Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Samhall lovar se över arbetsmiljön

Arbetsgivaren är yttersta ansvarig för att ingen skadas på jobbet. Men på Samhall, där olyckorna är fler än i andra företag, är ansvaret delegerat till personalledarna, enligt Samhalls arbetsmiljöchef Gullevi Taxén.<br />
Publicerad
- De ska se till att olyckor inte sker på grund av att arbetsmiljön brister och att de har rutiner för det, säger hon.
På det statligt ägda Samhall finns 24 500 medarbetare, varav mer än 90 procent har arbetshandikapp. I går avslöjades att där sker fler olyckor än i många andra företag. Enligt olycksrapporter till Arbetsmiljöverket har 38 anställda fått svårare skador under de senaste åren, 15 av dessa skador har helt eller delvis berott på brister i arbetsmiljön.
Ett exempel som togs upp i ett radioinslag av SR Uppland var att anställda fått fingrarna avhuggna därför att det saknats skyddsanordningar på farliga maskiner.
Enligt Arbetsmiljölagen är arbetsgivaren skyldig att vidta åtgärder för att förebygga att någon blir sjuk eller råkar ut för ett olycksfall på jobbet. Sedan bristerna på Samhall avslöjats har vd:n Birgitta Böhlin lovat att se över arbetsmiljön.
Men Samhalls arbetsmiljöchef Gullevi Taxén lägger i första hand ansvaret på personalledarna, även om hon medger att ledningen har det yttersta ansvaret.
- Men vi har det här mycket klart för oss, att vd kan delegera ansvaret till operativa chefer, regionchefer, distriktchefer och personalledare. Och om det är så att personalledaren inte anser sig klara ansvaret så ska det rapporteras så att åtgärder kan sättas in.
Diether Janke, Sifklubbsordförande för Samhall region Malmö och själv personalledare säger:
- Generellt tycker jag det är fegt av ledningen att skylla ifrån sig på personalledarna. Då får man också undersöka varför det ser ut som det gör, hur det är med personaltätheten och situationen i övrigt.
Diether Janke pekar på att man haft "oerhört många" organisationsförändringar där många kastats mellan olika roller och inte hunnit sätta sig in i allt ordentligt.
- Då måste man satsa ännu mer på utbildning av alla medarbetare. Och under de senaste årens stora förändringar, där lönsamheten stått i fokus, så har man också minskat på antalet som jobbar med personalutveckling.
- På senare tid har det ändå blivit bättre. Nu finns en uttalad vilja från ägarens sida att satsa på personalutveckling. När det gäller det systematiska arbetsmiljöarbetet så fungerar det riktigt bra nu, åtminstone i vår region.
Enligt Sifs arbetsmiljöexpert Börje Sjöholm har Samhalls arbetsmiljöchef delvis rätt när hon säger att ansvaret kan delegeras.
- Men det bygger på att ledarna har reella möjligheter både vad gäller kunskap, befogenheter och resurser. Och jag tvivlar på att alla mellanchefer har solklara skriftliga anvisningar om vad som gäller. Jag skulle önska att fler mellanchefer delegerade tillbaka ansvaret om de inte fått rätt utbildning, det är för tight eller för många anställda, säger Börje Sjöholm.

ANITA TÄPP

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Ericsson kräver mer kontorsnärvaro på mindre jobbyta

Efter sommaren bestämde sig ledningen på Ericsson för nya riktlinjer – de anställda ska vara på kontoret mer. Det uppskattas inte av all personal. Framför allt inte då företaget har minskat sina kontorsytor.
Lina Björk Publicerad 21 november 2024, kl 11:15
Ericsson fasad
Ericsson kräver att deras anställda ska vara mer på kontoret. Men där är det svårt att hitta mötesrum och någonstans att sitta enskilt. Foto: Mikaela Landeström/TT

I augusti gick ett internt mejl ut till de anställda på Ericsson där ledningen informerade om nya riktlinjer. I stället för en kontorsnärvaro på 50 procent skulle de anställda vara på kontoret 60 procent, eller tre dagar i veckan. 

Det togs inte emot med glädjesång, speciellt då företaget just krympt sina kontorslokaler med två byggnader i Kista. Enligt Per Östberg, Unionens klubbordförande på Ericsson, har kravet på ökad kontorsnärvaro orsakat en del bekymmer. 

Per Östberg

– Det finns tillräckligt med platser för att alla ska kunna ha en arbetsplats. Däremot finns det inte tillräckligt med enskilda rum där man kan ta möten eller telefonsamtal, säger han. 
– Det orsakar en del stress bland dem som har globala kontakter och behöver leta rum så fort de kommer till jobbet. 

 

Svårt att hitta enskilt rum

En av dem som brukar ha bekymmer att hitta ett rum är utvecklaren Anna Sjöberg. De dagar hon åker in till kontoret i Kista bokar hon sin kontorsplats via en app. Telefonrum eller mötesrum går dock inte att boka. 

– I appen ser det ut som att det ska vara fullt med folk på kontoret, men när man kommer dit så sitter alla i mötesrummen och det ekar tomt i det öppna landskapet. 

– Jag måste alltid komma till jobbet i god tid för att hitta ett rum när jag har möten, det kan vara stressigt, säger hon.

Anna Sjöberg jobbar bland annat med internationella kontakter och sajter i andra delar av landet. Var hon sitter rent fysiskt spelar egentligen ingen roll. 

– När jag väl är på arbetsplatsen så är mina kollegor ofta på andra möten, så jag ser egentligen ingen vits med att åka in oftare. Dessutom får jag mer gjort när jag är hemma. Däremot kan jag förstå om man vill skapa en ”Ericssonanda” för nyanställda på plats.  

Ericsson: Hybridarbetet bestäms i dialog

Enligt Ericssons pressavdelning, som svarar via mejl, så menar arbetsgivaren att även om det finns en ”kontoret först”-policy är det fortfarande upp till varje chef, team och anställd att bedöma hur och var de arbetar bäst. 

– Ericssons hybrida riktlinje har alltid gett möjligheten att i dialog komma fram till hur och var man arbetar bäst och att alla förstår vikten av och fördelarna med att träffas, utifrån ett individuellt och teamperspektiv.

Samtidigt som fler ska komma in till kontoret har ni krympt er kontorsyta det senaste året. Hur går det ihop?

– Ericssons kontorsstrategi bygger på att skapa rätt lokaler som ger rätt förutsättningar för verksamheten att utföra arbetet. Ericsson har många kvadratmeter kontorsyta och arbetar ständigt med att utveckla våra kontor. Vi bedömer att vi har gott om kontorsyta för de som vill jobba på kontoret.

Kommer ni att kontrollera att anställda är 60 procent av sin arbetstid på kontoret?

– Policyn ska ses som en rekommendation snarare än ett strikt krav där vi vill att våra anställda förstår betydelsen av möten mellan människor. Ericsson litar på sina anställda.

Hybridarbete effekt av coronapandemin

Synen på hybridarbete har ändrats efter coronapandemin. Att kunna jobba flexibelt har blivit en förmån som arbetsgivare kan erbjuda. För att få anställda att vilja komma tillbaka till kontoret måste arbetsgivaren kunna erbjuda något mer än en sittplats och ett skrivbord, tror Unionens klubbordförande Per Östberg.

– Ericsson försökte spara pengar genom att ta bort kaffeautomater på några våningar. Så får man till exempel inte folk att komma tillbaka till kontoret. Men de fick backa där, det blev protester, säger han. 

För utvecklaren Anna Sjöberg är gemenskapen med kollegor det som skulle få henne att komma till kontoret mer. 

– Om arbetsgivaren anordnade aktiviteter som skapade gemenskap mellan kollegor så skulle det kännas meningsfullt att åka till kontoret.