Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Strid om outsourcades avtal på Forsmark

När ISS Facility Services tog över en stor del av servicen på Forsmarks kärnkraftverk den första januari ändrades i ett slag villkoren för personalen.
Publicerad
Servicen sköttes fram till årsskiftet av Synerco vars 100 anställda i Forsmark låg under avtalet med Energiföretagarnas arbetsgivarorganisation, EFA. När ISS vid årsskiftet tog över Synercos personal vid Forsmark ville ISS istället använda sin organisation Almegas avtal och i Forsmark innebär det en kraftig försämring. Bland annat får många se sin arbetstidsförkortning och sin fria läkarvård försvinna. Det betyder många tusenlappar varje år.
- När det blir en verksamhetsövergång av den här typen, att löntagare byter arbetsgivare men inte arbetsplats eller arbetsuppgifter, gäller att avtalen omförhandlas, säger Sifs ombudsman Jörgen Gustafsson.
Om ingen lösning nås gäller det gamla avtalet, i det här fallet EFA, i ett år framåt.
- Och har man då fortfarande inte kommit överrens står det i praktiken arbetsgivaren fritt att sätta villkoren.
Informationschefen på Forsmark, Claes-Inge Andersson, säger att Forsmark under upphandlingen inte ställde några krav på att de anställda skulle få behålla sina avtalsvillkor.
- Vi lägger oss överhuvudtaget inte i de fackliga avtalen hos någon av våra underleverantörer.
Avtalet mellan ISS och Forsmark löper över fem år och är värt ungefär 500 miljoner kronor. Forsmark är en stor och mångskiftande anläggning, och bland servicepersonalen finns lokalvårdare, elektriker, kockar och andra medlemmar i Sif, Ledarna och Seko.

DANIEL LARSSON

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetstid

Tidsomställning farlig för hälsan

Ta dig i akt. Nu har vi fipplat med tiden igen, vilket inte alls är bra för vår hälsa. Ny amerikansk forskning visar att man skulle undvika hundratusentals strokefall och även fetma genom att införa permanent tid. Vintertid är dock mindre riskabelt än sommartid.
Johanna Rovira Publicerad 27 oktober 2025, kl 06:01
Ny forskning: Vintertid bättre för hälsan än sommartid. På bild: två klockor
Ny forskning: Vintertid bättre för hälsan än sommartid. Foto: Charlie Riedel/AP
  • Forskning. Forskare vid Stanford  har nyligen räknat ut att  antalet feta personer i USA skulle minska med  2,6 miljoner, om man skippade att ställa om klockan. Tidsomställningen stör kroppens naturliga dygnsrytm så pass att man också skulle minska antalet fall av stroke med 300 000 om man inför permanent standardtid. Enligt USA:s nationella hälsomyndighet CDC sker cirka 795 000 strokefall per år i USA, varav 150 000 med dödlig utgång.

     

  • Andra hälsorisker. Tidsomställningen ökar dessutom risken att drabbas av hjärtinfarkt och depression. En svensk undersökning  med några år på nacken visar att fem procent fler dör i hjärtinfarkt i Sverige de tre första arbetsdagarna efter omställningen till sommartid.

     

  • Sommartid värst. Farligast är omställningen till sommartid, i mars, eftersom man då förlorar en timmes välbehövlig sömn. Dagarna efter omställningen till sommartid ökar antalet trafikolyckor och antalet arbetsplatsolyckor sannolikt på grund av sömnbrist.

     

  • Misslyckat första försök. Sommartid hade införts på försök redan 1916, bland annat för att spara energi, men försöket föll inte i god jord och energibesparingarna visade sig vara minimala.  1980 infördes sommartid i Sverige för att anpassa landet till EG.

     

  • EU velar. Tidsomställningen har debatterats i EU under lång tid, men utan resultat. EU-kommissionen har rekommenderat EU-länderna att slopa tidsbytet och 2019 röstade EU-parlamentet igenom förslaget om att ta bort tidsomställningen redan 2021. Men för att tidsomställningen ska kunna tas bort krävs ett beslut i ministerrådet. Ministerrådet har ännu inte tagit ställning till förslaget.