Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Seko planerar stämma Telia för pensionssvek

Seko tar nu upp tvisten mot Telia, Flextronics och Relacom för svikna pensionslöften. Det handlar om pensioner till ett värde av 1,2 miljarder kronor. Ett 90-tal sifare är berörda.
Publicerad
- Jag bedömer att vi har 80 procents chans att rättsligt vinna, säger Stellan Gärde, jurist på LO-TCO rättsskydd.
Tvisten handlar om cirka 700 telemastarbetare, 90 Sif- och drygt 600 Sekomedlemmar, som i sina anställningsavtal med Telia hade rätt att gå i pension vid 60.
Många telemastarbetare avstod från att byta jobb, fortsatte att jobba utomhus och klättra i master, tack vare löftet om tidig pension. När Telia sålde verksamheten till Flextronics var villkoret att uppgörelsen skulle att gälla. Men när Flextronics sålde vidare till Relacom var pensionsuppgörelsen borttrollad, liksom pengarna.
Varken Seko eller Sif såg då möjligheter att fortsätta driva ärendet till domstol. Men LO-TCO Rättsskydd har utrett saken vidare på uppdrag av Seko och säger sig nu ha hittat en öppning. Enligt Stellan Gärde har det rått ett missförstånd om det så kallade pensionsundantaget vid överlåtelse av verksamhet. Dess korrekta innebörd är enligt Stellan Gärde att anställningsavtalets regler ska fortsätta att gälla hos den nya arbetsgivaren, inklusive pensionsuppgörelsen. De förmåner man har tjänat in hos den gamle arbetsgivaren har emellertid den tidigare arbetsgivaren fortsatt ansvar för. Det innebär enligt Stellan Gärde att Telia fortfarande har ett ekonomiskt ansvar gentemot de berörda telemastarbetarna.
- Så länge de anställda inte har fått några pengar så har Telia inte uppfyllt sin del av avtalet, säger Stellan Gärde.
Ett sådant avtal går enligt Stellan Gärde inte att friskriva sig från, om inte den anställde själv gått med på detta skriftligt och så har inte skett. En annan möjlighet skulle vara att en länsstyrelse tog beslut om att tillåta överlåtelse av pensionsuppgörelsen men inte heller det har hänt.
Tvisteförhandlingar är nu inledda. Seko hoppas få med sig Sif på tåget men hittills har Sif ställt sig avvaktande. Jan Jangsäter på Sif säger sig inte vara beredd att dela på de juridiska kostnaderna så länge inte Seko visar fram alla dokument, vilket Seko enligt Jan Jangsäter ännu inte har gjort.
THOMAS HELDMARK

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetstid

Tidsomställning farlig för hälsan

Ta dig i akt. Nu har vi fipplat med tiden igen, vilket inte alls är bra för vår hälsa. Ny amerikansk forskning visar att man skulle undvika hundratusentals strokefall och även fetma genom att införa permanent tid. Vintertid är dock mindre riskabelt än sommartid.
Johanna Rovira Publicerad 27 oktober 2025, kl 06:01
Ny forskning: Vintertid bättre för hälsan än sommartid. På bild: två klockor
Ny forskning: Vintertid bättre för hälsan än sommartid. Foto: Charlie Riedel/AP
  • Forskning. Forskare vid Stanford  har nyligen räknat ut att  antalet feta personer i USA skulle minska med  2,6 miljoner, om man skippade att ställa om klockan. Tidsomställningen stör kroppens naturliga dygnsrytm så pass att man också skulle minska antalet fall av stroke med 300 000 om man inför permanent standardtid. Enligt USA:s nationella hälsomyndighet CDC sker cirka 795 000 strokefall per år i USA, varav 150 000 med dödlig utgång.

     

  • Andra hälsorisker. Tidsomställningen ökar dessutom risken att drabbas av hjärtinfarkt och depression. En svensk undersökning  med några år på nacken visar att fem procent fler dör i hjärtinfarkt i Sverige de tre första arbetsdagarna efter omställningen till sommartid.

     

  • Sommartid värst. Farligast är omställningen till sommartid, i mars, eftersom man då förlorar en timmes välbehövlig sömn. Dagarna efter omställningen till sommartid ökar antalet trafikolyckor och antalet arbetsplatsolyckor sannolikt på grund av sömnbrist.

     

  • Misslyckat första försök. Sommartid hade införts på försök redan 1916, bland annat för att spara energi, men försöket föll inte i god jord och energibesparingarna visade sig vara minimala.  1980 infördes sommartid i Sverige för att anpassa landet till EG.

     

  • EU velar. Tidsomställningen har debatterats i EU under lång tid, men utan resultat. EU-kommissionen har rekommenderat EU-länderna att slopa tidsbytet och 2019 röstade EU-parlamentet igenom förslaget om att ta bort tidsomställningen redan 2021. Men för att tidsomställningen ska kunna tas bort krävs ett beslut i ministerrådet. Ministerrådet har ännu inte tagit ställning till förslaget.