Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Unionenyrken bland de friskaste

De friskaste av Unionens medlemsgrupper jobbar i mansdominerade yrken, exempelvis som civilingenjörer och dataspecialister. 2005 hade flygvärdinnorna flest sjukpenningdagar av Unionens medlemmar, visar siffror som tidningen Du&jobbet låtit ta fram. Men sedan dess har flygvärdinnornas sjuksiffror gått ned ordentligt.
Niklas Hallstedt Publicerad 21 februari 2008, kl 13:10
Flygvärdinna serverar mat

De friskaste yrkena är alla högskoleyrken, och så gott som samtliga är mansdominerade. Minst sjukpenningdagar per anställd, 2,44 per år, har högre tjänstemän och politiker. Bland de yrken där Unionen har sina medlemmar ligger verkställande direktörer och verkschefer i topp med 3,56 sjukpenningdagar per år i snitt. Även civilingenjörer och arkitekter, dataspecialister, ingenjörer och tekniker, liksom chefstjänstemän i intresseorganisationer arbetar i de 15 yrken med de friskaste anställda.

Botten på listan domineras av LO-yrken. Allra sjukast är garvare, skinnberedare och skomakare med 20,27 sjukpenningdagar varje år i snitt. Även städare, vård- och omsorgspersonal liksom förskollärare och fritidspedagoger tillhör de sjukaste.

Bland Unionens medlemsgrupper hade flygvärdinnorna allra flest sjukpenningdagar, 12,91 per anställd. I snitt hade en flygvärdinna mer än tre gånger så många dagar som en ingenjör. Men siffrorna har några år på nacken.

- De har gått ned ordentligt de senaste åren, säger Pelle Gustafsson, vice ordförande i SAS kabinklubb.

- Det finns säkert många anledningar, men bland annat beror det på att vi är lite för många i butiken just nu. Arbetsbelastningen är inte lika hård längre.

Kontorssekreterare och dataregistrerare, och kundinformatörer är andra Unionenyrken med många sjukpenningdagar.

I statistiken, som Du&jobbet tagit fram med hjälp av SCB, ingår inte de två första veckornas sjukfrånvaro som betalas av arbetsgivarna. Sjukpenningdagarna utgör cirka tre fjärdedelar av all sjukfrånvaro.

Mest läst just nu

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Omslag Kollega 5 2024

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
Chef & Karriär nummer 3 2024 omslag

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.