Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Hårdare tag mot sextrakasserier

Sexuella trakasserier på arbetsplatsen jämställs med diskriminering. EU:s regler om likabehandling kommer i år att skärpas.
Publicerad
- Det är bra att sexuella trakasserier lyfts till EU-nivå och blir en fråga om mänskliga rättigheter, säger jämställdhetsombudsmannen Claes Borgström, i samband med en internationell konferens om kvinnors arbetsmiljö- och hälsa som i dag avslutas i Stockholm.
Claes Borgström, som i en paneldebatt lyfter de svenska perspektiven, refererar också en nio månaders Jämo-kampanj för gravidas rättigheter. Sedan 2000 har antalet anmälningar till JämO om att kvinnor diskrimineras av arbetsgivare i samband med graviditet ökat kraftigt de senaste två åren.
- Män tillfrågas i princip aldrig om de ska få barn eller planerar att få barn. Däremot betraktas kvinnor under 45 som presumtiva mödrar, och efter 45 som för gamla, säger Claes Borgström.
"Kvinnors dubbla bördor" är också en av de röda trådar som gått igenom den fyra dagar långa konferensen om kvinnors arbetsmiljö och hälsa, där forskare, yrkesutövare och enskilda organisationer har mötts.
Arbetslivsinstitutets generaldirektör, Inger Ohlsson, som stått som värd för konferensen, den tredje i ordningen, ser just korsbefruktningen som den stora behållningen. Däremot har den lösa strukturen av forskare, aktivister och stora etablerade organisationer medfört att några direkta politiska krav inte har kunnat ställas.
- Med min bakgrund i fackförbundsvärlden föredrar jag fastare strukturer. Nätverkandet är energigivande, men ska man driva frågor framåt är demokratiska modeller bättre, säger den före detta TCO-ordföranden Inger Ohlsson.
Konferensen "Women, Work and Health" har tidigare hållits i Barcelona och Rio de Janeiro. På Stockholmskonferensen, som just avslutats, fanns en stor bredd på representanter. Många afrikanska och asiatiska utvecklingsländer var väl representerade, tack vare stöd från Sida.
Nästa konferens, som hålls om tre år, arrangeras i New Delhi. Då kommer inte minst enskilda organisationers betydelse för arbetslivsfrågor att lyftas, HIV/aids liksom änkor och unga flickors situation.

MARIE NÄRLID

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Miljonböter för Gröna Lund efter dödsolyckan

En kvinna dog och flera skadades när Jetline spårade ur på Gröna Lund. Nu har nöjesparken dömts till att betala 5,2 miljoner kronor, enligt en dom i Stockholms tingsrätt.
Ola Rennstam Publicerad 28 januari 2026, kl 12:43
Jetline på Gröna Lund.
Gröna Lund döms till att betala 5,2 miljoner kronor i böter efter Jetline-olyckan som inträffade i juni 2023. Pontus Lundahl/TT

Olyckan i Jetline inträffade en sommardag i slutet av juni 2023. En kvinna dog och flera skadades allvarligt sedan en bärarm på berg-och dalbanan brustit mitt under färden. Statens haverikommission pekade i sin slutrapport ut flera allvarliga brister som ledde fram till olyckan.

Åklagaren Christer B Jarlås hade yrkat på totalt 12 miljoner i företagsböter för Gröna Lund, och ytterligare tre miljoner vardera till två underleverantörer som nöjesparken hade köpt reservdelarna av.

Nu har Stockholms tingsrätt kommit med sitt avgörande kring ansvaret för dödsolyckan. Gröna Lund döms till företagsböter om 5 miljoner kronor, för vållande till annans död och kroppsskada.

Tingsrätten dömer underleverantören, Göteborgs Mekaniska, att betala 1,3 miljoner kronor i böter. Domstolen slår fast att bolaget har agerat oaktsamt genom att ta sig an ett jobb de inte haft förutsättningar eller kompetens för. Det tredje bolaget frikänns helt.

Läs vår intervju med Gröna Lunds vd Jan Eriksson där han berättar om sina upplevelser från dagen då olyckan inträffade.