Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Tvist om hur EU-avtal ska infrias

Företrädare för fack och arbetsgivare överlägger om hur EU-avtalet om distansarbete ska genomföras. Resultatet kan bli avgörande för arbetsmarknadens framtida reglering.
Publicerad
- Frivilliga avtal är ett oerhört principiellt viktigt genombrott för den nordiska modellen på EU-nivå. Förhoppningen är att den här modellen ska ge avtal i stället för lagstiftning, säger Ingemar Hamskär, TCO:s chefsjurist.
Det historiska avtalet om distansarbete slöts våren 2002 av Europafacket EFS och den europeiska arbetsgivarorganisationen UNICE/CEEP. Det var första gången ett avtal slöts frivilligt, utan inblandning av EU-kommissionen.
Innan Svenskt Näringsliv bestämde sig för att bjuda in TCO, LO och Saco till samtal om hur EU-avtalet ska genomföras i Sverige var man tveksam till att agera aktivt vid genomförandet. Men nu har arbetsgivarna svängt och vill agera gemensamt med facket.
- Vi förespråkar frivillighet. Kollektivavtal är inte förstahandsvalet för oss, vi är mer inne på att hitta gemensamma riktlinjer, säger Kent Brorsson, arbetsrättsjurist på Svenskt Näringsliv.
De svenska facken har hela tiden utgått från att avtalet ska införlivas genom förhandlingar och kollektivavtal i respektive bransch. TCO strävar i överläggningarna efter att få en ordning för genomförandet i Sverige, få till stånd gemensamma riktlinjer och att de offentliga arbetsgivarna ska bjudas in till samtalen.
- En överenskommelse skulle ha stor betydelse. Den skulle bana väg för TCO-förbunden att införliva berörda delar av distansarbetsavtalet genom kollektivavtal, säger Ingemar Hamskär.
Mycket talar för att parterna kommer överens under året. Det tror Sifs förhandlingschef Lars-Bonny Ramstedt.
- Samtliga avtalsslutande parter kommer att ta upp detta med motparten. Avtalet om distansarbete bör ligga i separata avtal för respektive bransch. Det är troligt att Facken inom Industrin kommer att träffa likalydande avtal, säger Lars-Bonny Ramstedt som menar att det är svårt att se om det är någon avvikelse mellan branscherna.
På Svenskt Näringsliv poängterar Kent Brorsson motsatsen:
- Jag tror inte att detta blir ett inslag i avtalsrörelsen 2004. En aspekt är att behovet och intresset att hantera distansarbete varierar mellan branscherna. Valfriheten ska finnas när vi kommer fram till någon typ av riktlinjer.
Lars-Bonny Ramstedt tror inte att arbetsgivarna kommer att backa.
- Självklart ska detta genomföras i kommande avtalsrörelse. Det vore hårresande om Svenskt Näringsliv ryggar för något som deras organisation slutit avtal om.
Enligt EU-avtalet har parterna tre år på sig att genomföra det i respektive land, misslyckas man kan den framtida vägen i stället bli lagstiftning.

CHRISTINA SWAHN

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Bulletin får betala halv miljon till Unionen-medlem

En tidigare anställd journalist på nättidningen Bulletin får nu en halv miljon kronor av tidningen. Det efter att Unionen drivit hennes fall till förlikning i domstol.
Sandra Lund Publicerad 14 oktober 2025, kl 15:14
Fru justitia ovanför ingången till Stockholms tingsrätt.
Fru justitia ovanför ingången till vid Stockholms tingsrätt där fallet mellan Bulletin och Unionen avgjordes. Foto: Jonas Ekströmer/TT

Journalisten anställdes av nättidningen Bulletin 2022. 

I mars 2024 blev hon avskedad. Däremellan är de båda parterna, Bulletin och journalisten och hennes fackförbund, inte överens om hon också blivit uppsagd.

Det här ledde till en omfattande arbetsrättslig tvist som från Unionens del innehållit yrkanden som skadestånd för utebliven lön, semesterersättning och pensionsförmåner samt allmänt skadestånd för överträdande av las lagen om anställningsskydd.

Nu har parterna velat få fallet avslutat i domstol, och Stockholms tingsrätt kommit med dom. 

"Stannar mellan parterna"

Det man är överens om är att Bulletin ska betala 550 000 kronor till journalisten och Unionen-medlemmen. 

Varför man valt den vägen vill inte förbundet gå in på i detalj.

– Bevekelsegrunder för varför en förlikning träffas är något som normalt stannar i relationen med parten och i de diskussioner som har varit med motparten. Så är det även i det här fallet, säger Pierre Dahlqvist, förbundsjurist på Unionen.

Båda parter får stå för rättegångskostnader.