Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Sif avvisar övergångsregler

Sif står kvar vid sitt tidigare ställningstagande och säger blankt nej till övergångsregler för de medborgare i EU:s nya medlemsländer som efter 1 maj vill jobba i Sverige.
Publicerad
Förbundsstyrelsen hade i dag en strategisk diskussion om vad Sif vill med sitt internationella fackliga arbete. På dagordningen fanns en ny prövning av övergångsreglerna. TCO har mjukat upp sitt tidigare nej och talar nu om att sådana regler är tveksamma och bör vara så kortlivade som möjligt, om de införs.
- Personligen är jag helt emot övergångsregler och det blev också styrelsens beslut, säger Sifs ordförande Mari-Ann Krantz.
Kanslichef Mats Ekeroth påminner om att EU i grunden är ett fredsprojekt, där länder knyts närmare varandra genom ett ökat utbyte och fri rörlighet för människor över gränserna.
- Att införa övergångsregler vore att resa hinder mot EU:s affärsidé. Låt oss i stället lägga kraften på att reducera nackdelar och eventuella konsekvenser av utvidgningen, säger Ekeroth till Siftidningen.
Styrelsen befarar att regeringens förslag om temporära övergångsregler under minst två år skulle sänka tempot i arbetet med olika åtgärder mot missbruk av det svenska regelverket på arbetsmarknaden och i socialförsäkringarna.
Förbundet kräver att regeringen omedelbart tar itu med dessa åtgärder:
- Bättre kontroll av egenföretagare och f-skattesedlar.
- Auktorisation av bemanningsföretag.
- Större möjligheter för facket att kontrollera så att kollektivavtal följs.
- Undvika missbruk av a-kassan.
- Motverka social dumpning.
Liknande åtgärder kräver även LO i sitt program för ordning och reda på arbetsmarknaden. Flera i Sifstyrelsen var dock irriterade över otydliga budskap från LO och TCO, vad gäller övergångsreglerna. Centralorganisationerna kritiserades för att vara vindflöjlar i den politiska snålblåsten.

BJÖRN ÖIJER



Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Miljonböter för Gröna Lund efter dödsolyckan

En kvinna dog och flera skadades när Jetline spårade ur på Gröna Lund. Nu har nöjesparken dömts till att betala 5,2 miljoner kronor, enligt en dom i Stockholms tingsrätt.
Ola Rennstam Publicerad 28 januari 2026, kl 12:43
Jetline på Gröna Lund.
Gröna Lund döms till att betala 5,2 miljoner kronor i böter efter Jetline-olyckan som inträffade i juni 2023. Pontus Lundahl/TT

Olyckan i Jetline inträffade en sommardag i slutet av juni 2023. En kvinna dog och flera skadades allvarligt sedan en bärarm på berg-och dalbanan brustit mitt under färden. Statens haverikommission pekade i sin slutrapport ut flera allvarliga brister som ledde fram till olyckan.

Åklagaren Christer B Jarlås hade yrkat på totalt 12 miljoner i företagsböter för Gröna Lund, och ytterligare tre miljoner vardera till två underleverantörer som nöjesparken hade köpt reservdelarna av.

Nu har Stockholms tingsrätt kommit med sitt avgörande kring ansvaret för dödsolyckan. Gröna Lund döms till företagsböter om 5 miljoner kronor, för vållande till annans död och kroppsskada.

Tingsrätten dömer underleverantören, Göteborgs Mekaniska, att betala 1,3 miljoner kronor i böter. Domstolen slår fast att bolaget har agerat oaktsamt genom att ta sig an ett jobb de inte haft förutsättningar eller kompetens för. Det tredje bolaget frikänns helt.

Läs vår intervju med Gröna Lunds vd Jan Eriksson där han berättar om sina upplevelser från dagen då olyckan inträffade.