Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Arbetsmiljön ska granskas innan uppsägningar

Arbetsgivare som vill göra neddragningar måste först analysera hur det påverkar arbetsmiljön för dem som blir kvar, har regeringen slagit fast.-Beslutet är oerhört värdefullt. Nu kan ingen längre vifta bort den här aspekten, säger Sifs arbetsmiljöombudman Runo Carlsson.
Publicerad
Bakgrunden till regeringsbeslutet är att Arbetsmiljöverket i ett överklagningsärende förbjudit Härnösands kommun att minska på personalen vid ett äldreboende innan man kartlagt hur det skulle påverka arbetsmiljön. Arbetsmiljöverkets agerade utifrån arbetsmiljölagen som föreskriver att en riskbedömning ska göras för att de negativa följderna av en omställningsprocess ska förebyggas.
Den skyldigheten har arbetsgivaren haft sedan ett år tillbaka men enligt Runo Carlsson har riskbedömningar sällan gjorts. Själv känner han endast till ett fall där ombudsmannen Håkan Jonsson vid Sif Södertälje var inkopplad.
- Det var vid ett företag där man ville reducera personalen med hälften på en avdelning.
När jag krävde en riskanalys blev arbetsgivaren mycket förvånad eftersom man inte alls kände till det här, säger Håkan Jonsson.
- Men jag blev positivt förvånad då man faktiskt skrev ned några sidor. Och det tror jag att arbetsgivaren själv hade nytta av eftersom man då fick en uppfattning om hur nedskärningen skulle drabba i verkligheten. I det här fallet spelade riskanalysen ingen roll för utgången men det kan den säkert göra i många andra fall.
Det anser även Runo Carlsson.
- Riskanalysen kan få stor betydelse, inte minst då storföretag planerar stora neddragningar. Om man får klart för sig att neddragningen får svåra konsekvenser för de kvarvarandes arbetsmiljö så kanske man väljer att säga upp färre anställda. Annars kanske företagets framtid är hotad just av den anledningen, säger Runo Carlsson.
- De här analyserna innebär också att facket får mer att säga till om vid en neddragning. Det räcker inte med att arbetsgivaren ska skriva ned några rader. Man är också skyldig att göra en handlingsplan för hur problem ska åtgärdas och sedan ska en uppföljning ske. I samtliga moment ska facket ha inflytande, säger Runo Carlsson.
Den arbetsgivare som inte följer lagen eller trotsar ett förbud kan åläggas vite av Arbetsmiljöverket.
- Visserligen handlar det inte om några större belopp per anställd men om många berörs så kan arbetsgivaren få betala stora belopp. Och normalt vill inte arbetsgivare figurera i sådana här sammanhang, säger Runo Carlsson.

ANITA TÄPP

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Från quiet quitting till revenge quitting

När statsepidemiologen Magnus Gisslén i slutet av sommaren sa upp sig med dunder och brak följde han en ny trend i arbetslivet – revenge quitting. Han använde uppsägningen för att visa sitt missnöje med arbetsgivaren.
Publicerad 3 oktober 2025, kl 06:01
Quiet quitting och revenge quitting som nya arbetslivstrender i Sverige. Tecknad bild på man med slips som slår sönder sitt skrivbord.
Fenomenet revenge quitting sprider sig på arbetsmarknaden när anställda öppet markerar missnöje med dåliga arbetsvillkor. Illustration: Colourbox.

I en video på Linkedin riktade Gisslén hård kritik mot sina chefer – och ifrågasatte Folkhälsomyndighetens förmåga att hantera en framtida pandemi.

– Med mitt engagemang i denna fråga har jag blivit så pass obekväm för myndigheten att man nu inte vill att jag fortsätter. Jag har därför valt att säga upp mig, förklarade han.

Tre skäl till varför anställda säger upp sig med buller och bång

Statsepidemiologens dramatiska avgång kan i stora stycken sorteras under begreppet revenge quitting – hämnduppsägning – en modell för uppsägning som fått spridning det senaste året. I en artikel i tidskriften Forbes tidigare i år anger psykologen Travers Mark tre skäl till varför anställda väljer att markera sitt missnöje och lämna jobbet med buller och bång:

•  Utbränd på grund av hård arbetsbelastning.

• Förväntningar på arbetsplatsen som inte infriats.

• Låg tolerans för dåliga arbetsvillkor.

Axel Gruvaeus.
Axel Gruvaeus. Foto: Kairos Future.

Axel Gruvaeus, analytiker och framtidsstrateg på Kairos Future, menar att fenomenet skulle kunna förstås som ett uttryck för en alltmer individualiserad arbetsmarknad.
– Du har höga krav på din arbetsgivare och känner kanske inte en lojalitet som gör att du stannar kvar på jobbet. Om dina förväntningar inte möts kan det leda till att du slutar, säger han.

I ett mer individualiserat samhälle är det fler som bygger sitt varumärke på sociala medier och vill ha kontroll över berättelsen om sig själv. Då kan det också ligga närmare till hands att säga upp sig på ett sätt som märks, menar Axel Gruvaeus.

Quiet quitting eller revenge quitting – vad är skillnaden?

I rapporten ”Svenskarna, vardagen och meningslöshetens mörker” visar Kairos Future att det 2023 endast var 18 procent av den arbetsföra befolkningen som tyckte att jobbet är en viktig källa till mening i livet. Andelen har sjunkit stadigt sedan början av 1980-talet.

Den som tycker att arbetet är meningslöst kan i vissa fall välja att jobba kvar, men med ett avtagande engagemang. Då är det snarare quiet quitting än revenge quitting det handlar om.
– Man kanske inte anstränger sig lika mycket eftersom man inte tycker att det lönar sig.

Brist på utvecklingsmöjligheter ökar missnöjet

I rapporten konstaterar Kairos Future att de personer som upplever livet som meningslöst oftare verkar vara fast i jobb som uppfattas som att de inte ger möjlighet att utvecklas.
– Apropå den breda samhällsdiskussionen om kompetensbrist är detta intressant. Möjligheten att utvecklas bör vara en viktig fråga att ta tag i på arbetsmarknaden, säger Axel Gruvaeus.

Flexibilitet som nyckel till att behålla talanger

Revenge quitting kopplas framför allt till yngre anställda, men också till mellanchefer som pressas av krav från både medarbetare och högre chefer. I uppsägningen finns ofta ett tydligt budskap till arbetsgivaren: utveckla verksamheten, lyssna på personalen, var mer flexibel.

Annars väntar en högljudd sorti inför öppen ridå. 

Text: Torbjörn Tenfält