Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Svensk studie ska undersöka samband mellan strålning och cancer

En forskargrupp vid Karolinska institutet ligger nu i startgroparna för att inleda den hittills största studien om vad vår mobilanvändning betyder för uppkomsten av cancer, Alzheimers och andra sjukdomar. Totalt 250 000 européer, varav 50 000 svenskar, ska ingå i den WHO-prioriterade studien där forskare från fem länder samarbetar.<br />
Publicerad
Världshälsoorganisationen, WHO, har ett så kallat EMF-program där man följer den forskning som sker på det elektromagnetiska området, för att kunna göra en riskbedömning och upptäcka kunskapsluckor.
Utifrån det har man gjort en prioriteringslista på vilken forskning som bör göras. Högt prioriterad är en så kallad kohortsstudie om vilken betydelse mobilanvändandet har för hälsan.
En kohortsstudie innebär att man följer en stor grupp människor under lång tid och undersöker vilka levnadsvanor de har, i det här fallet hur de använder mobilen. Med hjälp av olika databaser, som cancerregistret, ser forskarna sedan vilka som insjuknar eller avlider och gör utifrån det en bedömning av hur farlig levnadsvanan är.
- Eftersom det tar lång tid att utveckla exempelvis cancer så kommer det här projektet att löpa under många år. Till att börja med räknar vi med ett femårsintervall där vi ska identifiera de människor som ska ingå i studien och intervjua dem om hur de använder mobilen under en tremånadersperiod, säger Maria Feychting, docent i epidemologi vid Institutet för miljömedicin, IMM, vid Karolinska institutet.
- Vi hoppas också få hjälp av operatörerna så att vi kan jämföra de intervjuades egna uppgifter med samtalslistor som en oberoende källa. Och efter några år upprepar vi mätningen igen.
När forskarna går igenom registren kommer man i första hand att leta efter olika cancersjukdomar och så kallade nevrodegenerativa sjukdomar som Alzheimers och Parkinson.
- Men en fördel med den här sortens studie är att man också kan studera helt andra sjukdomar i framtiden. Det finns i dag exempelvis inga diskussioner eller hypoteser om att mobilanvändning skulle kunna framkalla hjärtinfarkter. Om senare djurförsök skulle väcka misstankar om det så behöver man inte dra igång en helt ny undersökning utan kan använda sig av vår.
Initiativet till studien togs av Maria Feychtings kollega professor Anders Ahlbom vid IMM. För tre år sedan tog han kontakt med kollegor i Tyskland, England, Danmark och Finland. Sedan dess har man bland annat gjort en pilotstudie för att testa metodiken.
Enligt Anders Ahlbom är det här den hittills största studien i sitt slag. Man beräknar att den kommer att kosta totalt 16 miljoner Euro för de första fem åren, där den svenska delen ska bidra med två, i dag motsvarande nära 18,5 miljoner svenska kronor.
- Primärt behöver vi följa de som ingår i studien i fem år. Det är stora kostnader i början då man samlar ihop gruppen, gör intervjuer och liknande. Men att sedan studera dataregistren kostar ganska lite, säger Maria Feychting.
Eftersom regeringarna i de övriga forskarnas länder beslutat satsa på nationella forskningsprogram om hur de elektromagnetiska fälten påverkar hälsan verkar de, enligt Anders Ahlbom, redan ha finansieringen klar under förutsättning att industrin tar hälften av kostnaderna.
Sedan Vetenskapsrådets experter nyligen meddelade att man inte förordar någon liknande satsning på det här området är den svenska forskargruppen ännu osäkra på hur man ska få den svenska delen finansierad.
- Vi hoppas att industrin ska ta hälften och att den andra hälften tas av samhället. Vi har sökt pengar från FAS (Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap) och väntar besked nu i november, säger Anders Ahlbom.

ANITA TÄPP








Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Din skärmhjärna har rättigheter

Vi är uppkopplade och multitaskar som aldrig förr. Det riskerar att slita på hjärnhälsan. Men på jobbet finns regler som ska skydda dig vid skärmen.
Elisabeth Brising Publicerad 28 april 2025, kl 06:01
Hund vid dator.
Vi tillbringar allt mer arbetstid och fritid vid skärmar. Det kan slita på hjärna och koncentration. Men det finns skärmregler för arbetslivet som ska skydda din hälsa. Foto: Colourbox

Vi har aldrig suttit så klistrade vid skärmar som nu, både på jobbet och fritiden. Enligt forskare kan beteendet få negativa hälsokonsekvenser och börja påverka hjärnans förmåga att jobba fokuserat. 

– Det finns studier som tyder på det, att våra koncentrationsbeteenden tycks ha förändrats över tid. Att vi jobbar kortare stunder med en och samma sak innan vi växlar fokus, säger Sissela Nutley hjärnforskare vid Karolinska institutet. 

Sissela Nutley.

Multitasking leder till att vi både blir mer stressade och mindre effektiva påpekar hon. Vår kapacitet att vara uppmärksamma på rätt saker minskar när den digitala miljön är designad för att splittra vårt fokus med notiser. 

–  Den lockar till fragmentarisk uppmärksamhet eftersom vi kan agera på en ny tanke direkt och kolla saker. Det kostar för hjärnan, säger Sissela Nutley. 

Finns regler för skärmjobb 

Arbetsgivaren har ett stort ansvar för arbetsmiljön och hur din hälsa påverkas av jobbet. Sedan 90-talet finns riktlinjer för arbete vid ”bildskärm”. Jobbet ska göras med hänsyn till människans ergonomi och där ingår hur vi förstår och hanterar information. Det kallas kognitiv ergonomi berättar Kersti Lorén, sakkunnig i ergonomi på Arbetsmiljöverket och förklarar: 

Kersti Lorén
Kersti Lorén. Foto: Arbetsmiljöverket

– Arbetet ska anpassas efter människan och inte tvärtom. Att man förstår hur människan tar till sig och bearbetar information och vad vi behöver för att ha hälsa, välbefinnande och göra ett bra, produktivt jobb. 

Den kognitiva belastningen är något man talar mer om

De medicinska risker med datorarbete som beskrivits tydligast hos myndigheten är rygg- och synbesvär. Men bildskärmsreglerna är gamla och ett nytt direktiv om arbetsmiljön vid skärmar är på gång från EU-kommissionen, även om det dröjer innan de är i bruk. 

– Den kognitiva belastningen är något man pratar mer om idag är min uppfattning, säger Kersti Lorén. 

Hon föreslår att vi pratar på jobbet om hur digitala arbetssätt och system påverkar oss. Det systematiska arbetsmiljöarbetet är det viktiga. 

– På arbetsplatsträffar kan ni titta på risker hos er och då kan det handla om att man sitter för länge vid datorn, eller känner sig övervakad, Kersti Lorén.

”Man har inte tittat på konsekvenserna

Arbetsmiljöverkets inspektör Malin Cato har lett 1 500 kontroller av arbetsgivare om hur de kan förebygga risker i den digitala arbetsmiljön. Var fjärde arbetsplats hade brister. Hon vill se mer kunskap om hur anställdas hälsa påverkas av teknikutvecklingen.

Malin Cato.
Malin Cato. Foto: Privat

– Nu har vi haft arbete vid datorer ganska länge, men man har inte tittat på arbetsmiljökonsekvenserna, säger hon. 

Hur många timmar det är hållbart för människor att sitta vid skärm är väldigt individuellt, enligt Malin Cato.

I den digitala miljön kan man också få in uppgifter från många olika håll på en gång, vilket kräver mer av hjärnans arbetsminne, betonar hon. Digitala möten och hybridmöten kräver dessutom mer av vår kognition än fysiska möten enligt studier. 

Tips: Se hjärnan som en muskel

– Våra hjärnor är komplexa. Arbetsgivaren ska undersöka hur vi mår och hur systemen fungerar. Vi behöver tänka på hjärnan som en muskel. Du tränar inte bara biceps tre timmar, säger Malin Cato. 

Utan möjlighet till återhämtning blir konsekvenserna ytterst ohälsa och sjukfrånvaro. 

– Vi ser ju utmattningssymptom. Det är en sjukfrånvaro som inte minskar. Den har inte bara med digital utveckling att göra, men det är bidragande. 

Finns bevisade samband mellan sjukskrivningarna i stress och digitala arbetssätt? 

– Inte statistiska samband. Men kognitiv forskning pekar på att man överbelastar funktioner i hjärnan, säger Malin Cato. 

Reglerna vid jobbskärmen

Ett urval av föreskrifterna från Arbetsmiljöverket för ”bildskärmsarbete” - som arbetsgivare förväntas ha koll på: 

  • Hänsyn till kognitiv ergonomi: ”Arbetsgivaren ska vid utformning, val och ändring av programvara, ta särskild hänsyn till de ergonomiska principer som gäller för människans förmåga att uppfatta, förstå och bearbeta information.”
     
  • Pauser och glasögon: Du ska kunna växla till andra uppgifter om synbesvär eller andra belastningsbesvär uppstår. Alternativt få tillräckliga pauser. Du har rätt till synundersökning och terminalglasögon vid behov. 
     
  • Ingen osynlig kontroll: ”Arbetsgivaren får inte kontrollera arbetstagarnas arbetsinsats via datasystem, varken kvantitativt eller kvalitativt, utan att arbetstagarna känner till det.” 
     
  • Begripliga it-system: ”Lämpligt utformade med hänsyn till arbetsuppgiftens krav och användarens förutsättningar och behov.”
     
  • Inte starkt styrt eller bundet: Arbetet vid skärm ska om möjligt inte vara tvunget att utföras i en strikt ordning där du inte kan avbryta jobbet utan att bli avlöst, eller inte kan bestämma takten. 

Reglerna är förkortade och sammanfattade av Kollega. Arbetsmiljöverkets alla riktlinjer finns på Arbetsmiljöverket

Det finns också andra regler och lagar som påverkar digital arbetsmiljö, som GDPR och den nya AI-förordningen