Sif står kvar vid sitt tidigare ställningstagande och säger blankt nej till övergångsregler för de medborgare i EU:s nya medlemsländer som efter 1 maj vill jobba i Sverige.
Publicerad
Förbundsstyrelsen hade i dag en strategisk diskussion om vad Sif vill med sitt internationella fackliga arbete. På dagordningen fanns en ny prövning av övergångsreglerna. TCO har mjukat upp sitt tidigare nej och talar nu om att sådana regler är tveksamma och bör vara så kortlivade som möjligt, om de införs. - Personligen är jag helt emot övergångsregler och det blev också styrelsens beslut, säger Sifs ordförande Mari-Ann Krantz. Kanslichef Mats Ekeroth påminner om att EU i grunden är ett fredsprojekt, där länder knyts närmare varandra genom ett ökat utbyte och fri rörlighet för människor över gränserna. - Att införa övergångsregler vore att resa hinder mot EU:s affärsidé. Låt oss i stället lägga kraften på att reducera nackdelar och eventuella konsekvenser av utvidgningen, säger Ekeroth till Siftidningen. Styrelsen befarar att regeringens förslag om temporära övergångsregler under minst två år skulle sänka tempot i arbetet med olika åtgärder mot missbruk av det svenska regelverket på arbetsmarknaden och i socialförsäkringarna. Förbundet kräver att regeringen omedelbart tar itu med dessa åtgärder: - Bättre kontroll av egenföretagare och f-skattesedlar. - Auktorisation av bemanningsföretag. - Större möjligheter för facket att kontrollera så att kollektivavtal följs. - Undvika missbruk av a-kassan. - Motverka social dumpning. Liknande åtgärder kräver även LO i sitt program för ordning och reda på arbetsmarknaden. Flera i Sifstyrelsen var dock irriterade över otydliga budskap från LO och TCO, vad gäller övergångsreglerna. Centralorganisationerna kritiserades för att vara vindflöjlar i den politiska snålblåsten.
När statsepidemiologen Magnus Gisslén i slutet av sommaren sa upp sig med dunder och brak följde han en ny trend i arbetslivet – revenge quitting. Han använde uppsägningen för att visa sitt missnöje med arbetsgivaren.
Publicerad 3 oktober 2025, kl 06:01
Fenomenet revenge quitting sprider sig på arbetsmarknaden när anställda öppet markerar missnöje med dåliga arbetsvillkor. Illustration: Colourbox.
I en video på Linkedin riktade Gisslén hård kritik mot sina chefer – och ifrågasatte Folkhälsomyndighetens förmåga att hantera en framtida pandemi.
– Med mitt engagemang i denna fråga har jag blivit så pass obekväm för myndigheten att man nu inte vill att jag fortsätter. Jag har därför valt att säga upp mig, förklarade han.
Tre skäl till varför anställda säger upp sig med buller och bång
Statsepidemiologens dramatiska avgång kan i stora stycken sorteras under begreppet revenge quitting – hämnduppsägning – en modell för uppsägning som fått spridning det senaste året. I en artikel i tidskriften Forbes tidigare i år anger psykologen Travers Mark tre skäl till varför anställda väljer att markera sitt missnöje och lämna jobbet med buller och bång:
• Utbränd på grund av hård arbetsbelastning.
• Förväntningar på arbetsplatsen som inte infriats.
• Låg tolerans för dåliga arbetsvillkor.
Axel Gruvaeus. Foto: Kairos Future.
Axel Gruvaeus, analytiker och framtidsstrateg på Kairos Future, menar att fenomenet skulle kunna förstås som ett uttryck för en alltmer individualiserad arbetsmarknad. – Du har höga krav på din arbetsgivare och känner kanske inte en lojalitet som gör att du stannar kvar på jobbet. Om dina förväntningar inte möts kan det leda till att du slutar, säger han.
I ett mer individualiserat samhälle är det fler som bygger sitt varumärke på sociala medier och vill ha kontroll över berättelsen om sig själv. Då kan det också ligga närmare till hands att säga upp sig på ett sätt som märks, menar Axel Gruvaeus.
Quiet quitting eller revenge quitting – vad är skillnaden?
I rapporten ”Svenskarna, vardagen och meningslöshetens mörker” visar Kairos Future att det 2023 endast var 18 procent av den arbetsföra befolkningen som tyckte att jobbet är en viktig källa till mening i livet. Andelen har sjunkit stadigt sedan början av 1980-talet.
Den som tycker att arbetet är meningslöst kan i vissa fall välja att jobba kvar, men med ett avtagande engagemang. Då är det snarare quiet quitting än revenge quitting det handlar om. – Man kanske inte anstränger sig lika mycket eftersom man inte tycker att det lönar sig.
Brist på utvecklingsmöjligheter ökar missnöjet
I rapporten konstaterar Kairos Future att de personer som upplever livet som meningslöst oftare verkar vara fast i jobb som uppfattas som att de inte ger möjlighet att utvecklas. – Apropå den breda samhällsdiskussionen om kompetensbrist är detta intressant. Möjligheten att utvecklas bör vara en viktig fråga att ta tag i på arbetsmarknaden, säger Axel Gruvaeus.
Flexibilitet som nyckel till att behålla talanger
Revenge quitting kopplas framför allt till yngre anställda, men också till mellanchefer som pressas av krav från både medarbetare och högre chefer. I uppsägningen finns ofta ett tydligt budskap till arbetsgivaren: utveckla verksamheten, lyssna på personalen, var mer flexibel.