Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Tvist om hur EU-avtal ska infrias

Företrädare för fack och arbetsgivare överlägger om hur EU-avtalet om distansarbete ska genomföras. Resultatet kan bli avgörande för arbetsmarknadens framtida reglering.
Publicerad
- Frivilliga avtal är ett oerhört principiellt viktigt genombrott för den nordiska modellen på EU-nivå. Förhoppningen är att den här modellen ska ge avtal i stället för lagstiftning, säger Ingemar Hamskär, TCO:s chefsjurist.
Det historiska avtalet om distansarbete slöts våren 2002 av Europafacket EFS och den europeiska arbetsgivarorganisationen UNICE/CEEP. Det var första gången ett avtal slöts frivilligt, utan inblandning av EU-kommissionen.
Innan Svenskt Näringsliv bestämde sig för att bjuda in TCO, LO och Saco till samtal om hur EU-avtalet ska genomföras i Sverige var man tveksam till att agera aktivt vid genomförandet. Men nu har arbetsgivarna svängt och vill agera gemensamt med facket.
- Vi förespråkar frivillighet. Kollektivavtal är inte förstahandsvalet för oss, vi är mer inne på att hitta gemensamma riktlinjer, säger Kent Brorsson, arbetsrättsjurist på Svenskt Näringsliv.
De svenska facken har hela tiden utgått från att avtalet ska införlivas genom förhandlingar och kollektivavtal i respektive bransch. TCO strävar i överläggningarna efter att få en ordning för genomförandet i Sverige, få till stånd gemensamma riktlinjer och att de offentliga arbetsgivarna ska bjudas in till samtalen.
- En överenskommelse skulle ha stor betydelse. Den skulle bana väg för TCO-förbunden att införliva berörda delar av distansarbetsavtalet genom kollektivavtal, säger Ingemar Hamskär.
Mycket talar för att parterna kommer överens under året. Det tror Sifs förhandlingschef Lars-Bonny Ramstedt.
- Samtliga avtalsslutande parter kommer att ta upp detta med motparten. Avtalet om distansarbete bör ligga i separata avtal för respektive bransch. Det är troligt att Facken inom Industrin kommer att träffa likalydande avtal, säger Lars-Bonny Ramstedt som menar att det är svårt att se om det är någon avvikelse mellan branscherna.
På Svenskt Näringsliv poängterar Kent Brorsson motsatsen:
- Jag tror inte att detta blir ett inslag i avtalsrörelsen 2004. En aspekt är att behovet och intresset att hantera distansarbete varierar mellan branscherna. Valfriheten ska finnas när vi kommer fram till någon typ av riktlinjer.
Lars-Bonny Ramstedt tror inte att arbetsgivarna kommer att backa.
- Självklart ska detta genomföras i kommande avtalsrörelse. Det vore hårresande om Svenskt Näringsliv ryggar för något som deras organisation slutit avtal om.
Enligt EU-avtalet har parterna tre år på sig att genomföra det i respektive land, misslyckas man kan den framtida vägen i stället bli lagstiftning.

CHRISTINA SWAHN

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Trafiklärare startade egen skola – avskedades

Trafikläraren gjorde som sina två kollegor och startade upp en trafikskola parallellt med sitt jobb. Men medan kollegorna fick vara kvar blev mannen avskedad.
Lina Björk Publicerad 12 november 2024, kl 13:14
hand pekar mot en maskin som mäter eco-driving
Trafikläraren startade upp en egen skola, men hade inga kunder. Han borde därför inte avskedats på grund av illojalitet, menar Unionen. Foto: TT/Henrik Montgomery

Under medarbetarsamtal med sin chef berättade mannen att han var intresserad av att starta egen verksamhet. Kollegor till honom hade gjort samma sak, gått ned i tid och arbetade nu som konsulter på trafikskolan. Strax efter mötet blev han avskedad med motiveringen att han agerat illojalt.

Trafikskolan han registrerat var vilande, han bedrev ingen verksamhet och hans arbetsgivare förlorade varken några kunder eller affärer på grund av honom. Han hade dessutom informerat sin chef om planerna. 

– Att enbart starta upp ett eget bolag utan att aktivt bedriva verksamheten är inte tillräckligt för att anse det vara illojalt mot arbetsgivaren. I begreppet ligger att det måste finnas en viss skada för arbetsgivaren och så är det inte i det här fallet, säger Filip Vujcic, förbundsjurist på Unionen och företräder medlemmen i Arbetsdomstolen. 

Förutom att arbetsgivaren inte lidit skada av trafiklärarens sidobolag, var uppsåtet inte att vilseleda sin arbetsgivare. Tvärtom var han transparent, enligt stämningsansökan.  

– Vår medlem har varit helt ärlig med sin arbetsgivare. De har fört en dialog om saken, vilket inte var konstigt med tanke på att flera kollegor har haft exakt samma upplägg. Att han blev avskedad kom som en överraskning.

Unionen stämmer nu arbetsgivaren på sammanlagt 150 000 kronor plus utebliven lön. 

* Kollega har bett trafikskolan i södra Sverige om en kommentar om tvisten. De svarar via mejl att de inte kommenterar pågående ärenden.