Hur långt harmoniseringen med EU egentligen har kommit är många omedvetna om.
- Vare sig arbetsgivare eller lokala fack har kläm på hur EG-rätten kommer in i vardagslivet. Jag kan tänka mig att det finns hur många arbetsplatser som helst där till exempel lönediskriminering förekommer, säger Margareta Zandén, internationell sekreterare på Sif och ledamot i Arbetsdomstolen, AD.
Just vad det gäller lönediskriminering blir det väldigt tydligt att den svenska arbetsrätten påverkas av medlemskapet i EU.
Det blev uppenbart då en kvinnlig barnmorskas lön prövades mot en sjukhusteknikers. Enligt EG-domstolen, som AD är skyldig att tillfråga, är det fel att räkna in barnmorskans ob-ersättning i lönen när man gör lönejämförelser. Det medförde att den svenska arbetsgivaren tog tillbaka påståendet om att sjukhusteknikern och barnmorskan i realiteten hade lika lön.
Likadant är det EG-rätten som gör det möjligt att jämföra två helt olika yrken, och i detta fall fann AD att de var jämförbara.
Även vad det gäller övrig könsdiskriminering är EG-rätten mer långtgående. Då en gravid barnmorska inte fick den tjänst hon sökt trots att hon var mest meriterad drev JämO ärendet till AD. Kvinnan fick rätt. Arbetsgivaren hade handlat i strid med EG:s likabehandlingsdirektiv.
- Generellt sett har de svenska domstolarna varit lite tröga. De har inte insett hur de olika rättsliga strukturerna griper in i varandra, säger Margareta Zandén.
I ett annat fall hade en pilot en så kallad konkurrensklausul i sitt avtal. Han skulle få böta till sin arbetsgivare om han tog ett jobb inom samma bransch inom tre år. Med stöd av Romfördraget hävdade han den fria rörligheten och tog ett jobb i Danmark.
- Många har inte reflekterat över att kollektivavtal kan prövas mot EG-rätten, säger Margareta Zandén.
De anställdas rättigheter då företag säljs stärks också via ett EG-direktiv.
Med EG-rätten har de svenska fackens roll i det lagstiftande arbetet förändrats. Det gäller att hitta allierade inom Europafacket för att påverka EU-kommissionen som är den enda instans som kan lägga förslag till EU:s ministerråd som i sin tur har den lagstiftande makten.

CHRISTINA SWAHN