Hoppa till huvudinnehåll
Lön

Aldrig för sent bråka om lönen

Den som anser sig ha för lite i lön ska inte nöja sig med det. Det finns flera möjligheter att få mer.
Anita Täpp Publicerad

Även om lönen inte var något att hurra för trivdes Anneli på sitt jobb där hon varit säljare i nästan tio år.

Tills hon en dag råkade höra ett samtal mellan två manliga kollegor och förstod att de båda tjänade åtskilligt mer, trots att de varken hade högre utbildning, längre erfarenhet eller presterade bättre.

När hon själv försökt argumentera för en högre lön hade chefen sagt att det inte fanns något ekonomiskt utrymme. Och med det hade hon låtit sig nöja år efter år.

Vad kan man göra i Annelis situation?

- Lönediskriminering är förbjudet enligt lag och det första hon ska göra är att ta upp det med sin chef, säger Bo Hallberg, ombudsman på Unionens förhandlingsenhet.

Andra tillfällen när du själv kan försöka höja din lön är om du har särskilt eftertraktade kunskaper, byter arbetsuppgifter inom företaget, har kompetensutvecklat dig eller varit föräldraledig och inte fått samma höjning som andra.

Det alla som anser sig vara värda en högre lön bör se till är att vara väl förberedd inför lönesamtalet med chefen, eftersom man då ska kunna visa vad man presterat och kunna argumentera för sin sak.

Viktigt är också att det som sägs under samtalet noteras så att båda parter har svart på vitt på vad man kommit överens om. Det gäller inte minst kompetensutveckling som också ska påverka lönen.

Vilken lön man får avgörs vid den årliga lokala löneförhandlingen på jobbet.

Som medlem kan man välja att stå utanför klubbens förhandling och i stället själv prata lön med sin chef. Men då har man inte samma möjlighet att få hjälp av klubben om man blir missnöjd.

Om det inte finns någon klubb och man måste förhandla själv är avdelningen skyldig att hjälpa till med förhandlingen.

Men eftersom ombudsmännen kan ha svårt att hinna hjälpa alla kan medlemmarna bilda en tillfällig lönedelegation som sköter förhandlingarna på företaget.

Om du inte är nöjd med din nya lön är arbetsgivaren skyldig att motivera lönen.

Den som under flera år bara fått den lägsta garanterade höjningen ska ha en motivering och en åtgärdsplan.

(Siftidningen nr 7-2007)

Fakta

Om du blir lönediskriminerad

  • Ta upp det med din chef. Om det inte hjälper, be klubben om stöd. Saknas klubb kan du vända dig till en ombudsman på avdelningen eller skriva till JämO som kan driva fallet.
  • Försök ta reda på om arbetsgivaren gjort den lönekartläggning som han enligt lag är skyldig att göra för att upptäcka och åtgärda osakliga löneskillnader varje år. Om en kartläggning inte är gjord kan klubben försöka påverka arbetsgivaren till att göra en sådan och i annat fall anmäla det till JämO vilket du också själv kan göra.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Lön

Facken: Regeringens besked är märkligt och överraskande

Regeringen väntar med att införa lagen om lönetransparens. Enligt Nina Larsson (L) beror det på kritik från fack och arbetsgivare. Facken kallar regeringens nya ståndpunkt märklig och överraskande.
David Österberg Publicerad 27 mars 2026, kl 08:58
Nina Larsson (L), jämställdhetsminister, vill förhandla om lönetransparensdirektivet
Nina Larsson (L), jämställdhetsminister, pausar införandet av EU:s lönetransparensdirektiv. Direktivet leder till för mycket regelkrångel för företagen, anser hon. Facken är kritiska. Foto: Yvonne Åsell/SvD/TT/Christine Olsson/TT.

EU:s direktiv om lönetransparens ska vara genomfört senast den 7 juni år. Regeringen hade först tänkt införa det den 1 juli, men ändrade sig sedan och sköt på införandet till januari 2027. Igår kom beskedet att regeringen vill omförhandla direktivet med EU innan det blir lag i Sverige. 

Regeringen tycker fortfarande att direktivets syfte är gott men anser att den administrativa bördan "riskerar att minska jämställdhetsvinsterna."

Regeringen skriver också i sitt pressmeddelande att den har haft dialog med arbetsgivare, fack och civilsamhället "om svårigheterna med direktivet." 

Martin Wästfelt är förhandlingschef på Unionen. Han säger att beslutet var överraskande.

– Huvuddelen av kritiken kommer från arbetsgivarsidan, även om vi också har haft vissa invändningar mot lagrådsremissen.

"Direktivet är inte så betungande"

Martin Wästfelt anser inte att de förändringar som direktivet medför är så betungande som kritikerna påstår.

– Inte för de företag som redan sköter lönekartläggningen i samråd med fackförbunden. Men tyvärr finns det många företag som inte sköter de befintliga reglerna och för dem innebär direktivet ett ökat tryck. Man måste samtidigt komma ihåg att vi har ett samhällsproblem i form av ojämställda löner och därför är lönetransparens bra, säger han.

Så direktivet skulle kunna leda till mer jämställda löner?

– Ja, det tror jag, även om den metod som regeringen har föreslagit inte är optimal. Det vore önskvärt att ha ett större utrymme att jobba med de här frågorna avtalsvägen. Men jag konstaterar samtidigt att regeringen utsätter Sverige för en viss risk genom att inte implementera direktivet nu.

Är det arbetsgivarsidan som har drivit på för att stoppa direktivet?

– Ja, som jag förstår det är det så både i Sverige och andra EU-länder. Det finns flera länder som släpar med att införa direktivet.  

"Riskerar Sveriges trovärdighet i EU"

Inte heller fackförbundet Vision har uttryckt kritik mot att direktivet införs. 

– Regeringens nya ståndpunkt är märklig. Vi anser tvärtom att det är dåligt för jämställdheten att inte införa direktivet. Det riskerar dessutom Sveriges trovärdighet i jämställdhetsfrågor och vår ställning i EU-samarbetet. Regeringen hänvisar till nära dialog med arbetsmarknadens parter, men från Visions sida har vi varit tydliga med att lönetransparensdirektivet måste införas, säger Veronica Magnusson, förbundsordförande Vision, i ett pressmeddelande.

Arbetsgivarna välkomnar regeringens besked

Arbetsgivarna är dock nöjda med regeringens besked.

– Det är mycket bra att regeringen pausar genomförandet av direktivet. Det ligger helt i linje med vad andra europeiska länder gjort. En ökad administrativ börda på företagen hade bara tagit resurser från det praktiska och långsiktiga jämställdhetsarbete som svenska arbetsgivare redan genomför, säger Mattias Dahl, vice vd för Svenskt Näringsliv i en kommentar.

Arbetsgivarorganisationen Teknikföretagen håller med.

– Regeringen har hörsammat det som vi och många av våra medlemsföretag har framfört under lång tid, att direktivet i sin nuvarande utformning riskerar att skapa betydande administrativa bördor utan att fullt ut bidra till sitt syfte, säger Anna Nordin, biträdande förhandlingschef på Teknikföretagen.

Direktivet ska minska löneskillnaden

Syftet med EU:s lönetransparensdirektiv är att minska löneskillnaden mellan kvinnor och män. Direktivet innebär bland annat att arbetsgivare ska redovisa lönespann i jobbannonser, rapportera löneskillnader mellan kvinnor och män till Diskrimineringsombudsmannen och informera anställda om snittlönen på arbetsplatsen.

Kollega har sökt jämställdhetsminister Nina Larsson (L) för en kommentar.