- Jag ser inte de nya Europabolagen som något hot mot arbetstagare i Sverige, säger Hanna Johansson, arbetsrättsjurist på Sif.
Hon har nyligen utrett den planerade Europabolagsformen ur ett arbetstagarperspektiv, inom ramen för ett forskningsprojekt på Arbetslivsinstitutet.
- Den nya bolagsformen kan innebära att det inom stora koncerner blir något lättare att få information, eftersom det nu finns ett direktiv om samråd och information på Europanivå.
Arbetstagarna i de länder där bolaget finns kommer att få en gemensam representation, som ska vara arbetsgivarens motpart i förhandlingar.
När det gäller frågor som berör enbart Sverige kommer medbestämmandelagen, mbl, fortsätta att gälla.
Rätten till styrelserepresentation kommer i de allra flesta fall att finnas kvar i de företag som hade det innan de blev Europabolag.
Den typ av frågor som kan förhandlas nationellt kommer också att förändras. De stora frågorna dryftas på Europanivå, medan verkställandet förhandlas lokalt.
För anställda generellt kommer dock förändringarna att vara små, säger Hanna Johansson.
- Anställningsvillkoren kommer även i fortsättningen att regleras av lagen i det land där arbetstagarna utför sitt arbete.

MARIE NÄRLID

Utredningen finns refererad i "Europabolag, arbetsrätt och kollektivavtal" och ges ut inom det så kallade SALTSA-programmet där Arbetslivsinstitutet, och de fackliga paraplyorganisationerna LO, TCO och Saco deltar.
Den kan beställas genom Arbetslivsinstitutet: helle.stensen@niwl.se