Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Modevisning i protest mot textilarbetarnas villkor

Kampanjen Rena kläder ordnade en modevisning mot modeindustrin. Mitt i Stockholm i slutet av oktober. Speakern berättade inte om snitt och material utan om villkoren för textilarbetare.
Publicerad
Aktionen var riktad mot PPR, Pinault-Printemps-Redoute. Ett franskt företag som inte bemödar sig om att fylla ILO:s krav på fackliga och mänskliga rättigheter. Företaget äger märken som Gucci och Yves Saint Laurent men också postorderfirmorna Ellos, Josefsson och La Redoute.
Alla uppmanades ta sitt ansvar. PPR borde ta ansvar för arbetsförhållandena, fackförbund som LO och TCO borde sätta press på moderföretag. Konsumenterna slutligen borde på ställen där vi köper våra kläder ta reda på under vilka villkor de produceras.
Ute på Norrmalmstorg gick modeller i kläder som skulle ha kunnat tillverkas på olika platser i världen där modeindustrin exploaterar sina anställda. Plaggen var lånade från en Second hand-butik men "skulle ha kunnat vara gjorda" i Tirupur i Indien. Där är timlönen mindre än en krona, under laglig miniminivå. Arbetsdagen är 13 timmar och arbetsveckan sex dagar. På ögruppen Saipan i Stilla havet är arbetarna tvungna att skriva på ett kontrakt där de förbinder sig att inte kräva högre lön, inte bli kära, inte bli gravida, inte gifta sig och inte ägna sig åt religiös eller politisk aktivitet.
I Indiana i USA hotas och trakasseras arbetare som går med i facket. Hälften av de anställda tillhör en etnisk minoritet och 70 procent är kvinnor.
Kampanjen Rena kläder har funnits i Europa sedan 1989 och i Sverige sedan 1998. Bakom den står bland annat Industrifacket, Handelsanställdas förbund, Rättviseakademin och Svenska kyrkans unga.

LISBETH NIEMINEN

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetstid

Tidsomställning farlig för hälsan

Ta dig i akt. Nu har vi fipplat med tiden igen, vilket inte alls är bra för vår hälsa. Ny amerikansk forskning visar att man skulle undvika hundratusentals strokefall och även fetma genom att införa permanent tid. Vintertid är dock mindre riskabelt än sommartid.
Johanna Rovira Publicerad 27 oktober 2025, kl 06:01
Ny forskning: Vintertid bättre för hälsan än sommartid. På bild: två klockor
Ny forskning: Vintertid bättre för hälsan än sommartid. Foto: Charlie Riedel/AP
  • Forskning. Forskare vid Stanford  har nyligen räknat ut att  antalet feta personer i USA skulle minska med  2,6 miljoner, om man skippade att ställa om klockan. Tidsomställningen stör kroppens naturliga dygnsrytm så pass att man också skulle minska antalet fall av stroke med 300 000 om man inför permanent standardtid. Enligt USA:s nationella hälsomyndighet CDC sker cirka 795 000 strokefall per år i USA, varav 150 000 med dödlig utgång.

     

  • Andra hälsorisker. Tidsomställningen ökar dessutom risken att drabbas av hjärtinfarkt och depression. En svensk undersökning  med några år på nacken visar att fem procent fler dör i hjärtinfarkt i Sverige de tre första arbetsdagarna efter omställningen till sommartid.

     

  • Sommartid värst. Farligast är omställningen till sommartid, i mars, eftersom man då förlorar en timmes välbehövlig sömn. Dagarna efter omställningen till sommartid ökar antalet trafikolyckor och antalet arbetsplatsolyckor sannolikt på grund av sömnbrist.

     

  • Misslyckat första försök. Sommartid hade införts på försök redan 1916, bland annat för att spara energi, men försöket föll inte i god jord och energibesparingarna visade sig vara minimala.  1980 infördes sommartid i Sverige för att anpassa landet till EG.

     

  • EU velar. Tidsomställningen har debatterats i EU under lång tid, men utan resultat. EU-kommissionen har rekommenderat EU-länderna att slopa tidsbytet och 2019 röstade EU-parlamentet igenom förslaget om att ta bort tidsomställningen redan 2021. Men för att tidsomställningen ska kunna tas bort krävs ett beslut i ministerrådet. Ministerrådet har ännu inte tagit ställning till förslaget.