Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Europabolag inget hot mot svenska anställda

Mbl:s betydelse minskar med de nya Europabolagen. Men för anställda i stora koncerner kan de innebära mer inflytande.
Publicerad
- Jag ser inte de nya Europabolagen som något hot mot arbetstagare i Sverige, säger Hanna Johansson, arbetsrättsjurist på Sif.
Hon har nyligen utrett den planerade Europabolagsformen ur ett arbetstagarperspektiv, inom ramen för ett forskningsprojekt på Arbetslivsinstitutet.
- Den nya bolagsformen kan innebära att det inom stora koncerner blir något lättare att få information, eftersom det nu finns ett direktiv om samråd och information på Europanivå.
Arbetstagarna i de länder där bolaget finns kommer att få en gemensam representation, som ska vara arbetsgivarens motpart i förhandlingar.
När det gäller frågor som berör enbart Sverige kommer medbestämmandelagen, mbl, fortsätta att gälla.
Rätten till styrelserepresentation kommer i de allra flesta fall att finnas kvar i de företag som hade det innan de blev Europabolag.
Den typ av frågor som kan förhandlas nationellt kommer också att förändras. De stora frågorna dryftas på Europanivå, medan verkställandet förhandlas lokalt.
För anställda generellt kommer dock förändringarna att vara små, säger Hanna Johansson.
- Anställningsvillkoren kommer även i fortsättningen att regleras av lagen i det land där arbetstagarna utför sitt arbete.

MARIE NÄRLID

Utredningen finns refererad i "Europabolag, arbetsrätt och kollektivavtal" och ges ut inom det så kallade SALTSA-programmet där Arbetslivsinstitutet, och de fackliga paraplyorganisationerna LO, TCO och Saco deltar.
Den kan beställas genom Arbetslivsinstitutet: helle.stensen@niwl.se

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Begärde ersättning för resor – blev av med jobbet

En anställd på ett utländskt flygbolag blev uppsagd efter att han krävt ersättning för ökade resekostnader. Nu stämmer Unionen företaget i Arbetsdomstolen och kräver att medlemmen får 190 000 kronor i skadestånd och jobbet tillbaka.
David Österberg Publicerad 24 augusti 2026, kl 05:59
Flygplan
En anställd på ett flygbolag blev av med jobbet när han protesterade mot schemaändringar. Nu stämmer Unionen företaget i Arbetsdomstolen. Colourbox

Mannen arbetade med flygbolagets fraktverksamhet på Arlanda. När företaget utökade verksamheten förändrades mannens schema och han tvingades därför att åka till jobbet både tidiga morgnar och eftermiddagar samma dag. Schemat innebar fler resor och efter att ha vänt sig till Unionen för rådgivning krävde han ersättning för ökade resekostnader. Kort därefter gav företaget honom en skriftlig varning och en uppmaning att läsa på om företagets löneregler. 

Problemen med schemaläggningen fortsatte sedan, enligt stämningsansökan. Mannens schema ändrades ofta med kort varsel, vilket gjorde det svårt att planera vardagen.

Chefen slog mannen på armen

I december förra året diskuterade mannen schemaläggningen med sin närmaste chef. Chefen blev då, enligt stämningsansökan, arg och slog mannen tre gånger på armen. Händelsen anmäldes till en högre chef och den närmaste chefen ska senare ha bett om ursäkt inför kollegor. Unionen anser dock att bolaget inte genomförde någon tillräcklig utredning eller hantering av situationen.

Unionen kräver 190 000 i skadestånd

I mars i år meddelade företaget att mannen skulle sägas upp av personliga skäl. Enligt arbetsgivaren hade han bland annat brustit i samarbetsförmåga och inte följt sina arbetsscheman. Bolaget hänvisade också till den tidigare varningen.

Enligt Unionen saknas sakliga skäl för uppsägningen. Fackförbundet stämmer därför flygbolaget i Arbetsdomstolen och kräver att mannen får 190 000 kronor i allmänt skadestånd och jobbet tillbaka.