Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Äldre kräver mer av jobbet

För att stanna i arbetslivet till 65 krävs inte bara bättre betalt. De äldre, med ordnad ekonomi, måste finna arbetet meningsfullt.
Publicerad
Det hävdar flera fackliga företrädare, bland dem Tore Lidbom, LO.
I går tisdag presenterades utredningen "Riv hindren för äldre i arbetslivet". Där föreslås en rad åtgärder och lagförändringar i syfte att öka äldres förvärvsfrekvens: flexibla pensionsåldrar, rätt till reducerad arbetstid och delpension, visstidsanställningar med mera.
Utredningen, beställd av näringsdepartementet och utförd av "seniorgruppen" under ledning av Bengt K Å Johansson, vill se tydliga ekonomiska incitament för att arbeta längre. Sådana finns i det nya allmänna pensionssystemet, men inte i pensionsavtalen.
Nedskärningar och omorganisationer i stat och näringsliv genomförs i dag med hjälp av avtalspensioner. 60-åringar ges möjlighet att gå i pension med upp till 80 procent av lönen.
- Sverige ser nu sin första generation skatteplanerare. Hälften har sparat minst tio tusen om året i privata pensioner och kan strunta i arbetsmarknaden, säger Gunnar Wetterberg, Saco.
Inte alla pensionärer har dock förmånen att pigga och friska "börja leva livet". Inom inte minst vård och omsorg är förtidspensioneringarna mycket vanliga.
För att rehabiliteringar och nystarter ska lyckas krävs meningsfullt arbete.
- Att så många föredrar pension visar på att något är fel på våra arbetsplatser, säger Anna-Stina Elfving, TCO.
MARIE NÄRLID

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetstid

Sänkt arbetstid: så tycker fack, arbetsgivare och politiker

Sänkt arbetstid är en het fråga. Så här tycker arbetsgivarna, facken och politikerna om arbetstiden.
David Österberg Publicerad 10 februari 2026, kl 06:01
 Logotyper för Unionen, LO och Svenskt Näringsliv som symboliserar olika syn på sänkt arbetstid.
Fack, arbetsgivare och politiska partier är långt ifrån eniga om hur – eller ens om – arbetstiden ska kortas. Kollage: Kollega.

Unionen

Anser att arbetstiden ska sänkas genom förhandlingar om kollektivavtal, inte genom lagstiftning. 

Har sedan 1998 arbetat för att sänka arbetstiden med 100 timmar per år. Målet har ännu inte uppnåtts, men i vissa avtal har man fått till en sänkning av arbetstiden på runt 70 timmar om året.

I samtliga kollektivavtal som Unionen tecknade förra året finns en arbetstidsförkortning på minst en dag om året.

LO

Landsorganisationen LO, en paraplyorganisation för 13 fackförbund på arbetarsidan, vill sänka arbetstiden genom en central förhandling med Svenskt Näringsliv. LO har inte sagt hur stor sänkningen ska vara, men har i en utredning föreslagit 35 timmars arbetsvecka. 

Svenskt Näringsliv

Svenskt Näringsliv företräder 49 bransch- och arbetsgivarorganisationer. Vill inte att arbetstiden ska sänkas. Eventuella sänkningar ska förhandlas mellan arbetsgivarorganisationer och fackförbund, inte centralt mellan LO och Svenskt Näringsliv.

Almega

Almega är en bransch- och arbetsgivarorganisation för företag inom tjänstesektorn. Vill inte att arbetstiden ska sänkas. Eventuella sänkningar ska beslutas av företagen själva, inte genom kollektivavtal eller lagstiftning.

Riksdagspartierna

Vänsterpartiet: Vill ”på sikt” sänka arbetstiden genom lag utan att minska arbetstagarnas inkomster.

Socialdemokraterna: Vill se kortare arbetstid, men inte genom lagstiftning.

Miljöpartiet: Vill lagstifta om att sänka normalarbetstiden till 35 timmar i veckan.

Centerpartiet: Vill inte korta arbetstiden genom lagstiftning.

Liberalerna: Vill inte korta arbetstiden genom lagstiftning.

Kristdemokraterna: Vill inte korta arbetstiden genom lagstiftning.

Moderaterna: Vill inte korta arbetstiden genom lagstiftning.

Sverigedemokraterna: Vill inte korta arbetstiden genom lagstiftning.