Hoppa till huvudinnehåll
Lön

Aldrig för sent bråka om lönen

Den som anser sig ha för lite i lön ska inte nöja sig med det. Det finns flera möjligheter att få mer.
Anita Täpp Publicerad

Även om lönen inte var något att hurra för trivdes Anneli på sitt jobb där hon varit säljare i nästan tio år.

Tills hon en dag råkade höra ett samtal mellan två manliga kollegor och förstod att de båda tjänade åtskilligt mer, trots att de varken hade högre utbildning, längre erfarenhet eller presterade bättre.

När hon själv försökt argumentera för en högre lön hade chefen sagt att det inte fanns något ekonomiskt utrymme. Och med det hade hon låtit sig nöja år efter år.

Vad kan man göra i Annelis situation?

- Lönediskriminering är förbjudet enligt lag och det första hon ska göra är att ta upp det med sin chef, säger Bo Hallberg, ombudsman på Unionens förhandlingsenhet.

Andra tillfällen när du själv kan försöka höja din lön är om du har särskilt eftertraktade kunskaper, byter arbetsuppgifter inom företaget, har kompetensutvecklat dig eller varit föräldraledig och inte fått samma höjning som andra.

Det alla som anser sig vara värda en högre lön bör se till är att vara väl förberedd inför lönesamtalet med chefen, eftersom man då ska kunna visa vad man presterat och kunna argumentera för sin sak.

Viktigt är också att det som sägs under samtalet noteras så att båda parter har svart på vitt på vad man kommit överens om. Det gäller inte minst kompetensutveckling som också ska påverka lönen.

Vilken lön man får avgörs vid den årliga lokala löneförhandlingen på jobbet.

Som medlem kan man välja att stå utanför klubbens förhandling och i stället själv prata lön med sin chef. Men då har man inte samma möjlighet att få hjälp av klubben om man blir missnöjd.

Om det inte finns någon klubb och man måste förhandla själv är avdelningen skyldig att hjälpa till med förhandlingen.

Men eftersom ombudsmännen kan ha svårt att hinna hjälpa alla kan medlemmarna bilda en tillfällig lönedelegation som sköter förhandlingarna på företaget.

Om du inte är nöjd med din nya lön är arbetsgivaren skyldig att motivera lönen.

Den som under flera år bara fått den lägsta garanterade höjningen ska ha en motivering och en åtgärdsplan.

(Siftidningen nr 7-2007)

Fakta

Om du blir lönediskriminerad

  • Ta upp det med din chef. Om det inte hjälper, be klubben om stöd. Saknas klubb kan du vända dig till en ombudsman på avdelningen eller skriva till JämO som kan driva fallet.
  • Försök ta reda på om arbetsgivaren gjort den lönekartläggning som han enligt lag är skyldig att göra för att upptäcka och åtgärda osakliga löneskillnader varje år. Om en kartläggning inte är gjord kan klubben försöka påverka arbetsgivaren till att göra en sådan och i annat fall anmäla det till JämO vilket du också själv kan göra.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Lön

Ministern: ”Minskar löneskillnaden inom ett par år”

Med ökad insyn i lönesättningen kommer löneskillnaderna mellan kvinnor och män att minska. Det tror i alla fall Nina Larsson (L), jämställdhetsminister.
David Österberg Publicerad 28 januari 2026, kl 06:01
Jämställdhetsminister Nina Larsson
Nina Larsson (L), jämställdhetsminister, tror att ökad transparens kring löner kommer att minska löneskillnaden mellan kvinnor och män. Skillnaden är 10 procent. Jessica Gow/TT

Nyligen presenterade regeringen sitt förslag för hur osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män ska minska. Förslaget bygger på EU:s direktiv om lönetransparens. 

Från den 1 juli ska arbetsgivare informera kandidater om ingångslön eller ingångslöneintervall. Det blir förbjudet för en arbetsgivare att fråga en arbetssökande hur mycket han eller hon tjänade på sitt förra jobb.

Nina Larsson (L) är jämställdhetsminister och övertygad om att förslaget kommer att ge minskade löneskillnader mellan kvinnor och män.

– Ökad transparens leder i rätt riktning och gör att vi kan arbeta bort osakliga löneskillnader. Förslaget kräver god struktur hos arbetsgivarna, med bra lönekriterier och saklighet i lönesättningen. Det är positivt för att komma åt lönegapet, säger hon.

Hjälper det verkligen att få veta att ingångslönen är exempelvis 22 000 kronor? Hur minskar det skillnaden mellan kvinnors och mäns löner?

– Det är inte ovanligt att en osaklig löneskillnad cementeras när man byter jobb. Den risken raderas genom förbudet mot att fråga vilken lön någon har i dag.

Men om en kvinna och en man söker ett jobb med ett ingångslöneintervall på mellan 22 000 och 23 000 finns inget hinder att ge kvinnan 22 000 kronor och mannen 23 000 kronor?

– Lönediskriminering är förbjudet redan i dag. Diskrimineringen försvinner inte med det här lagförslaget, men ökad insyn och transparens och förbud att ställa lönefrågor till en kandidat minskar risken för en osaklig lönesättning, säger Nina Larsson.

Rätt att begära ut snittlöner

Med de nya bestämmelserna har anställda dessutom rätt att få information om lönekriterier. En anställd ska också kunna få information om snittlöner för kollegor som utför lika eller likvärdigt arbete.

Hjälper det en att veta vilken snittlön ens kollegor har?

– Ja, om man kan notera att samtliga personer som har högre lön än man själv har är män. Då har man möjlighet att ställa frågor om det. Dessutom har Diskrimineringsombudsmannen tillsyn över lönesättningen och får ökade resurser, bland annat för att få in lönerapportering från stora bolag, men också för att driva fall där DO anser att ett företag bryter mot lagen, säger Nina Larsson.

Måste motivera eller åtgärda löneskillnader

Större arbetsgivare blir skyldiga att sammanställa en lönerapport. Företag med mellan 100 och 249 anställda ska göra en sådan rapport vart tredje år. Större företag ska göra det årligen. I rapporten ska löneskillnaden mellan kvinnor och män framgå. Om löneskillnaden är fem procent eller mer ska arbetsgivarna antingen motivera löneskillnaden eller berätta hur den ska åtgärdas.

Finns det en risk att företagen alltid hittar sätt att motivera löneskillnader, i stället för att åtgärda dem?

– Vi har fortfarande individuell lönesättning, men löner ska vara sakliga. Om en arbetsgivare har en saklig grund för löneskillnaderna är det inget brott mot diskrimineringslagstiftningen. Om man däremot inte kan motivera löneskillnader sakligt ska de åtgärdas. Om de inte åtgärdas finns rättsliga möjligheter att driva frågan.

När tror du att förslaget om lönetransparens får effekt?

– Inom ett par år bör vi kunna se skillnad.

Löneskillnaden är 10 procent

  • Det finns både en förklarad och oförklarad löneskillnad mellan kvinnors och mäns löner.
  • Den förklarade tar hänsyn till skillnader i ålder, utbildning, yrke, sektor och arbetstid.
  • Den oförklarade är en skillnad som statistiken inte kan förklara. En möjlig förklaring kan vara könsdiskriminering.
  • 2024 året var den förklarade löneskillnaden 10,2 procent. Den oförklarade var 4,6 procent. För privatanställda tjänstemän var den oförklarade löneskillnaden större: 6,8 procent.
  • Löneskillnaden har minskat med 6,1 procentenheter mellan 2005 och 2024. Sedan 2019 har dock löneskillnaden mellan kvinnor och män varit i princip oförändrad.

Källa: Medlingsinstitutet