Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

När natten blir en mardröm

Ljudnivån kan vara lika hög som bullret från en startande motorcykel och kroppen tar mycket stryk. Men bara var femte snarkare får hjälp.
Anita Täpp Publicerad

Det beskrivs ofta som ett oförargligt "zzz" i de tecknade serierna. Men den som försökt sova bredvid vet att det inte är det minsta kul. Att ständigt få nattsömnen störd är tortyr.

Ändå är det snarkaren själv som far mest illa. Framför allt den som lider av sömnapné och har många andningsuppehåll på natten.

- När man inte får luft så innebär det att man dör. Kroppen har därför utvecklat väldigt kraftiga skyddsreflexer så att man vaknar till vid varje andningsuppehåll och återtar muskelkontrollen. Kroppen offrar sömnen för att man ska överleva, säger Richard Harlid, överläkare vid den privata snarkningskliniken Aleris Fysiologlab i Stockholm.

Minst en halv miljon svenskar uppskattas snarka varje natt, ungefär hälften tros också lida av sömnapné. Om man räknar in anhöriga som utsätts för oljudet är långt fler berörda.

Att man snarkar beror på att luften inte flödar fritt när man andas in under sömnen. Musklerna i svalget slappnar av för mycket för att klara att hålla tillräckligt öppet när man sover.

Luftflödet blir då så starkt att delar av svalget börjar vibrera. I värsta fall kan ljudnivån ligga på över 80 decibel, vilket motsvarar bullret från en startande motorcykel. Enligt Socialstyrelsen kan ljudnivåer över 45 decibel vara hälsovådligt i ett sovrum.

Även om problemet förmodligen alltid funnits så var det först på 1970-talet som snarkning började tas på allvar och ses som en sjukdom i Sverige.

I dag vet man att den som snarkar mycket också får sömnen störd.
När kroppen måste anstränga sig för att få luft blir inte heller sömnen tillräckligt djup vilket innebär att man blir onormalt trött på dagarna. Eftersom produktionen av en del hormoner också påverkas går man upp i vikt, kontrollen av blodsockret blir sämre och immunförsvaret försämras.

Den som också har andningsuppehåll är ännu tröttare och löper en mångdubbelt större risk för högt blodtryck, hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes och en för tidig död.

När man aldrig får en ordentlig vila blir det också sociala följder för privatlivet och jobbet.

Det kan bli svårt att orka med ett heltidsjobb, minnet försämras och man nickar till under viktiga möten.

Kraftiga humörsvängningar, depressioner och ett sämre sexliv, på grund av mindre lust och impotens, är andra konsekvenser.

Sömnapné ökar också risken för arbetsolyckor liksom trafikolyckor.

Trots att problemet uppmärksammats mycket beräknas ännu endast 20 procent i den industrialiserade världen få hjälp, enligt Richard Harlid.

- En orsak är att man själv ofta inte kopplar ihop sina problem med att man snarkar, en annan är att den läkare man eventuellt söker hjälp hos inte heller alltid gör det.

Eftersom hörseln kan "somna" innan resten av medvetandet hör man inte heller sina egna snarkningar.

Richard Harlid är övertygad om att snarkning och andningsproblem kan ligga bakom, eller i alla fall förvärra, många andra diagnoser, som utmattningssyndrom eller depressioner.

Som exempel nämner han en kvinna som kom till kliniken för utredning sedan hon varit oerhört trött i flera år.

- Hon hade flextid och kom så sent som möjligt till jobbet men orkade sedan inte jobba in tiden. Nu har hon fått sin diagnos och rätt behandling, annars hade man säkert sjukskrivit henne för utmattningssyndrom, säger han.

En del av dem som får sin snarkning konstaterad kan bli av med den genom bättre sovvanor, att de går ner i vikt, slutar röka och dricker mindre alkohol.

Men de som har svår sömnapné behöver mer hjälp för att luftvägarna ska hållas öppna. En speciell bettskena, eller "snarkskena", som prövas ut av tandläkare kan vara effektiv genom att den förskjuter underkäken. En särskild ansiktsmask, en så kallad CPAP-utrustning, är ett annat alternativ. Genom en mask över näsan leds då rumsluft med lätt övertryck ner i svalget, vilket hindrar luftvägarna att falla ihop under sömnen. Ett tredje alternativ är en operation i svalget, som dock är en omtvistad metod för vuxna.

Richard Harlid förordar i första hand andningsmasken då "den är mest effektiv och oftast oerhört belönande".

En av hans patienter var en man som var på väg att förlora både jobbet och familjen när han kom för utredning.

- Han kunde inte längre sköta jobbet och var en sådan plåga för familjen med sina humörsvängningar att hans fru tänkte begära skilsmässa. Ingen hade tänkt på att hans snarkning kunde vara orsak till problemen. Men när vi konstaterat att han led av grav sömnapné och han fått sin andningsmask upptäckte familjen en helt ny partner och pappa efter bara några dagar, säger Richard Harlid.  

(Siftidningen nr 8-2007)

Fakta

"Snarkbälten" och annan hjälp

  • Sluta sova på rygg eftersom tyngdlagen drar tungan och de mjuka delarna i svalget mot den bakre svalgväggen. Det finns flera hjälpmedel, exempelvis "snarkbälten", som gör det obekvämt att sova på rygg.
  • Undvik stora kuddar som böjer huvudet framåt.
  • Pröva receptfria näsdroppar om du är täppt i näsan. Om det fungerar kan läkare skriva ut andra medel.
  • Undvik alkohol, sömntabletter och lugnande medel som gör att du sover djupare varpå gommen och svalget slappnar av för mycket.

Källa: Boken "Sluta snarka - börja leva! Orsaker, risker, behandling" av Tore Strandell

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

Så dåligt är sömnbrist – och det här kan du göra åt problemet

Många sover för lite. Sömnbrist kan leda till en rad hälsoproblem och sjukdomar på sikt. Men det finns vetenskapliga knep för att sluta nattuggla och börja sussa gott i stället.
Elisabeth Brising Publicerad 27 november 2025, kl 06:01
svart_att_sova_foto_stina_stjernkvist_tt.jpg
Många svenskar har sömnproblem. Sömnunderskott kan öka risken för vissa sjukdomar. Men att oroa sig gör ingen piggare eller gladare. Har du svårt att sova finns tips att ta till enligt sömnforskarna. Foto Stina Stjernkvist/TT

Är du trött? Studier visar att 80 till 90 procent upplevt störd sömn de senaste två veckorna. Med för lite sömn ökar risken för ohälsa och vissa sjukdomar. 

Därför får vi sömnbrist

På vintern är det extra mörkt och svårt att få tillräckligt med det dagsljus som behövs för att kroppens klocka ska funka optimalt. Studier har visat att de som lever i takt med ljuset i naturen får en mer stabil dygnsrytm, enligt sömnforskare vid Stockholms universitet. 

Vi sitter dessutom gärna uppe sent på kvällarna med våra tända lampor och skärmar med blått ljus, vilket också kan göra det än svårare att somna.

Gå ut på morgon och förmiddag

Lampor ger inte samma våglängder av ljus som solens direkta strålar. Därför rekommenderas vi nordbor att gå ut och ta in dagsljus varje dag, särskilt på morgon och förmiddag, för att främja balans mellan vakenhet och sömn. 

Så påverkas människan av för lite sömn

  • Uppmärksamhet och arbetsminne försämras.
  • Man känner sig tröttare.
  • Förmågan att lära sig nya saker minskar.
  • Humöret påverkas negativt, många tolkar andra mer negativt.
  • Vi blir mer lätt distraherade.
  • Vi känner oss mindre motiverade och får svårare att ta tag i saker.
  • Ämnesomsättningen påverkas då kroppen blir sämre på att reglera sina glukosnivåer.

Källa: Sömnforskare vid Stockholms universitet 

Foto: Colourbox

Det här ska du göra för att sova gott

  • Försök hålla regelbundna sovtider. Lägg dig och gå upp ungefär samma tid varje dag.
  • Var ute så mycket du kan i dagsljuset. Gärna på förmiddagen vintertid.
  • Ät regelbundna måltider. Somna inte hungrig eller proppmätt.
  • Gör det du tycker är roligt på fritiden, boka in sociala aktiviteter.
  • Rör på dig - all fysisk aktivitet är bra för sömnen.
  • Kom ihåg att både sociala och fysiska aktiviteter ger ett större sömnbehov och gör det lättare att somna! Men gör inte bara det ena eller andra, utan både och.
  • Undvik skärmar med adrenalinframkallande serier, dataspel, mobilscrollande, liksom blått ljus och starka lampor på kvällen.
  • Undvik alkohol, att dricka försämrar sömnkvaliteten.
  • Undvik kaffe, energidryck, cola, grönt och svart te ett par timmar innan du ska somna. Drycker som innehåller koffein kan göra det svårare att somna. Hur starkt kroppen reagerar på koffein är individuellt och beror också på hur tillvand du är.
  • Sök medicinsk hjälp vid svåra besvär med sömn och trötthet. Tänk på att alla kan drabbas av störd sömn ibland: det finns ingen anledning att oroa sig för tillfälliga sömnstörningar. 

Källa: Forskare i psykologi vid Stockholms universitet.
Så får du bättre sömn, su.se

Allvarlig sömnbrist – ökad risk för sjukdomar 

Sömnbrist kan, om den pågår länge, eller är mycket allvarlig, öka risken för olyckor och sjukdomar. 

  • Diabetes på grund av sömnbristens påverkan på blodsocker och insulin.
  • Alzheimer på grund av bristen på återhämtning av hjärnan under sömnen. Vid sömn rensar kroppen ut överskott av proteinet beta-amyloid.
  • Stresskänslighet för vissa, på grund av för lite återhämtning av centrala funktioner i människokroppen.
  • Mer negativa tankar och känslor, svårare att orka med social interaktion
  • Depression och ångestsymptom. Eventuellt ökad risk för utmattning.
  • Psykotiska symptom som hallucinationer och vanföreställningar för personer i riskgrupper. 


Källor: Hjärnfonden, 1177.se och sömnforskare vid Stockholms universitet.