Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

När natten blir en mardröm

Ljudnivån kan vara lika hög som bullret från en startande motorcykel och kroppen tar mycket stryk. Men bara var femte snarkare får hjälp.
Anita Täpp Publicerad

Det beskrivs ofta som ett oförargligt "zzz" i de tecknade serierna. Men den som försökt sova bredvid vet att det inte är det minsta kul. Att ständigt få nattsömnen störd är tortyr.

Ändå är det snarkaren själv som far mest illa. Framför allt den som lider av sömnapné och har många andningsuppehåll på natten.

- När man inte får luft så innebär det att man dör. Kroppen har därför utvecklat väldigt kraftiga skyddsreflexer så att man vaknar till vid varje andningsuppehåll och återtar muskelkontrollen. Kroppen offrar sömnen för att man ska överleva, säger Richard Harlid, överläkare vid den privata snarkningskliniken Aleris Fysiologlab i Stockholm.

Minst en halv miljon svenskar uppskattas snarka varje natt, ungefär hälften tros också lida av sömnapné. Om man räknar in anhöriga som utsätts för oljudet är långt fler berörda.

Att man snarkar beror på att luften inte flödar fritt när man andas in under sömnen. Musklerna i svalget slappnar av för mycket för att klara att hålla tillräckligt öppet när man sover.

Luftflödet blir då så starkt att delar av svalget börjar vibrera. I värsta fall kan ljudnivån ligga på över 80 decibel, vilket motsvarar bullret från en startande motorcykel. Enligt Socialstyrelsen kan ljudnivåer över 45 decibel vara hälsovådligt i ett sovrum.

Även om problemet förmodligen alltid funnits så var det först på 1970-talet som snarkning började tas på allvar och ses som en sjukdom i Sverige.

I dag vet man att den som snarkar mycket också får sömnen störd.
När kroppen måste anstränga sig för att få luft blir inte heller sömnen tillräckligt djup vilket innebär att man blir onormalt trött på dagarna. Eftersom produktionen av en del hormoner också påverkas går man upp i vikt, kontrollen av blodsockret blir sämre och immunförsvaret försämras.

Den som också har andningsuppehåll är ännu tröttare och löper en mångdubbelt större risk för högt blodtryck, hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes och en för tidig död.

När man aldrig får en ordentlig vila blir det också sociala följder för privatlivet och jobbet.

Det kan bli svårt att orka med ett heltidsjobb, minnet försämras och man nickar till under viktiga möten.

Kraftiga humörsvängningar, depressioner och ett sämre sexliv, på grund av mindre lust och impotens, är andra konsekvenser.

Sömnapné ökar också risken för arbetsolyckor liksom trafikolyckor.

Trots att problemet uppmärksammats mycket beräknas ännu endast 20 procent i den industrialiserade världen få hjälp, enligt Richard Harlid.

- En orsak är att man själv ofta inte kopplar ihop sina problem med att man snarkar, en annan är att den läkare man eventuellt söker hjälp hos inte heller alltid gör det.

Eftersom hörseln kan "somna" innan resten av medvetandet hör man inte heller sina egna snarkningar.

Richard Harlid är övertygad om att snarkning och andningsproblem kan ligga bakom, eller i alla fall förvärra, många andra diagnoser, som utmattningssyndrom eller depressioner.

Som exempel nämner han en kvinna som kom till kliniken för utredning sedan hon varit oerhört trött i flera år.

- Hon hade flextid och kom så sent som möjligt till jobbet men orkade sedan inte jobba in tiden. Nu har hon fått sin diagnos och rätt behandling, annars hade man säkert sjukskrivit henne för utmattningssyndrom, säger han.

En del av dem som får sin snarkning konstaterad kan bli av med den genom bättre sovvanor, att de går ner i vikt, slutar röka och dricker mindre alkohol.

Men de som har svår sömnapné behöver mer hjälp för att luftvägarna ska hållas öppna. En speciell bettskena, eller "snarkskena", som prövas ut av tandläkare kan vara effektiv genom att den förskjuter underkäken. En särskild ansiktsmask, en så kallad CPAP-utrustning, är ett annat alternativ. Genom en mask över näsan leds då rumsluft med lätt övertryck ner i svalget, vilket hindrar luftvägarna att falla ihop under sömnen. Ett tredje alternativ är en operation i svalget, som dock är en omtvistad metod för vuxna.

Richard Harlid förordar i första hand andningsmasken då "den är mest effektiv och oftast oerhört belönande".

En av hans patienter var en man som var på väg att förlora både jobbet och familjen när han kom för utredning.

- Han kunde inte längre sköta jobbet och var en sådan plåga för familjen med sina humörsvängningar att hans fru tänkte begära skilsmässa. Ingen hade tänkt på att hans snarkning kunde vara orsak till problemen. Men när vi konstaterat att han led av grav sömnapné och han fått sin andningsmask upptäckte familjen en helt ny partner och pappa efter bara några dagar, säger Richard Harlid.  

(Siftidningen nr 8-2007)

Fakta

"Snarkbälten" och annan hjälp

  • Sluta sova på rygg eftersom tyngdlagen drar tungan och de mjuka delarna i svalget mot den bakre svalgväggen. Det finns flera hjälpmedel, exempelvis "snarkbälten", som gör det obekvämt att sova på rygg.
  • Undvik stora kuddar som böjer huvudet framåt.
  • Pröva receptfria näsdroppar om du är täppt i näsan. Om det fungerar kan läkare skriva ut andra medel.
  • Undvik alkohol, sömntabletter och lugnande medel som gör att du sover djupare varpå gommen och svalget slappnar av för mycket.

Källa: Boken "Sluta snarka - börja leva! Orsaker, risker, behandling" av Tore Strandell

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

Så överlever du vinterns mörker – expertens bästa tips

Hör du till dem som har svårt att klara av den här årstiden och blir nedstämd, orkeslös och trött? Ljus- och sömnforskaren Arne Lowden vet hur man överlever vinterns mörker.
Publicerad 20 november 2024, kl 06:01
En leende kvinna på ljust kontor, till vänster. Till höger en mörk landsväg, vinter och kvällstid.
Så fångar du ljuset i vintermörkret. Dagsljus har betydligt bättre effekt på ditt mående än lampor. Även om du får dagsljuset från ett fönster. Foto: Colourbox.

Redan i slutet på oktober tappar många av oss fart, när dagarna blir allt mörkare och vi inser hur många månader det är kvar innan ljuset återvänder. Nedstämdheten kommer som ett brev på posten, energin sinar och tröttheten eskalerar, vilket ofta resulterar i mindre ork – både hemma och på jobbet.

Arne Lowden.
Arne Lowden. Foto: Privat.

Även ämnesomsättningen påverkas, och typiska symtom när höstmörkret inträder är ökat sockersug, viktuppgång och obalanser i hjärnans signalsystem, som i sin tur orsakar nedstämdheten.

Men det finns flera bra knep och metoder att ta till för att må bättre, menar ljus- och sömnforskaren Arne Lowden som har skrivit en bok i ämnet, Överlev vintern.

Han betonar vikten av återhämtning och att man försöker förlägga sin arbetstid därefter.

– Vilket så klart kan vara svårt för dem som arbetar i skift, men då är det viktigt att man sprider på tiderna. Jobbar man väldigt sent är det inte optimalt att stiga upp väldigt tidigt. Mindre än fem timmars sömn är svårt att klara av för hjärnan, säger Arne Lowden och berättar att EU i höstas

införde regeln att personal inom vård och omsorg bör ha elva timmars vila mellan arbetspass för att få tid till återhämtning.

Så påverkar mörkret din hälsa

Arne Lowden menar att det även är stor skillnad på ljus och ljus.

– Vår kropp är beroende av dagsljus för att må bra. Och elektriskt ljus, som vi oftast får vintertid, är inte på lång väg lika effektivt som dagsljus.

Han förklarar att anledningen till det är att dagsljuset innehåller alla ljusets våglängder, vilket inte en vanlig arbetslampa gör.

– En arbetslampa ger omkring 500 lux i ljusstyrka, men det ljus som når dina ögon när du tittar rakt fram är betydligt svagare. Om du i stället går fram till ett fönster och tittar ut mitt på dagen vintertid får du minst 1 000 lux till ögonen. Då inser man att dagsljuset alltid har bättre kvalitet och högre styrka än en vanlig kontorslampa.

Tips för att må bättre under vintern

I boken beskriver Arne Lowden också hur fastighetsbolag efter pandemin lockades av idén att inrätta utomhuskontor i anslutning till sina inomhuskontor.

– Många anställda har ju redan erfarenhet av aktivitetsbaserade kontor och var vana vid att ofta byta plats. Dessutom kan de ha varierande arbetsuppgifter som stundtals tillåter dem att arbeta utomhus.

Han ser klara fördelar med att förlägga en del av sitt arbete utomhus.

– Att sitta naturnära minskar stress, ger avslappning och återhämtning. Genom att gå ut och jobba en stund blir arbetet mer varierat, samtidigt som immunförsvaret stärks och hjärnan stimuleras till ökad tankeverksamhet och kreativitet.

Med stor sannolikhet kommer utomhuskontor att bli mer vanliga framöver. Och det gäller även dem som arbetar hemifrån, tror ljusforskaren.

– Arbetar man hemma och har turen att ha en balkong, altan eller uteplats är det en bra idé att försöka arbeta där en stund varje dag när det är ljust ute.

Han förordar det även vintertid. 

– Skaffa bara ett sittunderlag.

Ljusbrist negativt för humöret

Ett annat råd Arne Lowden ger alla distansarbetare är att ta jobbsamtalen utomhus och att ha flera platser i bostaden att växla mellan där man kan jobba.

– Det ger både hjärnan och kroppen stimulans och är bra rent ergonomiskt.

Är det då någon skillnad på när det är som bäst att vistas utomhus?

– Ja, det är det. För oss på nordliga breddgrader är det bra att veta att hudens möjlighet att bilda D-vitamin gynnas av ett ljus som drar mot blått. Eftersom det inträffar på förmiddagen är det ”nyttigare” att vara ute i solen då. På eftermiddagen blir ljuset rödare.

Att ljusbrist påverkar humöret är nog de flesta beredda att skriva under på. Arne Lowden berättar om en svensk studie som jämförde förhållandena i Sverige, England, Argentina och Saudiarabien genom att personer som arbetade inomhus fick skatta sitt humör vid olika årstider.

– Resultaten visade tydligt att i länder nära ekvatorn hade man en jämn humörkurva över hela året. I Sverige och i England var humöret bättre på sommaren och mycket sämre på vintern.

Så om en kollega eller chef inte är på sitt bästa humör en vinterdag be då hen att ta lite frisk luft eller gå fram till ett fönster. Dagsljuset har uppenbarligen större inflytande än vad många av oss tror.

Text: KATARINA MARKIEWICZ

Maxa ditt ljusintag på jobbet

 

1. Sitt nära ett fönster när du jobbar. Reservera en fönsterplats till de medarbetare som är extra morgontrötta.

2. Be om en ljushörna med extra stark belysning om du är extra beroende av ljus.

3. Möten och samtal utomhus.

4. Föreslå ett utomhuskontor. Till exempel i ett växthus med infravärme, sittmöjlighet och internet på gården.

5.Kontakta ditt arbetsplatsombud och se till att man utvärderar ljuset på din arbetsplats genom ljusmätningar. Har allmänbelysningen på din arbetsplats fullspektrumljus? Hur har man reducerat bländningen? Hur är kontrasterna till exempel mellan datorskärm och ljuset vid sidan om?

 

Källa: Arne Lowden