Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Bred front mot telefonbedrägeri

I mars genomför Konsumentverket en kampanj för att stoppa telefonbedrägerier. Konsumenten ska lära sig sina rättigheter och bli bättre på att säga nej. Samtidigt arbetar HTF för att hjälpa de telefonförsäljare som tvingas använda bedrägeri som arbetsmetod.<br />- Man ska inte behöva ta den här typen av jobb, säger Gunilla Granberg, ombudsman på HTF.
Publicerad
Konsumentverkets kampanj "Fraud Prevention Month" är ett samarbete inom nätverket International Consumer Protection and Enforcement Network (ICPEN), där Sverige och 32 andra länder samarbetar kring konsumentfrågor. Syftet är att motverka bedrägerier genom att lära konsumenterna vilka rättigheter de har. I Sverige koncentrerar sig Konsumentverket på att bekämpa så kallad negativ avtalsbildning vid telefonförsäljning. Det innebär att telefonförsäljningsföretag först erbjuder kunden ett gratisprov. Därefter fortsätter man att skicka varor utan kundens godkännande, varor som man sedan kräver pengar för. Konsumenten kan på så sätt luras att betala för varor som hon inte beställt.
Det är vanligt att naturmedel och telefonabonnemang säljs med hjälp av dessa bedrägeriliknande metoder. På Konsumentombudsmannen (KO) beskriver man problemet som mycket stort.
- De senaste åren har vi fått in hundratals anmälningar, medan konsumentvägledarna ute i landet får tusentals samtal från människor som känner sig lurade, säger Mattias Grundström, jurist på KO.
- Det här slår mot de seriösa näringsidkarna. Om du blir pålurad en vara en gång är risken stor att du senare inte heller vill handla av en aktör som håller sig till reglerna.
Vilket är ditt bästa tips för att undvika att bli lurad?
- Man ska undvika att säga ja och tala om tydligt och klart när man inte är intresserad. Det är viktigt att man är envis, säger Mattias Grundström.
På Konsumentverkets hemsida finns fler råd och där kan man även anmäla företag som använder olagliga säljmetoder. För att komma till rätta med problemet vill KO att bötesbeloppen höjs för de företag som inte sköter sig.
- Det ska inte vara lönsamt att lura människor, säger Mattias Grundström.

Både HTF och Sif har medlemmar som arbetar med telefonförsäljning. Ska de verkligen behöva använda bedrägeri som arbetsmetod?
- Det är ett stort problem. Jag har pratat med många som börjat arbeta med telefonförsäljning och sedan upptäckt att de inte tycker om arbetsmetoderna. De mår fruktansvärt dåligt, får magont och vill sluta. Tyvärr hjälper det inte att ha samvetsbetänkligheter, man blir ändå avstängd från a-kassan i 45 dagar om man säger upp sig. De är fångade i en fälla, säger Gunilla Granberg, ombudsman på HTF.
Hur arbetar HTF för att hjälpa de här personerna?
- Vi skriver till arbetsförmedlingarna och påtalar vilka problem det är med de här företagen. Dessutom stödjer vi de som drabbats, men det är många som är unga och som saknar medlemskap i facket, säger Gunilla Granberg.
Inför vårens TCO-kongress motionerar HTF om att TCO ska sätta en gräns för vad som kan räknas som lönearbete. Ett av kraven är att jobbet ska vara etiskt rimligt. Den som säger upp sig från ett oetiskt jobb ska då, enligt motionen, inte behöva stängas av från a-kassan.
- Jag tycker inte att man ska behöva ta den här typen av jobb. Det är väldig press på de anställda, på grund av att man använder provisionslön. För att få ihop till hyran måste säljarna använda de här metoderna, säger Gunilla Granberg.

Länk till Konsumentverket

JESSICA DALMAN

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Carpaccio bredvid veganen – när matkulturer möts på jobbet

Vad får man säga om kollegans mat? Finns det förbjudna samtalsämnen och hur reagerar man på ovana maträtter? Kollega slog sig ner vid lunchbordet på Ericsson i Kista.
Elisabeth Brising Publicerad 11 november 2026, kl 06:00
En kvinna med en matbricka, en skylt om disk och en man med en mjukglass.
Kollega snackar lunchkultur i matsalen hos Ericsson i Kista. På bilden syns Na "Hanna" Han och Mark Flannagan. Foto Elisabeth Brising

På Ericssons kontor i Kista ryms ett hav av sittplatser i matsalen, en lunchrestaurang, ett café och ett mikrorum för alla som har matlåda. Lunchen på Ericsson präglas av den internationella företagsmiljön med anställda från många olika länder.

Många här jobbar digitalt med kollegor och chefer i hela världen. Kollega satte sig ner över några lunchtallrikar. 

1. Finns det några oskrivna regler, som att inte mikra fisk?

Anastasia Kristiansson
Anastasia Kristiansson. Foto: Privat

– Inte här där så många nationaliteter jobbar, säger Anastasia Kristiansson, contract adherence manager. 
Hon önskar att de hade ett extra neutralt mikrorum, utan starka dofter,  eftersom de stör henne. 
– Men jag löser det genom att köpa lunch eller äta hemma. Jag tycker det blir en crazy blandning i mikrorummet. Men jag respekterar andra, säger hon. 

Hon är av fem anställda unionare som satt sig till bords med Kollega för att snacka lunchetikett på jobbet i Sverige. Flera av dem har bakgrund i andra länder.  

Mark Flanagan
Mark Flanagan.

– Jag uppskattar verkligen den svenska lunchkulturen. I andra länder har man inte lika ofta rast och det är mer utbrett att äta lunch vid datorn, säger Mark Flanagan, strategic distribution manager, som mumsar på en buffé från restaurangen. 

Det visar sig dock efter en stund att det faktiskt finns en oskriven regel här på Ericsson – att inte äta vid datorn i kontorslandskap. 
– Möjligen en sallad, säger Na Han, Commercial manager, på företaget. 

2. Vad är det äckligaste en kollega ätit? 

Per Östberg
Per Östberg. Foto: Elisabeth Brising

– Tillagad kål, som kokt blomkål, kåldolmar, brynt eller stekt kål. Jag mår nästan illa när någon bredvid äter det. Men jag har hög tolerans och överseende med det mesta, säger Per Östberg, verksamhetsutvecklare på Ericsson och klubbordförande för Unionen på företaget.   

Kollegan Yvonne mittemot minns ett extra stinkande lunchtillfälle: 

Yvonne Henriksson
Yvonne Henriksson. Foto: Elisabeth Brising

– Inlagd strömming är nog det värsta jag varit med om, den fick surströmming att lukta gott i jämförelse. Det var unga killar som tog med hemifrån och jag misstänker att strömmingen hade stått framme lite för länge, säger Yvonne Henriksson, kanslist för Unionenklubben, som har över 3000 medlemmar bland de anställda. 

3. Får man kommentera kollegors lunchmat?  

– På ett tidigare jobb skulle alla berätta om sin matlåda varje dag. Jag tyckte det var jobbigt att visa upp för andra vad man äter. Men man kan ju säga att något ser spännande ut och att man vill ha receptet, säger Anastasia Kristiansson.

– Jag får kommentera andras mat och de min, jag är hämningslös, haha. Men det blir ibland lite som en tävling om vem som har bäst mat, säger Per Östberg. 

– Det beror på. Ibland ser andras lunchrätter spännande ut, men när jag frågar vad det är och kollegan berättar att det är typ friterade gräshoppor känner jag att det börjar krypa i kroppen, säger Yvonne Henriksson, som tycker det är svårt att veta vad hon ska säga då. 

4. Finns det någon mat som är tabu här? 

Mark Flanagan:  

– Inget är tabu i dag, men när jag äter kött bredvid en kollega som är vegan så känner jag mig alltid lite generad, haha. 

Na Han
Na "Hanna" Han.

Na "Hanna" Han har en liknande erfarenhet: 

–  En gång åt jag carpaccio (rå oxfilé) till lunch och då frågade en indisk kollega vad jag åt. När jag förklarade att det var rått kokött (ett heligt djur i hinduisk kultur reds. anm.) såg jag att han blev chockad, men vi fortsatte prata om annat. Vi har en bra arbetsrelation, säger hon.

Alla runt bordet tycker att svenska arbetsplatser blivit mer toleranta när det gäller människors olika kostvanor senaste tio åren. Glutenfritt, proteindieter, vegetariskt eller religiösa kostval är inget ovanligt. 

5. Får man prata om vad som helst vid lunchen?  

– Nej. Undvik politik, religion och jobbfrågor. Prata om familj, semester och resmål i stället, säger Anastasia Kristiansson bestämt. 

– Det beror helt på vilken relation man har. Om vi jobbat ihop 25 år behöver jag inte ens prata för att veta vad den andra tycker. Då kan man även diskutera känsliga saker, säger Yvonne Henriksson. 

6. Vad lagar ni helst för mat själva?

– Aldrig exakt samma recept två gånger och mycket på känsla. En favorit är att koka en hel fisk, som röding, med soja och chili, säger Na Han. 

– Jag är mer för bakning än matlagning. Jag har bjudit mina kollegor på cheesecake med handplockade blåbär och björnbär. Nu ska jag ta mjukglass till efterrätt. Vill du ha? undrar Mark Flanagan.