. Du är nyanställd på företaget och vill ha semester.

Vilket av följande påståenden kan arbetsgivaren komma undan med?

A. Eftersom det inte finns något att göra under sommarmånaderna, tvingas du ta semester utan lön.
B. Eftersom det inte finns något att göra får du komma hem till chefen och lägga om taket på hans garage.
C. Du får förskottssemester, under förutsättning att du skriver på kontrakt om att stanna på företaget i minst fem år.

Rätt svar: Inget. Grundregeln är att du aldrig kan bli tvingad att ta ut obetald semester. Arbetsgivaren måste sätta dig i arbete, men det ska vara inom arbetsplatsens verksamhet. I teorin kan du alltså bli satt på att lägga om taket på företagets garage, men inte chefens. Arbetsgivaren bestämmer om du ska få förskottssemester eller inte, får du det behöver du inte skriva på något kontrakt om att stanna. Semesterskulden avskrivs dock efter fem år från det att du började din anställning om det finns kollektivavtal. Om det inte finns avtal räknas tiden från den dag du tog ut semestern.

citat

7. Du har bokat en månadslång resa i november till Surinam...

...och chefen vägrar hårdnackat ge dig semester. Hur gör du?

A. Viftar hotfullt med semesterlagen och påpekar att du har rätt att få semester fyra veckor i följd.
B. Avbokar resan fastän du förlorar drygt 10 000 och hämnas oförrätten genom att lägga gamla tepåsar i kopieringsmaskinen.
C. Växlar in dina semesterdagar mot pengar och tar bondpermis i november.

Rätt svar: B (fast tepåsarna avråder vi från)Enligt semesterlagen har du rätt till fyra veckors semester i följd - under perioden juni - augusti. Chefen kan inte neka dig semester på grund av för mycket jobb under den semesterperioden, men kommer ni inte överens om när semestern ska tas ut, bestämmer arbetsgivaren.

Du har inte rätt kräva att byta intjänade semesterdagar mot pengar. Om du säger upp dig till november får du dock kontant ersättning och det är kanske lika så gott med en så ogin arbetsgivare. Tar du bondpermis så lär du ändå bli uppsagd.

8. Som tippat blir du uppsagd när du kommer hem från Surinam...

Men eftersom chefen är lite osäker på tingens ordning blir du uppsagd på grund av arbetsbrist och inte subordinationsbrott. Du får ut din innestående semesterersättning minus förskottssemestern du fick första året. Vad gör du?

A. Stämmer chefen på skadestånd eftersom du känner dig kränkt och åker tillbaka till Surinam där du förälskat dig i en fager surinames.
B. Hävdar att semesterskulden är avskriven eftersom du jobbat längre än i fem år.
C. Hävdar att skulden är avskriven eftersom du blivit uppsagd på grund av arbetsbrist.

Rätt svar: B och C. Hade du jobbat kortare tid än fem år och blivit uppsagd på grund av arbetsvägran i stället, skulle chefen ha kvittat skulden mot din lön, om det finns kollektivavtal. Finns inget kollektivavtal har chefen bara rätt att kvitta skulden mot eventuell semesterersättning.

9. Hur länge kan du spara semestern?

A. I all oändlighet - jag har en ny digitalkamera som jag använder flitigt varför jag kan dokumentera hela semestern och spara på en cd.
B. I fem år, sedan fryser den inne.
C. Egentligen kan jag inte kräva att få spara semester alls om jag inte säger till i förväg att jag vill spara den.

Rätt svar: C (och A om du inte har klåfingriga barn som repar sönder de löjligt bräckliga cd-skivorna) Om man inte säger till i förväg i början av året att man vill spara semesterdagar kan chefen faktiskt tvångsutlägga semester eller ge dig pengar istället. De flesta arbetsgivare är dock inte så småsinta, utan låter ej uttagen semester förvandlas till sparade dagar. Du har rätt att spara allt över 20 semesterdagar i fem år, sedan fryser själva ledigheten inne, semesterpengarna kan däremot inte försvinna.

10. Okej, men nu försvann de ju i alla fall.

Hur kommer det sig?

A. Som sagt var, arbetsgivaren kan inte alltid semesterlagen
B. Nissen på ekonomin som har samma efternamn som du råkade få dem i stället.
C. På  grund av en lömsk liten paragraf i semesterlagen som säger att en arbetstagare som vill fordra semesterlön, semesterersättning eller skadestånd ska väcka talan inom två år från utgången av det semesterår saken gäller.

Rätt svar: Antingen A eller C. (eller B om Nisse är av den försigkomna klåfingrade typen). Får du inte ut pengarna och väntar alltför länge med att kontakta facket om din uteblivna ersättning, så kan pengarna ryka.

För fler och mer utförliga svar - kontakta Unionen direkt,
0770-870 870 eller ring ditt regionkontor.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetstid

Experten: Nattjobb ökar hälsorisker – så skyddar du dig

Jobbar du nätter eller skift? Var medveten om hälsoriskerna. Göran Kecklund, professor som forskat om nattjobb, tipsar om vad du kan göra själv.
Elisabeth Brising Publicerad 27 mars 2026, kl 06:01
Person som sover på mage i säng – illustrerar återhämtning och sömnens betydelse vid nattarbete.
Sömnbrist vid natt- och skiftarbete kan påverka både hälsa och säkerhet – men rätt förutsättningar minskar riskerna, enligt forskare. Colourbox

En hel del av Unionens medlemmar jobbar natt och skift i gruvor och industrier, på callcenters, flygplatser och inom it, media och säkerhetsövervakning.

Är nattarbete farligt? Så påverkas sömn och hälsa

Göran Kecklund
Göran Kecklund, professor. Foto: Stockholms universitet

Det är inte automatiskt dåligt, men många får problem med sin sömn och då kan man bli riktigt trött på jobbet. Har man problem med sin sömn under lång tid ökar också risken att få sjukdomar, säger Göran Kecklund, professor i psykologi, vid Psykologiska institutionen, Stockholms universitet.

När vi sover pågår många viktiga hälsoprocesser. Immunförsvaret repareras, hjärnan bearbetar intryck och blodtrycket sänks. Forskning har visat att skiftarbete ökar risken för hjärt- och kärlsjukdom liksom diabetes. 

Långa arbetspass ökar risken för olyckor och arbetsskador

– Har man otur räcker det med att man är jättetrött ett pass för att man kan drabbas av en arbetsskada efter ett olycksfall, säger Göran Kecklund. 

I industrin är det vanligt med väldigt långa arbetspass som12-timmarsskift. Oftast går det bra. 

Men är det ett fysiskt tungt eller stressigt jobb kan det bli väldigt slitsamt. Det finns studier som visat att just långa pass ökar risken för arbetsolycka och arbetsskada.

Om du kör bil trött efter jobbet ökar olycksrisken även på väg hem. 

Tre råd för dig som jobbar natt – så minskar du hälsoriskerna

1. Prioritera sömnen
Se till att få tillräckligt med sömn även under lediga dagar. Regelbunden återhämtning minskar risken för ohälsa vid nattarbete.

2. Satsa på en hållbar livsstil
Få dagsljus när du kan och tänk på kost och motion. Det hjälper kroppen att hantera rubbad dygnsrytm.

3. Håll koll på din hälsa
Arbetar du minst en tredjedel natt har du rätt till regelbundna hälsoundersökningar via arbetsgivaren – minst vart tredje år.

Trötthet påverkar blodsocker och matvanor

Du blir mer känslig när du är trött så regleringen av blodsocker och insulin kan bli lite störd enligt studier. På sikt är det dåligt. 

– Är man ständigt trött kan man börja småäta och får då höjt blodsocker.

Arbetsgivarens ansvar vid natt- och skiftarbete

Göran Kecklund betonar att hälsoproblem av skiftjobb tar många år att utveckla. Men han råder den som jobbar natt att hålla lite extra koll på blodsocker, blodtryck och blodfetter. 

Arbetsgivaren har ett lagstadgat ansvar för att anställda som jobbar natt erbjuds en hälsokontroll regelbundet. Chefen ska också lägga in risker med skiftarbetet i det systematiska arbetsmiljöarbetet, se över schemat och se till att alla får elva timmars dygnsvila. 

– Det är extra viktigt med en bra arbetsmiljö om man arbetar skift eftersom man blir mer sårbar för en dålig arbetsmiljö, säger Göran Kecklund. 

Skiftjobb eller ständig natt – vad är skillnaden?

Forskningen har fokuserat på skiftarbete eftersom det är vanligast. Men en grupp anställda arbetar alltid natt och aldrig dag. Hur det påverkar hälsan är inte lika klarlagt, men troligen innebär det liknande risker för hälsan som roterande nattschema enligt Göran Kecklund. 

– Min bild är att ständigt nattarbete är ganska populärt - i första hand för att det ofta är självvalt - men att det inte minskar hälsoriskerna. 

Nattjobb kan passa vissa – särskilt kvällsmänniskor

För den som känner sig nedstämd av alla varningar om nattjobb kommer en avslutning i dur. Det finns förstås fördelar, särskilt för alla som definierar sig som nattugglor i sin dygnsrytm. Vissa trivs med att vara uppe på natten och sova på förmiddagen. 

– För dem är det attraktivt att slippa tidiga mornar. Många unga som vänt på dygnet kan också söka sig till nattjobb, som restaurang. Det beror på vad man är för person, säger Göran Kecklund. 

Regler för nattarbete och skiftjobb – det säger lagen

  • Enligt arbetstidslagen får nattarbete normalt inte förekomma utan dispens från Arbetsmiljöverket, eller att det finns kollektivavtal om det.
     
  • Anställda ska få minst 11 timmars dygnsvila under en period på 24 timmar och då ska tiden mellan midnatt och klockan 05.00 ingå.
     
  • Inom industrin som är i gång dygnet runt jobb är skiftgång vanligt där man växlar mellan dag, kväll och natt. Eller bara jobbar natt. Roterande treskift är vanligt: att jobba sju dagar i sträck och vara ledig fem. Vissa branscher har 12-timmarsskift 3-4 dagar i följd, man jobbar då färre dagar per månad men längre pass.
     
  • En variant av skift- eller nattarbete är att ha jour eller beredskap. Jourpass kan vara långa, uppemot 20 timmar och kräver i regel att man är på jobbet och vilar men rycker in när något händer. Att ha beredskap hemifrån betalar sig mindre och anses inte som lika attraktivt.