Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Föräldralediga deltidare diskrimineras

Den som arbetar deltid och är föräldraledig får lägre a-kasseersättning, enligt nya direktiv från AMS. Eftersom det här leder till att kvinnor diskrimineras utreds nu en lagändring av Näringsdepartementet.
Publicerad
Tidigare har den som arbetat heltid innan deltidsarbete och föräldraledighet fått a-kasseersättning som baserats på heltidsarbetet. Men efter två domar i Regeringsrätten har AMS utformat nya direktiv. Nu räknas inte längre deltidsarbete och föräldraledighet som överhoppningsbar tid om arbetskravet på 70 timmar i månaden uppfyllts. Det innebär att hänsyn inte längre tas till den tidigare heltidsinkomsten vilket ger lägre ersättning.
- A-kassorna är bundna av Regeringsrättsdomarna, om a-kassorna går emot dem kan AMS återkräva statsbidragen, säger Uno Ströberg på AMS.
Konsekvensen blir att många kvinnor får lägre a-kasseersättning.
- Det här är indirekt diskriminering och strider mot EG-direktivet om likabehandling i fråga om social trygghet, säger Kurt Junesjö på LO-TCO Rättsskydd.
Han anser att domarna är uppseendeväckande.
- Trots att en förvaltningsdomstol är skyldig att tillämpa rätten enligt lag oavsett vad parterna åberopar berörs inte ens diskrimineringseffekten. Och det är uppenbart att både AMS och Regeringsrätten förbisett förbudet mot diskriminering. Det kan bli dyrt för Sverige, säger Kurt Junesjö och syftar på att detta kan prövas av EG-kommissionen.
Även AMS har reagerat på Regeringsrättens domar och nu ser Näringsdepartementet över om en lagändring ska göras.

CHRISTINA SWAHN

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetstid

Sänkt arbetstid: så tycker fack, arbetsgivare och politiker

Sänkt arbetstid är en het fråga. Så här tycker arbetsgivarna, facken och politikerna om arbetstiden.
David Österberg Publicerad 10 februari 2026, kl 06:01
 Logotyper för Unionen, LO och Svenskt Näringsliv som symboliserar olika syn på sänkt arbetstid.
Fack, arbetsgivare och politiska partier är långt ifrån eniga om hur – eller ens om – arbetstiden ska kortas. Kollage: Kollega.

Unionen

Anser att arbetstiden ska sänkas genom förhandlingar om kollektivavtal, inte genom lagstiftning. 

Har sedan 1998 arbetat för att sänka arbetstiden med 100 timmar per år. Målet har ännu inte uppnåtts, men i vissa avtal har man fått till en sänkning av arbetstiden på runt 70 timmar om året.

I samtliga kollektivavtal som Unionen tecknade förra året finns en arbetstidsförkortning på minst en dag om året.

LO

Landsorganisationen LO, en paraplyorganisation för 13 fackförbund på arbetarsidan, vill sänka arbetstiden genom en central förhandling med Svenskt Näringsliv. LO har inte sagt hur stor sänkningen ska vara, men har i en utredning föreslagit 35 timmars arbetsvecka. 

Svenskt Näringsliv

Svenskt Näringsliv företräder 49 bransch- och arbetsgivarorganisationer. Vill inte att arbetstiden ska sänkas. Eventuella sänkningar ska förhandlas mellan arbetsgivarorganisationer och fackförbund, inte centralt mellan LO och Svenskt Näringsliv.

Almega

Almega är en bransch- och arbetsgivarorganisation för företag inom tjänstesektorn. Vill inte att arbetstiden ska sänkas. Eventuella sänkningar ska beslutas av företagen själva, inte genom kollektivavtal eller lagstiftning.

Riksdagspartierna

Vänsterpartiet: Vill ”på sikt” sänka arbetstiden genom lag utan att minska arbetstagarnas inkomster.

Socialdemokraterna: Vill se kortare arbetstid, men inte genom lagstiftning.

Miljöpartiet: Vill lagstifta om att sänka normalarbetstiden till 35 timmar i veckan.

Centerpartiet: Vill inte korta arbetstiden genom lagstiftning.

Liberalerna: Vill inte korta arbetstiden genom lagstiftning.

Kristdemokraterna: Vill inte korta arbetstiden genom lagstiftning.

Moderaterna: Vill inte korta arbetstiden genom lagstiftning.

Sverigedemokraterna: Vill inte korta arbetstiden genom lagstiftning.