Älskar du frågesport?
Då har du tur. Idag publicerar vi vårt påskquiz - och varje fredag kommer ett nytt. Lycka till!
Då har du tur. Idag publicerar vi vårt påskquiz - och varje fredag kommer ett nytt. Lycka till!
Det beskrivs ofta som ett oförargligt "zzz" i de tecknade serierna. Men den som försökt sova bredvid vet att det inte är det minsta kul. Att ständigt få nattsömnen störd är tortyr.
Ändå är det snarkaren själv som far mest illa. Framför allt den som lider av sömnapné och har många andningsuppehåll på natten.
- När man inte får luft så innebär det att man dör. Kroppen har därför utvecklat väldigt kraftiga skyddsreflexer så att man vaknar till vid varje andningsuppehåll och återtar muskelkontrollen. Kroppen offrar sömnen för att man ska överleva, säger Richard Harlid, överläkare vid den privata snarkningskliniken Aleris Fysiologlab i Stockholm.
Minst en halv miljon svenskar uppskattas snarka varje natt, ungefär hälften tros också lida av sömnapné. Om man räknar in anhöriga som utsätts för oljudet är långt fler berörda.
Att man snarkar beror på att luften inte flödar fritt när man andas in under sömnen. Musklerna i svalget slappnar av för mycket för att klara att hålla tillräckligt öppet när man sover.
Luftflödet blir då så starkt att delar av svalget börjar vibrera. I värsta fall kan ljudnivån ligga på över 80 decibel, vilket motsvarar bullret från en startande motorcykel. Enligt Socialstyrelsen kan ljudnivåer över 45 decibel vara hälsovådligt i ett sovrum.
Även om problemet förmodligen alltid funnits så var det först på 1970-talet som snarkning började tas på allvar och ses som en sjukdom i Sverige.
I dag vet man att den som snarkar mycket också får sömnen störd.
När kroppen måste anstränga sig för att få luft blir inte heller sömnen tillräckligt djup vilket innebär att man blir onormalt trött på dagarna. Eftersom produktionen av en del hormoner också påverkas går man upp i vikt, kontrollen av blodsockret blir sämre och immunförsvaret försämras.
Den som också har andningsuppehåll är ännu tröttare och löper en mångdubbelt större risk för högt blodtryck, hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes och en för tidig död.
När man aldrig får en ordentlig vila blir det också sociala följder för privatlivet och jobbet.
Det kan bli svårt att orka med ett heltidsjobb, minnet försämras och man nickar till under viktiga möten.
Kraftiga humörsvängningar, depressioner och ett sämre sexliv, på grund av mindre lust och impotens, är andra konsekvenser.
Sömnapné ökar också risken för arbetsolyckor liksom trafikolyckor.
Trots att problemet uppmärksammats mycket beräknas ännu endast 20 procent i den industrialiserade världen få hjälp, enligt Richard Harlid.
- En orsak är att man själv ofta inte kopplar ihop sina problem med att man snarkar, en annan är att den läkare man eventuellt söker hjälp hos inte heller alltid gör det.
Eftersom hörseln kan "somna" innan resten av medvetandet hör man inte heller sina egna snarkningar.
Richard Harlid är övertygad om att snarkning och andningsproblem kan ligga bakom, eller i alla fall förvärra, många andra diagnoser, som utmattningssyndrom eller depressioner.
Som exempel nämner han en kvinna som kom till kliniken för utredning sedan hon varit oerhört trött i flera år.
- Hon hade flextid och kom så sent som möjligt till jobbet men orkade sedan inte jobba in tiden. Nu har hon fått sin diagnos och rätt behandling, annars hade man säkert sjukskrivit henne för utmattningssyndrom, säger han.
En del av dem som får sin snarkning konstaterad kan bli av med den genom bättre sovvanor, att de går ner i vikt, slutar röka och dricker mindre alkohol.
Men de som har svår sömnapné behöver mer hjälp för att luftvägarna ska hållas öppna. En speciell bettskena, eller "snarkskena", som prövas ut av tandläkare kan vara effektiv genom att den förskjuter underkäken. En särskild ansiktsmask, en så kallad CPAP-utrustning, är ett annat alternativ. Genom en mask över näsan leds då rumsluft med lätt övertryck ner i svalget, vilket hindrar luftvägarna att falla ihop under sömnen. Ett tredje alternativ är en operation i svalget, som dock är en omtvistad metod för vuxna.
Richard Harlid förordar i första hand andningsmasken då "den är mest effektiv och oftast oerhört belönande".
En av hans patienter var en man som var på väg att förlora både jobbet och familjen när han kom för utredning.
- Han kunde inte längre sköta jobbet och var en sådan plåga för familjen med sina humörsvängningar att hans fru tänkte begära skilsmässa. Ingen hade tänkt på att hans snarkning kunde vara orsak till problemen. Men när vi konstaterat att han led av grav sömnapné och han fått sin andningsmask upptäckte familjen en helt ny partner och pappa efter bara några dagar, säger Richard Harlid.
(Siftidningen nr 8-2007)
"Snarkbälten" och annan hjälp
Källa: Boken "Sluta snarka - börja leva! Orsaker, risker, behandling" av Tore Strandell
Plötsligt är det är ljust när vi går till jobbet och ljust när vi kommer hem. Våra vintertrötta kroppar fylls med energi och glädje.
Men för ungefär 15 procent av befolkningen blir det precis tvärtom. Man känner sig mosig, nere och trött, får svårt att sova och tappar motivationen att göra roliga saker. Årstidsbunden depression eller nedstämdhet förknippas oftast med hösten och mörkret. Men vårljuset kan också vara en utmaning för många.
En trolig hypotes är att den biologiska klockan hamnar i ofas när dagarna bli längre och ljusare. Det i sin tur påverkar hormoner och humör. Därför kan de som känner sig trötta under våren också ha något svårare att anpassa sig till sommartid.
–Man tror att kroppen inte riktigt är redo för skiftningar med ljusförändringarna, det i kombination med en sårbarhet för depression. Men en annan aspekt är också att många känner en press på att våren ska vara en nystart, vi ska vara glada och sociala. Och så känner man inte alls så, säger psykologen Martina Nelson.
Det varierar från person till person hur hårt man drabbas. Majoriteten drabbas inte av en regelrätt diagnosticerad depression. Ungefär en till två procent blir så pass dåliga att de till exempel inte klarar av att gå till jobbet. Då behöver man ibland behandlas med till exempel KBT, ljusterapi och antidepressiva läkemedel.
För alla andra vårtrötta själar finns relativt enkla medel att ta till för att må bättre.
– Det låter kanske tråkigt men det handlar om att hålla rutiner så gott det går. Försök att inte ändra på dygnsrytmen, lägg dig och vakna ungefär samma tid. Det är också viktigt att röra på sig och ät regelbunden och bra mat, säger Martina Nelson.
Utgå heller inte ifrån att alla i din omgivning känner sig pigga på våren, det minskar den sociala stressen. Och på arbetsplatsen kan vi alla göra en insats som kan hjälpa en kollega som inte mår så bra tycker Martina Nelson.
– Försök att komma ut en stund varje dag, kanske på lunchen. Ta en kaffe eller picknik ihop när det är ljust ute. Det kan kännas motigt men i längden mår vi bra av det.
Något mer man kan göra?
– Kom ihåg att du inte ensam om må så här och vårtröttheten går ofta över efter några veckor.