Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Ovisst om kortare arbetstid

Den nya arbetstidsförkortningen var tänkt att inledas 2004. Men nu är osäkerheten stor om den blir av.
Publicerad
Fem dagar extra ledighet skulle det bli. De första två dagarna redan 2004, därefter ytterligare en dag per år till och med 2007. Men nu kan fackens krav på att den nya lagen inte ska vara tvingande i värsta fall bli den tuva som välter lasset. Både TCO och LO vill att ledigheten ska göras dispositiv, ledig tid ska exempelvis kunna sparas på längre sikt eller kunna växlas in i pengar. Det är ett krav som varken vänsterpartiet eller miljöpartiet förväntas ställa sig bakom.
- Jag kan tänka mig att delar av socialdemokraterna inte uppskattar det heller, säger Mats Essemyr på TCO.
Samtidigt är det knappast troligt att regeringen väljer att köra över facket. Signalen tidigare har varit att facket måste stå bakom förslaget för att det ska genomföras.
Arbetstidsförkortningen kan vara på väg att förpassas ut i kulisserna. Det framgår av en TT-intervju med nyblivne arbetslivsministern Hans Karlsson, där han säger att frågan inte längre har "en väldigt hög politisk dignitet".
Just nu sammanställer näringsdepartementet remissvaren på Arbetstidskommitténs förslag. Sammanställningen beräknas vara klar om cirka två veckor. Först därefter fattar regeringen beslut om och när en proposition ska läggas.

NIKLAS HALLSTEDT

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetstid

Tidsomställning farlig för hälsan

Ta dig i akt. Nu har vi fipplat med tiden igen, vilket inte alls är bra för vår hälsa. Ny amerikansk forskning visar att man skulle undvika hundratusentals strokefall och även fetma genom att införa permanent tid. Vintertid är dock mindre riskabelt än sommartid.
Johanna Rovira Publicerad 27 oktober 2025, kl 06:01
Ny forskning: Vintertid bättre för hälsan än sommartid. På bild: två klockor
Ny forskning: Vintertid bättre för hälsan än sommartid. Foto: Charlie Riedel/AP
  • Forskning. Forskare vid Stanford  har nyligen räknat ut att  antalet feta personer i USA skulle minska med  2,6 miljoner, om man skippade att ställa om klockan. Tidsomställningen stör kroppens naturliga dygnsrytm så pass att man också skulle minska antalet fall av stroke med 300 000 om man inför permanent standardtid. Enligt USA:s nationella hälsomyndighet CDC sker cirka 795 000 strokefall per år i USA, varav 150 000 med dödlig utgång.

     

  • Andra hälsorisker. Tidsomställningen ökar dessutom risken att drabbas av hjärtinfarkt och depression. En svensk undersökning  med några år på nacken visar att fem procent fler dör i hjärtinfarkt i Sverige de tre första arbetsdagarna efter omställningen till sommartid.

     

  • Sommartid värst. Farligast är omställningen till sommartid, i mars, eftersom man då förlorar en timmes välbehövlig sömn. Dagarna efter omställningen till sommartid ökar antalet trafikolyckor och antalet arbetsplatsolyckor sannolikt på grund av sömnbrist.

     

  • Misslyckat första försök. Sommartid hade införts på försök redan 1916, bland annat för att spara energi, men försöket föll inte i god jord och energibesparingarna visade sig vara minimala.  1980 infördes sommartid i Sverige för att anpassa landet till EG.

     

  • EU velar. Tidsomställningen har debatterats i EU under lång tid, men utan resultat. EU-kommissionen har rekommenderat EU-länderna att slopa tidsbytet och 2019 röstade EU-parlamentet igenom förslaget om att ta bort tidsomställningen redan 2021. Men för att tidsomställningen ska kunna tas bort krävs ett beslut i ministerrådet. Ministerrådet har ännu inte tagit ställning till förslaget.