Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Bred front mot telefonbedrägeri

I mars genomför Konsumentverket en kampanj för att stoppa telefonbedrägerier. Konsumenten ska lära sig sina rättigheter och bli bättre på att säga nej. Samtidigt arbetar HTF för att hjälpa de telefonförsäljare som tvingas använda bedrägeri som arbetsmetod.<br />- Man ska inte behöva ta den här typen av jobb, säger Gunilla Granberg, ombudsman på HTF.
Publicerad
Konsumentverkets kampanj "Fraud Prevention Month" är ett samarbete inom nätverket International Consumer Protection and Enforcement Network (ICPEN), där Sverige och 32 andra länder samarbetar kring konsumentfrågor. Syftet är att motverka bedrägerier genom att lära konsumenterna vilka rättigheter de har. I Sverige koncentrerar sig Konsumentverket på att bekämpa så kallad negativ avtalsbildning vid telefonförsäljning. Det innebär att telefonförsäljningsföretag först erbjuder kunden ett gratisprov. Därefter fortsätter man att skicka varor utan kundens godkännande, varor som man sedan kräver pengar för. Konsumenten kan på så sätt luras att betala för varor som hon inte beställt.
Det är vanligt att naturmedel och telefonabonnemang säljs med hjälp av dessa bedrägeriliknande metoder. På Konsumentombudsmannen (KO) beskriver man problemet som mycket stort.
- De senaste åren har vi fått in hundratals anmälningar, medan konsumentvägledarna ute i landet får tusentals samtal från människor som känner sig lurade, säger Mattias Grundström, jurist på KO.
- Det här slår mot de seriösa näringsidkarna. Om du blir pålurad en vara en gång är risken stor att du senare inte heller vill handla av en aktör som håller sig till reglerna.
Vilket är ditt bästa tips för att undvika att bli lurad?
- Man ska undvika att säga ja och tala om tydligt och klart när man inte är intresserad. Det är viktigt att man är envis, säger Mattias Grundström.
På Konsumentverkets hemsida finns fler råd och där kan man även anmäla företag som använder olagliga säljmetoder. För att komma till rätta med problemet vill KO att bötesbeloppen höjs för de företag som inte sköter sig.
- Det ska inte vara lönsamt att lura människor, säger Mattias Grundström.

Både HTF och Sif har medlemmar som arbetar med telefonförsäljning. Ska de verkligen behöva använda bedrägeri som arbetsmetod?
- Det är ett stort problem. Jag har pratat med många som börjat arbeta med telefonförsäljning och sedan upptäckt att de inte tycker om arbetsmetoderna. De mår fruktansvärt dåligt, får magont och vill sluta. Tyvärr hjälper det inte att ha samvetsbetänkligheter, man blir ändå avstängd från a-kassan i 45 dagar om man säger upp sig. De är fångade i en fälla, säger Gunilla Granberg, ombudsman på HTF.
Hur arbetar HTF för att hjälpa de här personerna?
- Vi skriver till arbetsförmedlingarna och påtalar vilka problem det är med de här företagen. Dessutom stödjer vi de som drabbats, men det är många som är unga och som saknar medlemskap i facket, säger Gunilla Granberg.
Inför vårens TCO-kongress motionerar HTF om att TCO ska sätta en gräns för vad som kan räknas som lönearbete. Ett av kraven är att jobbet ska vara etiskt rimligt. Den som säger upp sig från ett oetiskt jobb ska då, enligt motionen, inte behöva stängas av från a-kassan.
- Jag tycker inte att man ska behöva ta den här typen av jobb. Det är väldig press på de anställda, på grund av att man använder provisionslön. För att få ihop till hyran måste säljarna använda de här metoderna, säger Gunilla Granberg.

Länk till Konsumentverket

JESSICA DALMAN

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Läkare utan gränser: Vi har ansvar för kollegorna i Gaza

Två år av hat och hot och hemska vittnesmål. Anställda på Läkare utan gränser i Sverige har aldrig tidigare haft det så tufft som under katastrofen i Gaza. Samtidigt dör deras kollegor i Gaza.
Johanna Rovira Publicerad 4 november 2025, kl 06:01
Tre medarbetare på Läkare utan gränser
Jonathan Bryskhe, Mia Hejdenberg och Linnea Carlsson Pettersson på Läkare utan gränser Sverige vittnar om två supertuffa år på grund av katastrofen i Gaza. Foto: Anders G Warne

En morgon i början av oktober stod ett gäng anställda vid Läkare utan gränser och väntade på bussen i en zon i Gaza som av Israel pekats ut som säker. Samtliga bar västar som visade att de var humanitär medicinsk personal. Trots det blev de beskjutna av israeliska styrkor. En dog omedelbart, en annan några dagar senare. Flera andra skadades allvarligt. 

– Det var vår fjortonde och vår femtonde kollega som fått sätta livet till i Gaza, säger Linnea Carlsson Pettersson, sociala mediespecialist på Läkare utan gränser Stockholm, men också huvudskyddsombud. 

– De var på väg till jobbet för att rädda liv och blev av med sina egna. 

Ett annat gäng anställda har samlats i en betydligt tryggare del av världen, konferensrummet Islamabad på Läkare utan gränsers kontor på Liljeholmen. De är här för att summera de senaste två åren och berätta om sin arbetsmiljö. Förutom Linnea Carlsson Pettersson, som också är huvudskyddsombud är där klubbordföranden Mia Hejdenberg, medicinsk humanitär rådgivare och Jonathan Bryskhe, enhetschef på kommunikationsavdelningen. 

– Vi är vana att jobba med kriser, men Gaza har tagit saker till en annan nivå. Dels handlar det om intensiteten - det har pågått längre än någon annan katastrof. Men också den starka polariseringen i Palestinafrågan som saknar motstycke, säger Mia Hejdenberg.

Grova påhopp i Gaza-inlägg

Att sprida vittnesmål om det teamen på plats upplever hör till organisationens viktigaste arbetsuppgifter. Flertalet av Gaza-inläggen på sociala medier får hundratals kommentarer, majoriteten kritiska. Ofta grova påhopp. Inte sällan rasistiska. 

– Från dag ett har vi fått kritik från folk som anser vi är vidriga för att vi ger sjukvård till människor som inte har någonstans att ta vägen, säger Jonathan Bryskhe.   

– Vi tycker ju att alla i hela världen borde stötta oss, men man får tycka olika. Men när man börjar kränka folk, där går gränsen, säger Mia Hejdenberg. 

Hon har fått sin beskärda del kränkningar och hat. Eftersom journalister inte släpps in i Gaza har Läkare utan gränser hamnat i fokus. Mia Hejdenberg har i sin roll figurerat mycket på tv och reaktionerna efteråt låter inte vänta på sig. 

– Det har varit alltifrån beröm till ord som jag helst inte vill uttala. Mig veterligen har vi aldrig tagit emot direkta hot, säger Mia Hejdenberg, men citerar i nästa andetag ett meddelande hon fått som utförligt beskriver vad avsändaren anser om henne och ska göra med henne när han väl hittar henne.

Är inte det ett hot? 

– Jo, kanske, men det har kommit på mina privata kanaler, säger Mia Hejdenberg, till synes obekymrad.   

– Vi som jobbar här har blivit lite avtrubbade. Vi nås av så ofattbara vittnesmål att man knappt kan tro dem, säger Jonathan Bryskhe och Linnea Carlsson Pettersson håller med: 

– Jag kan faktiskt bli rädd för mig själv. Det som påverkade mig starkt i början har nästan blivit vardag. Det är en skrämmande insikt.  

Kollegor i Gaza dödas

Fast det är inte de horribla vittnesmålen eller den obevekliga kritiken som utgör den största påfrestningen för teamet, utan det faktum att deras kollegor på plats i Gaza lider och dödas. Den vetskapen finns det ingen chans att vifta bort. 

– Vi har ansvar för våra kollegor i Gaza, det är en otrolig psykisk press att veta hur de har det, säger Jonathan Bryskhe. 

– De kan inte ta sig därifrån, Vi har kollegor som ägnar dygnets lediga timmar med att jaga mat till sina barn.  Ett par kollegor har dött i samband med matleverenser, säger Mia Hejdenberg. 

Teamet i Gaza ständigt i centrum

Kollegorna i Gaza är ständigt i centrum för Läkare utan gränser Stockholm. Men det är kollegorna i teamet och lagandan som fått trion att inte gå sönder under de senaste två åren. 

– Hade jag varit ensam hade jag kraschat på en gång.  Men vi har ett starkt team, vi stöttar varandra till 100 procent, säger Jonathan Bryskhe. 

– Vi har en tillåtande miljö. Vi kan säga ”Jag orkar inte mer, jag måste ta ett steg tillbaka”. Alla respekterar det, säger Mia Hejdenberg. 

Det finns också tydliga regler och strikta gränser för hur mycket man får jobba och man ändrat rutinerna för hur inläggen på sociala medier modereras. Personalen har fått psykosocialt stöd tidigare och nu sneglar man på brandkåren för att se om deras modell med kamratstöd för att bearbeta trauman kan vara något att ta efter. Allt kan bli bättre. Det finns flera förslag på önskelistan. 

”Önskar att Meta tog ansvar”

– Jag önskar att Meta tog ansvar. Jag är innerligt trött på att arbeta med en plattform som väljer att tillåta desinformation och påhopp bortom vad man skulle acceptera i ett offentligt samtal. Det driver på en utveckling i samhället som är otroligt farlig, säger Jonathan Bryskhe. 

– Min önskan är mer tid. Vi får otroligt många vittnesmål och vårt jobb är att få ut även rösterna från andra platser än Gaza. Vi arbetar trots allt i 74 andra länder, säger Linnea Carlsson Petterson. 

Fred står så klart också på önskelistan och knappt en vecka efter intervjun ser det ut som att det kanske, kanske finns en liten chans till det. 

– Vapenvilan ger naturligtvis andrum för människor som levt i ständig rädsla – men efter två år av krig är behoven i Gaza enorma, och vi måste snabbt få in mer humanitär hjälp för att lindra det värsta, säger Mia Hejdenberg. 

Vad är läkare utan gränser?

  • Médecins Sans Frontieres (MFS grundades i Frankrike av en grupp journalister och läkare. MFS arbetar för närvarande i 75 länder.
  • Läkare utan gränser i Sverige jobbar med insamling, rekrytering,  kommunikation och visst stöd till den operativa verksamheten.
  • I Stockholm finns runt 100 anställda, varav 60 är medlemmar i Unionen. 
  • 1100 kollegor finns på plats i Gaza. Under de senaste två åren har de tagit emot över en miljon patientbesök.