Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

"Jag sprang in i väggen med glädje"

Pia Lindblad fick sin utmattningsdepression klassad som arbetsskada. Det ser hon som en bekräftelse på att det inte bara var hennes fel att hon arbetade sig sjuk.
Lisbeth Nieminen Publicerad

Åtta månader 1999-2000 var laboranten Pia Lindblads arbetsbörda bortom vett och sans. Hon arbetade på Pharmacia i Strängnäs när hon gick in i väggen och fick diagnosen utmattningsdepression.

- Jag sprang in i väggen med glädje. Arbetsskadebeslutet ser jag som en upprättelse och bekräftelse på företagets delaktighet.

Beslutet satt långt inne. Hon hade varit sjukskriven i två år och haft tidsbegränsad sjukersättning i ett år när Försäkringskassan ville pröva om ärendet kunde klassas som arbetsskada. Försäkringsläkaren tillstyrkte. Socialförsäkringsnämnden däremot avslog i augusti 2004. Pia Lindblad överklagade och fick avslag igen i november.

Då tog hon kontakt med facket. Fick hjälp med att fylla i blanketter och vad som skulle skickas till LO-TCO:s rättsskydd i Stockholm. Där gjorde man bedömningen att det fanns gott hopp om att få skadan godkänd. Dels därför att socialförsäkringsnämnden inte var enig, dels därför att nämnden gick emot försäkringsläkarens rekommendation. Rättsskyddet tog över ärendet, överklagade till länsrätten och fick rätt. En process som pågick från november 2004 till augusti 2006.

- Hjälpen som jag fick av förbundsjuristen Camilla Morath var suverän. Hon påminde mig om vad som behövde läggas till och förklarade vitsen med att lämna alla möjliga uppgifter. Men utan min mans förståelse och icke-fördömande sätt skulle jag nog inte ha orkat låta rättskyddet driva processen åt mig.

Vi ses på en lunchrestaurang i centrala Strängnäs. Fyrtioettåriga Pia Lindblad sätter sig med ryggen åt lokalen. Hon vill inte riskera att träffa bekanta som frågar hur hon mår eller, ännu värre, när hon ska börja jobba igen.

- De bryr sig egentligen inte om vad jag svarar. Så ibland säger jag "Huvudet upp och fötterna ner". Eller "Inte så bra men det tar vi en annan gång".

Med rätt eller orätt läser hon in anklagelser i frågan: Varför jobbar hon inte? Hur länge till tänker hon gå och lata sig? Vad är det för fel på henne? Hon som förr var spontan och älskade överraskningar måste nu planera. Hon som var social och utåtriktad kan få ångestkänslor av att ha folk omkring sig.

Den här dagen ger Pia Lindblad ett glatt intryck. Men gråten är lika nära som skrattet. Hon tycker att hennes glada sätt ibland ligger henne i fatet. Människor förstår inte att det bara är en mask:

- Fast ibland behöver jag masken. Utan den kanske jag bara skulle ligga hemma och gråta. I min kognitiva terapi arbetar vi just nu på att få mig att minska användandet av masker. Och att jag ska lära mig att säga nej utan att tycka att jag måste förklara mig.

Pia Lindblad hade varit anställd på Pharmacia sedan 1988 när hon 1999 deltog i företagets första legotillverkning, ett projekt för att utveckla en ny medicin. Därutöver gjorde hon sina tidigare uppgifter och var därför stressad:

- Jag fick anpassa min arbetstid till tillverkningsprocessen. När det var som värst var det jobb fem på morgonen, tre på eftermiddagen, elva på kvällen, två på natten. Snurr, snurr (skrattar).

- Jag gjorde också in-process-analyser, fastän jag inte hade kompetens för det.  Ändå hade jag ingen backup på plats utan fick förlita mig på rådgivning per telefon. Inte alltid så uppskattat - "vi grillar just nu".

I praktiken kom hon att arbeta sju dagar i veckan. Att analysutrustningen inte var helt pålitlig medförde tidsödande störningar och felsökningar. Maken tog över mesta arbetet med hemmet och barnen den här tiden.

- Med mitt engagemang spelade det ingen roll om det var nagellack eller hjärtmedicin vi utvecklade. Dom uppgifter jag tog på mig, dom gjorde jag. Jag gillar utmaningar. Min inställning var att det alltid fanns en lösning på problem. Det var väl den attityden som bidrog till att det gick som det gick. Särskilt som mina överordnade lät mig hållas. De låg inte på latsidan själva heller.

Kollapsen började med att Pias goda minne svek henne. Plötsligt blev hon beroende av post it-lappar: STARTA EN UTRUSTNING! HÄMTA PROV! ÅK HEM! Hon glömde instruktionsnummer och telefonnummer.

- En dag domnade fingrarna bort. Jag hade ingen känsel i fingrarna, vilket gjorde att jag tappade grejer. I sterilbänk ska allt vara rent, så det var bara att börja om igen.

Efter en tid med ett tryck över bröstet uppsökte Pia husläkaren och företagshälsan. Hon fick order att varva ner och att stanna hemma från jobbet en tid. Annars skulle husläkaren beslagta passerkortet till jobbet...

Hon var hemma i en och en halv månad och ovanpå det fem veckors semester. Sov mesta tiden. Ett försök att börja jobba på 25 procent blev kortvarigt. Ny sjukskrivning. Och på den vägen är det.

I sex veckor 2001 deltog hon i ett program om stress och utbrändhet på Alfta rehabcenter i Bollnäs. Där fick hon bekräftelse på att hon inte hade blivit dum i huvudet. För så hade det känts många gånger när minnet var borta och hon inte fungerade i vardagssituationer.

En del av de andra hade inget stöd alls av sin arbetsgivare. Pia Lindblad däremot har bara lovord för sin arbetsgivare. Pharmacia har betalat hennes rehabiliteringsinsatser, samtal med beteendevetare och psykolog/psykiater. Samt sett till att hon besökte arbetsplatsen då och då under sjukskrivningen. En påminnelse om att de fortfarande räknade med henne.

2002 arbetstränade hon med att sköta om islandshästar. Fick fler och fler uppgifter tills det blev i överkant och hon tvangs sluta. Året därpå fick hon arbetsträna hos en bekant som drev upp nötkreatur. När ägarna avvecklade beståndet var det äventyret slut. 2004 arbetstränade hon på ett apotek i Eskilstuna, också där trivdes hon.

2005 började hon läsa grundskoleämnen på komvux, engelska och matte, sedan också svenska. Andra terminen fick hon svårt att hänga med i tempot. Då och då "försvann" hon plötsligt, var inte kontaktbar. Efter att vakt och polis hade tillkallats några gånger gick hon till läkare.

- Skiktröntgen bekräftade en hjärnskada. Den påverkar bland annat minnet och koncentrationen. Man säger att det är en följd av utbrändheten och att den kommer att läka ut i sinom tid.

När Pia Lindblad i december 2005 fick erbjudande om avgångsvederlag valde hon att säga upp sig. Hon har tidsbegränsad sjukersättning till mars 2008. Hennes högsta önskan är att bli frisk nog för att börja jobba igen, hel- eller deltid, med människor eller djur:

- Helst med djur. De ställer inga krav och ger inga fördömande kommentarer. Det räcker med att man är snäll och ger dom mat och vatten.

Lisbeth Nieminen

(Siftidningen nr 1-2007)

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

Så överlever du vinterns mörker – expertens bästa tips

Hör du till dem som har svårt att klara av den här årstiden och blir nedstämd, orkeslös och trött? Ljus- och sömnforskaren Arne Lowden vet hur man överlever vinterns mörker.
Publicerad 20 november 2024, kl 06:01
En leende kvinna på ljust kontor, till vänster. Till höger en mörk landsväg, vinter och kvällstid.
Så fångar du ljuset i vintermörkret. Dagsljus har betydligt bättre effekt på ditt mående än lampor. Även om du får dagsljuset från ett fönster. Foto: Colourbox.

Redan i slutet på oktober tappar många av oss fart, när dagarna blir allt mörkare och vi inser hur många månader det är kvar innan ljuset återvänder. Nedstämdheten kommer som ett brev på posten, energin sinar och tröttheten eskalerar, vilket ofta resulterar i mindre ork – både hemma och på jobbet.

Arne Lowden.
Arne Lowden. Foto: Privat.

Även ämnesomsättningen påverkas, och typiska symtom när höstmörkret inträder är ökat sockersug, viktuppgång och obalanser i hjärnans signalsystem, som i sin tur orsakar nedstämdheten.

Men det finns flera bra knep och metoder att ta till för att må bättre, menar ljus- och sömnforskaren Arne Lowden som har skrivit en bok i ämnet, Överlev vintern.

Han betonar vikten av återhämtning och att man försöker förlägga sin arbetstid därefter.

– Vilket så klart kan vara svårt för dem som arbetar i skift, men då är det viktigt att man sprider på tiderna. Jobbar man väldigt sent är det inte optimalt att stiga upp väldigt tidigt. Mindre än fem timmars sömn är svårt att klara av för hjärnan, säger Arne Lowden och berättar att EU i höstas

införde regeln att personal inom vård och omsorg bör ha elva timmars vila mellan arbetspass för att få tid till återhämtning.

Så påverkar mörkret din hälsa

Arne Lowden menar att det även är stor skillnad på ljus och ljus.

– Vår kropp är beroende av dagsljus för att må bra. Och elektriskt ljus, som vi oftast får vintertid, är inte på lång väg lika effektivt som dagsljus.

Han förklarar att anledningen till det är att dagsljuset innehåller alla ljusets våglängder, vilket inte en vanlig arbetslampa gör.

– En arbetslampa ger omkring 500 lux i ljusstyrka, men det ljus som når dina ögon när du tittar rakt fram är betydligt svagare. Om du i stället går fram till ett fönster och tittar ut mitt på dagen vintertid får du minst 1 000 lux till ögonen. Då inser man att dagsljuset alltid har bättre kvalitet och högre styrka än en vanlig kontorslampa.

Tips för att må bättre under vintern

I boken beskriver Arne Lowden också hur fastighetsbolag efter pandemin lockades av idén att inrätta utomhuskontor i anslutning till sina inomhuskontor.

– Många anställda har ju redan erfarenhet av aktivitetsbaserade kontor och var vana vid att ofta byta plats. Dessutom kan de ha varierande arbetsuppgifter som stundtals tillåter dem att arbeta utomhus.

Han ser klara fördelar med att förlägga en del av sitt arbete utomhus.

– Att sitta naturnära minskar stress, ger avslappning och återhämtning. Genom att gå ut och jobba en stund blir arbetet mer varierat, samtidigt som immunförsvaret stärks och hjärnan stimuleras till ökad tankeverksamhet och kreativitet.

Med stor sannolikhet kommer utomhuskontor att bli mer vanliga framöver. Och det gäller även dem som arbetar hemifrån, tror ljusforskaren.

– Arbetar man hemma och har turen att ha en balkong, altan eller uteplats är det en bra idé att försöka arbeta där en stund varje dag när det är ljust ute.

Han förordar det även vintertid. 

– Skaffa bara ett sittunderlag.

Ljusbrist negativt för humöret

Ett annat råd Arne Lowden ger alla distansarbetare är att ta jobbsamtalen utomhus och att ha flera platser i bostaden att växla mellan där man kan jobba.

– Det ger både hjärnan och kroppen stimulans och är bra rent ergonomiskt.

Är det då någon skillnad på när det är som bäst att vistas utomhus?

– Ja, det är det. För oss på nordliga breddgrader är det bra att veta att hudens möjlighet att bilda D-vitamin gynnas av ett ljus som drar mot blått. Eftersom det inträffar på förmiddagen är det ”nyttigare” att vara ute i solen då. På eftermiddagen blir ljuset rödare.

Att ljusbrist påverkar humöret är nog de flesta beredda att skriva under på. Arne Lowden berättar om en svensk studie som jämförde förhållandena i Sverige, England, Argentina och Saudiarabien genom att personer som arbetade inomhus fick skatta sitt humör vid olika årstider.

– Resultaten visade tydligt att i länder nära ekvatorn hade man en jämn humörkurva över hela året. I Sverige och i England var humöret bättre på sommaren och mycket sämre på vintern.

Så om en kollega eller chef inte är på sitt bästa humör en vinterdag be då hen att ta lite frisk luft eller gå fram till ett fönster. Dagsljuset har uppenbarligen större inflytande än vad många av oss tror.

Text: KATARINA MARKIEWICZ

Maxa ditt ljusintag på jobbet

 

1. Sitt nära ett fönster när du jobbar. Reservera en fönsterplats till de medarbetare som är extra morgontrötta.

2. Be om en ljushörna med extra stark belysning om du är extra beroende av ljus.

3. Möten och samtal utomhus.

4. Föreslå ett utomhuskontor. Till exempel i ett växthus med infravärme, sittmöjlighet och internet på gården.

5.Kontakta ditt arbetsplatsombud och se till att man utvärderar ljuset på din arbetsplats genom ljusmätningar. Har allmänbelysningen på din arbetsplats fullspektrumljus? Hur har man reducerat bländningen? Hur är kontrasterna till exempel mellan datorskärm och ljuset vid sidan om?

 

Källa: Arne Lowden