Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Lågt förtroende för facket

TCO-medlemmarnas förtroende för facket är betydligt lägre än bland medlemmar i LO och Saco, enligt en färsk undersökning från Unionkonsult.
Publicerad
Allmänhetens förtroende för de fackliga organisationerna har varit lågt i de mätningar som gjorts sedan 1986 av Göteborgs universitet. Facket har där hamnat på bottenplats tillsammans med EU-institutionerna, de politiska partierna och kommunstyrelserna. I topp har följande legat: universiteten, sjukvården, polisen, radio-tv och kungahuset.
I 2001 års mätning hade två av tio svenskar stort förtroende för facket. Dubbelt så många hade litet förtroende.
Unionkonsult, ett företag som drivs av personer med ett förflutet i både fackföreningsrörelsen och regeringen, lät i februari Temo intervjua 1 000 personer om deras förtroende - som medlemmar - för facket på olika nivåer. Drygt hälften av dem som är medlemmar i LO och Saco svarar att de har stort förtroende för facket på den egna arbetsplatsen. Men TCO-medlemmarna går på tvärs. Endast 41 procent hyser stort förtroende, och 54 procent har litet förtroende.
Samma bild ger de intervjuade av relationen till det egna fackförbundet. LO- och Saco-medlemmarna är övervägande positiva, medan 43 procent av TCO-arna har stort förtroende för sitt fackförbund.
När det gäller medlemmarnas förtroende för sin fackliga centralorganisation väger det jämnt mellan stort och litet förtroende hos arbetarna (48 procent), medan tjänstemännen är splittrade. 35 procent har stort förtroende för TCO och 46 procent för Saco.
Förtroendet är större bland män än bland kvinnor, och yngre (under 30 år) har större tilltro till facket än äldre (60 år och mer).
När Siftidningen 2001 ställde frågan om "förtroendet för din fackliga organisation" till ett slumpmässigt urval Sifmedlemmar svarade 15 procent att de har stort förtroende och lika många litet. Majoriteten, 66 procent, svarade "varken stort eller litet förtroende".

BJÖRN ÖIJER

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetstid

Här jobbar man längst (och kortast) i Europa

Kortare arbetstid har blivit en stor konfliktfråga. Men hur mycket jobbar vi egentligen under ett helt liv? Nya siffror visar att Sverige sticker ut.
Noa Söderberg Publicerad 21 augusti 2025, kl 09:00
Kortare arbetstid: Till vänster en kvinna på kontor med en väckarklocka intill sig. Till höger en man i kostym som håller upp en stor klocka och ser rädd ut.
Unionens medlemmar vill ha kortare arbetstid. Enligt en Novusundersökning vill 63% av Unionens medlemmar att förbundet jobbar hårdare för kortare arbetstid i kommande avtalsrörelse. Foto: Colourbox.

43 år. Så långt är ett genomsnittligt arbetsliv i Sverige, enligt nya siffror från EU:s statistikmyndighet Eurostat.

Det är näst längst i EU – bara nederländare jobbar mer – och en ordentlig bit över EU-genomsnittet på 37,2 år. Om man också räknar in de länder som har ett nära ekonomiskt samarbete med EU så hamnar Island i topp. Där är ett genomsnittligt arbetsliv 46,3 år långt.

Kortare arbetstid – så skiljer det sig mellan länder

I andra änden av listan finns Rumänien, Italien och Bulgarien. Siffrorna följer, med några viktiga undantag, det mönster som brukar återkomma i diskussionen om arbetstid: Ju längre norrut, desto mer arbetstid.

Så varför är det så stor skillnad mellan länderna? Experter som nyhetssajten Euronews har talat med ger flera förklaringar: skillnader i genomsnittlig livslängd, olika pensionssystem, nivån av ålderism och familjepolitiken. Men den främsta förklaringen, enligt myndigheten Eurostat, är det så kallade arbetskraftsdeltagandet. 

Det är ett mått på hur stor andel av befolkningen som har eller försöker få ett jobb. I Sverige och de övriga nordiska länderna är siffran hög. I södra Europa är den betydligt lägre. Ju större del av befolkningen som är en del av arbetsmarknaden, desto längre blir ett genomsnittligt arbetsliv.

Jobbar vi för mycket i Sverige?

Siffrorna landar i en infekterad debatt om arbetstiden i Sverige. Svenskt Näringsliv, Almega, Facken inom industrin och LO har alla försökt räkna ut hur mycket landets anställda jobbar och hur sänkt arbetstid skulle påverka samhället. Slutsatserna har varierat kraftigt.

De nya siffrorna mäter alltså längden på hela arbetslivet. De visar inte hur lång en enskild arbetsdag eller arbetsvecka är i de olika länderna. Ändå är mätmetoden vanlig bland de som räknar på arbetstid, eftersom den ger en överblick, täcker in variationer som kan finnas mellan olika yrken och anställningsformer och gör det lättare att jämföra mellan länder.

Här är länderna där man jobbar längst – och kortast

  1. Island* - 46,3 år
  2. Nederländerna - 43,8 år
  3. Sverige - 43 år
  4. Schweiz* - 42,8 år
  5. Danmark - 42,5 år
  6. Estland - 41,4 år
  7. Norge* - 41,2 år
  8. Irland - 40,4 år
  9. Tyskland - 40 år
  10. Finland - 39,8 år
  11. Malta - 39 år
  12. Cypern - 39 år
  13. Österrike - 38,7 år
  14. Litauen - 38,5 år
  15. Tjeckien - 37,5 år
  16. Ungern - 37,4 år
  17. Lettland - 37,4 år
  18. Frankrike - 37,2 år (EU-snittet)
  19. Slovenien - 37,1 år
  20. Spanien - 36,5 år
  21. Slovakien - 36 år
  22. Luxemburg - 35,6 år
  23. Serbien - 35,5 år
  24. Polen - 35,5 år
  25. Belgien - 35 år
  26. Kroatien - 34,8 år
  27. Grekland - 34,8 år
  28. Bulgarien - 34,8 år
  29. Italien - 32,8 år
  30. Rumänien - 32,7 år
  31. Montenegro** - 32,1 år
  32. Nordmakedonien** - 31,5 år
  33. Turkiet** - 30,2 år

* Medlem i Europeiska frihandelssammanslutningen (EFTA)

** EU-kandidatland