Uponor Wirsbo har 400 anställda. Sedan mitten av 90-talet har sjukskrivningarna stigit, när tio procent var sjuka insåg ledningen att något måste göras. Personalchefen Lennart Karlsson medger att kostnaden i kombination med regeringens och samarbetspartiernas nya sjuklöneförslag var en starkt bidragande orsak. - Bara sjuklönen kostar oss mellan tre och fyra miljoner varje år plus de sociala kostnaderna. Sedan tillkommer en massa annat, som upplärning och kanske produktionsbortfall, säger han. - I och med regeringens nya sjuklöneförslag skulle vi få en ytterligare kostnad på 1 till 1,5 miljoner varje år. Sedan man beslutat att anställa en rehabiliteringsansvarig var man ändå tveksam att gå ut med en platsannons, berättar han. - Vi var väldigt osäkra på hur annonsen skulle uppfattas. Det var lite pinsamt att berätta att vi har en hög sjukfrånvaro. Men vi har bara fått positiva reaktioner. Ett 70-tal personer sökte tjänsten och nyligen anställdes en kvinna, som tidigare jobbat med rehabilitering på försäkringskassan. Hennes uppdrag är att ta itu med akuta problem liksom att bygga upp ett nytt arbetssätt inom organisationen. Företaget har också tillsatt en rehabiliteringsgrupp där även facken ingår. Ett första mål är att minska sjukfrånvaron från tio till sex procent. En viktväktargrupp och en rökavväjningskurs är planerade liksom regelbundna motionspass. Alla anställda erbjuds också delta i ett program där bland annat problemlösning och stresshantering ingår. - Det här är ett väldigt bra initiativ från företagets sida som i första hand handlar om att personalen ska må bättre även om ekonomin naturligtvis också spelar roll. Vi måste ju vara kostnadseffektiva som alla andra företag, säger Carita Widjeskog, vice ordförande i Sifklubben. Lennart Karlsson är missnöjd med förslaget till sjuklönen (se fotnot). - Jag tycker att man skjuter över ett problem på arbetsgivaren. Egentligen är det försäkringskassan som borde jobba bättre. Min uppfattning är också att läkarna sjukskriver för lätt. Men är det inte bra att sjuklöneförslaget ändå lett fram till det här projektet? - Visst har det här inneburit en extra knuff, men så här borde vi ju ändå jobba. Och baksidan är att vi naturligtvis kommer att granska sjukfrånvaron ännu mer vid nyanställningar framöver. Lennart Karlsson berättar att man beräknar spara upp till två miljoner kronor per år på rehabiliteringsinsatserna.
ANITA TÄPP
Fotnot: Regeringens och samarbetspartiernas sjuklöneförslag innebär i korthet att den tredje sjuklöneveckan slopas. I stället får arbetsgivaren stå för 15 procent av sjukpenningskostnaden. Om arbetsgivaren bidrar till att den sjuke kan komma tillbaka på deltid eller får rehabilitering kan man slippa kostnaden, samtidigt sänks arbetsgivaravgifterna. Småföretagare får ett högkostnadsskydd och ingen behöver betala mer än fyra procent av lönekostnaderna.
Facklig på callcenter: ”Tror AI kommer coacha medarbetare”
På callcenter mäts anställdas prestationer dagligen och AI kan lyssna på samtal. Men en mänsklig chef finns kvar - vilket facket välkomnar.
– En personlig kontakt är bättre, säger Murat Türk, lokal klubbordförande på Concentrix.
AI och algoritmiska system används mer som chefsstöd för att kontrollera och mäta arbetet visar forskning. På callcenter har personalen länge arbetat datastyrt med ständig prestationsmätning. Men den mänskliga chefen finns kvar, än så länge. Foto: Colourbox/Colourbox
Murat Türk är Unionens klubbordförande på globala kundtjänstkonsulten Concentrix. Han tror att AI-drivna system och det som kallas algoritmisk arbetsledning kan ersätta mer av chefers uppgifter framöver.
Murat Türk. Foto: Privat.
– Det finns säkert planer att implementera AI som bestämmer hur grupperna ska schemaläggas. Jag tror även att AI kommer coacha medarbetare i sina prestationer och räkna prognoser och slutresultatet för en klient, säger han.
Men där är branschen inte än. Chefer följer upp resultaten öga mot öga.
Vad skulle du tycka om en AI-chef?
– Jag skulle inte föredra det, en personlig kontakt är bättre för att behålla en genuin relation mellan arbetsgivare och arbetstagare.
Hur tror du AI kommer påverka er arbetsmiljö?
– Det finns en viss risk att den kan räkna fel och risk att arbetsmiljön påverkas.
Det här är algoritmisk arbetsledning
Algoritmic management, AM,är automatisering av chefsfunktioner. Digital teknik som kan förstärka eller automatisera ledningens beslutsfattande. Ibland kallas det att jobba datadrivet, eller med datainformerat ledarskap.
Det är system som kan • Styra, övervaka eller utvärdera arbetet. • Planera personalstyrkan, schemalägga. • Anställa, belöna, befordra, disciplinera och avskeda.
Om AI börjar kommentera hur anställda når nyckeltalen blir det en stressigare arbetsmiljö, tror Murat Türk. Redan i dag testar företag egna ChatGPT-modeller som gör ärendeloggningar och skriver journal på kundservicesamtal. AI:n lyssnar på samtalet och loggar det. Den sammanfattar kundens ärende och vad lösningen blev.
Orolig mage får tas upp med chefen
I callcenterbranschen har det länge varit vanligt med digitala verktyg som ständigt mäter hur de anställda jobbar och om de når sina mål (KPI:er).
Ylva Harnesk. Foto: Privat
– Du kan följa prestationstabeller dagligen. Det finns nyckeltal man ska klara av, säger Ylva Harnesk, facklig klubbordförande för Unionen på kundtjänstföretaget Teleperformance i Stockholm.
Digitala system fördelar samtal och följer upp medarbetarnas resultat i olika kanaler som samtal, chatt och mejl. Arbetsmiljön präglas av ett strikt schema med korta förutbestämda pauser för att exempelvis gå på toaletten. Anställda förväntas följa kundköer och se hur många som är tillgängliga för samtal.
– Allting är schemalagt, som short breaks. Det är en betald paus då du står till arbetsgivarens förfogande. Men har man en orolig mage får man ha en dialog med arbetsgivaren om det, säger Ylva Harnesk.
”Annars har vi inte jobb”
Ylva Harnesk är själv nöjd med arbetsmiljön och tycker det är normalt med digital kontroll inom kundservice. De flesta telefonsamtal spelas in och det görs stickprovskontroller av cheferna.
Övervakningen av hur anställda jobbar, eller ”handling time”, som det heter internt, krävs också enligt klubbordföranden.
– Det finns alltid parametrar för hur man ska sköta samtal och följa GDPR. Vi måste bibehålla kvaliteten, annars har vi inte jobb, säger hon.
Men hon drar gränsen vid en AI som ersätter chefen.
– Vi har högst mänsklig feedback. Varje månad har du ett enskilt samtal med din chef.
Chefer måste följa mbl och informationsplikt
AI kommer stort och spås påverka de flesta Unionen-yrken framöver.
– Vi ett stort globalt företag, jag vet att AI används på vissa områden. Men skulle de få för sig att införa det här utan att förvarna bryter de mot informationsplikten när det gäller arbetsmiljö, säger Ylva Harnesk.
Hon hänvisar till att större förändringar inte får införas över huvudet på personalen utan att riskbedömas enligt arbetsmiljölagen och förhandlas enligt medbestämmandelagen (mbl).
Key Performance Indicators i callcenter
KPI eller nyckeltal är system där arbetsgivare utvärderar anställdas prestationer.
Systemet kan till exempel mäta:
Hur mycket du säljer och måste sälja varje månad
Hur många minuter du förväntas sitta (högst) med kunder,
Hur länge du får göra efterarbete på ett kundärende, att du ska ta nästa samtal efter två minuter t.ex.