Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Färre ungdomar vill jobba svart

Färre ungdomar säger ja till svartjobb men fortfarande kan var femte tänka sig att arbeta svart. Riksskatteverkets (RSV) informationskampanj har gett effekt.
Publicerad
- Vi har visserligen påverkat ungdomars attityder men många tycker fortfarande att det är okej. Egentligen hade vi inte förväntat oss några effekter bara på ett år, det var en positiv överraskning, säger Sten Eriksson, informationsdirektör på RSV.
Förra året inledde RSV en flerårig informationskampanj för att förändra ungdomars syn på svartarbete. Kampanjen riktar sig till 500 000 personer mellan 16 och 20 år. Nya siffror visar att satsningen har gett resultat, 46 procent, mot tidigare 42, är negativa till svartjobb.
RSV informerar om vilka skatter man betalar, vad de används till och de konsekvenser ett svartjobb kan få, både för samhället och för den enskilde. Det finns ett samband mellan ungdomars kunskap och deras attityd, enligt Sten Eriksson. Men kommunikationen måste ske på de ungas villkor.
- De behöver få veta att basketplanen de spelar på är betald någonstans ifrån, säger han.
RSV vill förhindra att ungdomarna bär med sig en positiv inställning till skattefusk upp i vuxen ålder. Sten Eriksson är orolig för att man annars får en generation skattebetalare som inte vill göra rätt för sig i samma utsträckning som tidigare och då kommer skatteintaget att minska avsevärt.
Inom vissa områden är svartarbete vanligare, som i hotell-, restaurang-, frisör-, taxi- och byggbranschen.
- Det kan vara svårt för ungdomar att ta sig in lagligt på vissa arbetsmarknader eftersom fusket där är så utbrett.
Även vuxna kan tänka sig att skattefuska. Av 3 000 som fick frågan om varför folk fuskar med skatten uppger 60 procent att skatterna är för höga. Men nästan lika många, 59 procent, anser att personer i ledande ställning i samhället inte föregår med gott exempel.
- Det Gudrun Schyman har gjort legitimerar fusk. Kan hon så kan jag, tänker många, säger Sten Eriksson.

MARIKA THORN GILLSTRÖM

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Miljonböter för Gröna Lund efter dödsolyckan

En kvinna dog och flera skadades när Jetline spårade ur på Gröna Lund. Nu har nöjesparken dömts till att betala 5,2 miljoner kronor, enligt en dom i Stockholms tingsrätt.
Ola Rennstam Publicerad 28 januari 2026, kl 12:43
Jetline på Gröna Lund.
Gröna Lund döms till att betala 5,2 miljoner kronor i böter efter Jetline-olyckan som inträffade i juni 2023. Pontus Lundahl/TT

Olyckan i Jetline inträffade en sommardag i slutet av juni 2023. En kvinna dog och flera skadades allvarligt sedan en bärarm på berg-och dalbanan brustit mitt under färden. Statens haverikommission pekade i sin slutrapport ut flera allvarliga brister som ledde fram till olyckan.

Åklagaren Christer B Jarlås hade yrkat på totalt 12 miljoner i företagsböter för Gröna Lund, och ytterligare tre miljoner vardera till två underleverantörer som nöjesparken hade köpt reservdelarna av.

Nu har Stockholms tingsrätt kommit med sitt avgörande kring ansvaret för dödsolyckan. Gröna Lund döms till företagsböter om 5 miljoner kronor, för vållande till annans död och kroppsskada.

Tingsrätten dömer underleverantören, Göteborgs Mekaniska, att betala 1,3 miljoner kronor i böter. Domstolen slår fast att bolaget har agerat oaktsamt genom att ta sig an ett jobb de inte haft förutsättningar eller kompetens för. Det tredje bolaget frikänns helt.

Läs vår intervju med Gröna Lunds vd Jan Eriksson där han berättar om sina upplevelser från dagen då olyckan inträffade.