Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Bättre villkor för vikarier och deltidsanställda

Vikarier, projektanställda och deltidsanställda ska inte diskrimineras i fråga om lön och förmåner. Det slås fast i en ny lag som börjar gälla den 1 juli.
Publicerad
Att inte vara fast anställd och heltidsarbetande innebär ofta en ekonomisk förlust. Skälet är skillnader i anställningsvillkoren. Det ska förändras med den nya lagen.
- Man ska inte få sämre villkor bara för att man är deltidare eller har en tidsbegränsad anställning, säger Elise-Marie Donovan, jurist på LO-TCO Rättsskydd.
Hittills har pensionsvillkoren varit det tydligaste exemplet på diskriminering av deltidsanställda och de med tidsbegränsade anställningar. Om hur villkoren nu förändras har Siftidningen tidigare berättat. (se länken nedan)
Att inte ha en fast heltidsanställning kan vara kännbart på fler sätt, framför allt vad det gäller förmåner. Det kan gälla personalrabatter på företagets produkter, fria mediciner, fri tandvård, synundersökningar, terminalglasögon, gymkort, Rikskuponger, massage, möjlighet att billigt hyra stugor, lån av datorer, pensionsförsäkringar, tidningsprenumerationer, bilförmåner, fri telefon, optioner, bonus och vinstdelning.
Men den nya lagen garanterar inte att alla får samma förmåner.
- Skillnader kan göras om det finns saklig grund för dem. Det finns utrymme för negativ särbehandling. Storleken på en förmån som, pension, kan relateras till sysselsättningsgraden, säger Elise-Marie Donovan.
Hur lång den tidsbegränsade anställningen är kan också vara avgörande.
- Det är inte rimligt att man får tillgång till alla förmåner om man vikarierar tre veckor. Det är annorlunda om man vikarierar ett år.
Om kortare vikariat förlängs blir det viktigt att se över situationen. Skälen för att särbehandla någon ska vara synbara för den enskilde.
- Arbetsmarknadens parter får ett tungt ansvar vid tillämpningen av avtalen. De kommer att få anföra skäl till vad som är sakligt. Arbetsgivaren måste kunna argumentera varför man inte ska ha en rättighet om man arbetar mindre, säger Elise-Marie Donovan.
Att det skulle bli dyrare för arbetsgivaren om alla hade samma rättigheter är inte en saklig grund. Den som känner sig diskriminerad kan vända sig till facket.
- Facket begär lokal förhandling för att ogiltigförklara en del av avtalet och kräva skadestånd, säger Elise-Marie Donovan.
Därefter finns möjligheten att gå vidare till AD och förmodligen kommer många också att göra det innan rättsläget klarnar. Lagen har tagits fram utifrån EG-direktiv, därför saknas de förarbeten som annars föregår svenska lagar.

CHRISTINA SWAHN

Läs mer om pensionsvillkoren



Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetstid

Tidsomställning farlig för hälsan

Ta dig i akt. Nu har vi fipplat med tiden igen, vilket inte alls är bra för vår hälsa. Ny amerikansk forskning visar att man skulle undvika hundratusentals strokefall och även fetma genom att införa permanent tid. Vintertid är dock mindre riskabelt än sommartid.
Johanna Rovira Publicerad 27 oktober 2025, kl 06:01
Ny forskning: Vintertid bättre för hälsan än sommartid. På bild: två klockor
Ny forskning: Vintertid bättre för hälsan än sommartid. Foto: Charlie Riedel/AP
  • Forskning. Forskare vid Stanford  har nyligen räknat ut att  antalet feta personer i USA skulle minska med  2,6 miljoner, om man skippade att ställa om klockan. Tidsomställningen stör kroppens naturliga dygnsrytm så pass att man också skulle minska antalet fall av stroke med 300 000 om man inför permanent standardtid. Enligt USA:s nationella hälsomyndighet CDC sker cirka 795 000 strokefall per år i USA, varav 150 000 med dödlig utgång.

     

  • Andra hälsorisker. Tidsomställningen ökar dessutom risken att drabbas av hjärtinfarkt och depression. En svensk undersökning  med några år på nacken visar att fem procent fler dör i hjärtinfarkt i Sverige de tre första arbetsdagarna efter omställningen till sommartid.

     

  • Sommartid värst. Farligast är omställningen till sommartid, i mars, eftersom man då förlorar en timmes välbehövlig sömn. Dagarna efter omställningen till sommartid ökar antalet trafikolyckor och antalet arbetsplatsolyckor sannolikt på grund av sömnbrist.

     

  • Misslyckat första försök. Sommartid hade införts på försök redan 1916, bland annat för att spara energi, men försöket föll inte i god jord och energibesparingarna visade sig vara minimala.  1980 infördes sommartid i Sverige för att anpassa landet till EG.

     

  • EU velar. Tidsomställningen har debatterats i EU under lång tid, men utan resultat. EU-kommissionen har rekommenderat EU-länderna att slopa tidsbytet och 2019 röstade EU-parlamentet igenom förslaget om att ta bort tidsomställningen redan 2021. Men för att tidsomställningen ska kunna tas bort krävs ett beslut i ministerrådet. Ministerrådet har ännu inte tagit ställning till förslaget.