Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Föräldralediga deltidare diskrimineras

Den som arbetar deltid och är föräldraledig får lägre a-kasseersättning, enligt nya direktiv från AMS. Eftersom det här leder till att kvinnor diskrimineras utreds nu en lagändring av Näringsdepartementet.
Publicerad
Tidigare har den som arbetat heltid innan deltidsarbete och föräldraledighet fått a-kasseersättning som baserats på heltidsarbetet. Men efter två domar i Regeringsrätten har AMS utformat nya direktiv. Nu räknas inte längre deltidsarbete och föräldraledighet som överhoppningsbar tid om arbetskravet på 70 timmar i månaden uppfyllts. Det innebär att hänsyn inte längre tas till den tidigare heltidsinkomsten vilket ger lägre ersättning.
- A-kassorna är bundna av Regeringsrättsdomarna, om a-kassorna går emot dem kan AMS återkräva statsbidragen, säger Uno Ströberg på AMS.
Konsekvensen blir att många kvinnor får lägre a-kasseersättning.
- Det här är indirekt diskriminering och strider mot EG-direktivet om likabehandling i fråga om social trygghet, säger Kurt Junesjö på LO-TCO Rättsskydd.
Han anser att domarna är uppseendeväckande.
- Trots att en förvaltningsdomstol är skyldig att tillämpa rätten enligt lag oavsett vad parterna åberopar berörs inte ens diskrimineringseffekten. Och det är uppenbart att både AMS och Regeringsrätten förbisett förbudet mot diskriminering. Det kan bli dyrt för Sverige, säger Kurt Junesjö och syftar på att detta kan prövas av EG-kommissionen.
Även AMS har reagerat på Regeringsrättens domar och nu ser Näringsdepartementet över om en lagändring ska göras.

CHRISTINA SWAHN

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetstid

Lat på jobbet – därför kan det löna sig

Att vara “lat på jobbet” kan vara en tillgång – om det handlar om att vägra onödigt krångel. Det är skillnad på förenkling som sparar tid och lathet som bara skjuter upp ansvar.
Petra Rendik Publicerad 22 maj 2026, kl 09:03
Lat på jobbet. En person lutar sig tillbaka i en skottkärra utomhus och håller en mobiltelefon.
Lat på jobbet kan vara en strategi för effektivitet när den leder till förenkling. Men när lathet blir prokrastinering tappar både kvalitet och tempo. Foto: Colourbox.

Bill Gates lär ha sagt att han väljer lata människor för att lösa svåra uppgifter. Det kan vara en strategi som både främjar innovation och effektivitet.

Men varför? 

Lata personer vill inte anstränga sig i onödan eller upprepa sig om det inte är ett absolut måste. Medan många av oss accepterar krångliga processer gör latmasken precis tvärtom: den letar efter en genväg eller åtminstone en enklare väg. Det är så innovation uppstår, skriver Realtid.

Övertid är inte samma sak som resultat

Det är alltså inte alltid den som jobbar mest som är bäst. De där lata kollegorna har kanske hajat något som fler av oss borde haka på. Det handlar inte om lättja utan om att jobba smartare, där man inte behöver upprepa sig i onödan. Man slösar inte tid på fel saker helt enkelt och i längden sparar man tid och resurser.

Realtid gör i sin artikel ändå en skillnad på bra och mindre bra lathet. Bra är att våga förenkla, ifrågasätta processer och prioritera rätt. Inte lika bra är att prokrastinera, undvika ansvar eller inte göra något alls.

Bill Gates bytte slit mot reflektion

Microsoft-grundaren Bill Gates är själv ökänd för sina extrema arbetsvanor när han var yngre. Han ”trodde” inte på semester eller lediga helger och krävde samma nitiska inställning från sina medarbetare. Men med åldern blev han, om inte latare, så smartare. I flera intervjuer har han berättat om sin mer moderna syn på hälsosam balans mellan arbete, reflektion och fritid.

Tre skäl till att ”lata” medarbetare levererar

  • Lata medarbetare söker aktivt enklare sätt att lösa problem eftersom de ogillar onödigt arbete och helst inte vill upprepa sig.
  • Lata medarbetare levererar snabbare utan att tumma på kvaliteten eftersom de ogillar ineffektivitet.
  • Lata medarbetare prioriterar smartare; det handlar ofta om kreativ problemlösning snarare än antal arbetstimmar.