Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Föräldralediga deltidare diskrimineras

Den som arbetar deltid och är föräldraledig får lägre a-kasseersättning, enligt nya direktiv från AMS. Eftersom det här leder till att kvinnor diskrimineras utreds nu en lagändring av Näringsdepartementet.
Publicerad
Tidigare har den som arbetat heltid innan deltidsarbete och föräldraledighet fått a-kasseersättning som baserats på heltidsarbetet. Men efter två domar i Regeringsrätten har AMS utformat nya direktiv. Nu räknas inte längre deltidsarbete och föräldraledighet som överhoppningsbar tid om arbetskravet på 70 timmar i månaden uppfyllts. Det innebär att hänsyn inte längre tas till den tidigare heltidsinkomsten vilket ger lägre ersättning.
- A-kassorna är bundna av Regeringsrättsdomarna, om a-kassorna går emot dem kan AMS återkräva statsbidragen, säger Uno Ströberg på AMS.
Konsekvensen blir att många kvinnor får lägre a-kasseersättning.
- Det här är indirekt diskriminering och strider mot EG-direktivet om likabehandling i fråga om social trygghet, säger Kurt Junesjö på LO-TCO Rättsskydd.
Han anser att domarna är uppseendeväckande.
- Trots att en förvaltningsdomstol är skyldig att tillämpa rätten enligt lag oavsett vad parterna åberopar berörs inte ens diskrimineringseffekten. Och det är uppenbart att både AMS och Regeringsrätten förbisett förbudet mot diskriminering. Det kan bli dyrt för Sverige, säger Kurt Junesjö och syftar på att detta kan prövas av EG-kommissionen.
Även AMS har reagerat på Regeringsrättens domar och nu ser Näringsdepartementet över om en lagändring ska göras.

CHRISTINA SWAHN

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetstid

Tidsomställning farlig för hälsan

Ta dig i akt. Nu har vi fipplat med tiden igen, vilket inte alls är bra för vår hälsa. Ny amerikansk forskning visar att man skulle undvika hundratusentals strokefall och även fetma genom att införa permanent tid. Vintertid är dock mindre riskabelt än sommartid.
Johanna Rovira Publicerad 27 oktober 2025, kl 06:01
Ny forskning: Vintertid bättre för hälsan än sommartid. På bild: två klockor
Ny forskning: Vintertid bättre för hälsan än sommartid. Foto: Charlie Riedel/AP
  • Forskning. Forskare vid Stanford  har nyligen räknat ut att  antalet feta personer i USA skulle minska med  2,6 miljoner, om man skippade att ställa om klockan. Tidsomställningen stör kroppens naturliga dygnsrytm så pass att man också skulle minska antalet fall av stroke med 300 000 om man inför permanent standardtid. Enligt USA:s nationella hälsomyndighet CDC sker cirka 795 000 strokefall per år i USA, varav 150 000 med dödlig utgång.

     

  • Andra hälsorisker. Tidsomställningen ökar dessutom risken att drabbas av hjärtinfarkt och depression. En svensk undersökning  med några år på nacken visar att fem procent fler dör i hjärtinfarkt i Sverige de tre första arbetsdagarna efter omställningen till sommartid.

     

  • Sommartid värst. Farligast är omställningen till sommartid, i mars, eftersom man då förlorar en timmes välbehövlig sömn. Dagarna efter omställningen till sommartid ökar antalet trafikolyckor och antalet arbetsplatsolyckor sannolikt på grund av sömnbrist.

     

  • Misslyckat första försök. Sommartid hade införts på försök redan 1916, bland annat för att spara energi, men försöket föll inte i god jord och energibesparingarna visade sig vara minimala.  1980 infördes sommartid i Sverige för att anpassa landet till EG.

     

  • EU velar. Tidsomställningen har debatterats i EU under lång tid, men utan resultat. EU-kommissionen har rekommenderat EU-länderna att slopa tidsbytet och 2019 röstade EU-parlamentet igenom förslaget om att ta bort tidsomställningen redan 2021. Men för att tidsomställningen ska kunna tas bort krävs ett beslut i ministerrådet. Ministerrådet har ännu inte tagit ställning till förslaget.