Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Fackligt nej till förlängd sjuklöneperiod

Obligatorisk redovisning av sjukfrånvaron i företagens årsredovisningar och 60 dagars sjuklöneperiod är ett par av av förslagen från utredaren Jan Rydh till regeringen. Det senare säger såväl facken som företagen nej till.
Publicerad
- De senaste fyra till fem åren har en hel del hänt vad gäller sjukfrånvaron som om det hade gällt en sjukdom skulle ha betraktats som en epidemi, säger Jan Rydh som på regeringens uppdrag utrett ohälsan i arbetslivet.
Sedan 1998 har antalet kvinnor som har en sjukskrivning längre än 30 dagar nästan tredubblats till cirka 180 000. För män har siffran stigit från cirka 45 000 till drygt 80 000. I allmänhet är sjukfrånvaron större i stora företag än i mindre, och den största ökningen finns i offentliga sektorn, framför allt i kommunerna. Utvecklingen mot allt fler sjukskrivna kan ses i alla branscher. Till skillnad mot vad många trott är anställda som är äldre än 50 år mindre sjukskrivna än de yngre.
13 procent av befolkningen i arbetsför ålder deltar inte i arbetslivet på grund av sjukfrånvaro eller sjukpension, och det finns enligt Jan Rydh ett starkt samband mellan arbetsmiljön och de anställdas sjukfrånvaro.
- När man definierar sjukfrånvaro måste man ta med både individ och arbetsplats. Det är ju bara från arbetet som man kan vara sjukskriven, säger Jan Rydh.
Bland annat bör det i årsredovisningslagen införas krav om redovisning av sjukfrånvaro. Detta skulle göra det tydligare för företagens ägare samt politiker att se vad sjukfrånvaron kostar.
- Det är ju så att företagen faktiskt betalar hela kostnaden för sjukfrånvaron via sjukförsäkringsavgiften. Och det är en avgift som staten tvingas höja om inte sjukfrånvaron minskar. Annars räcker inte pengarna, säger Jan Rydh.
Bidrar inte arbetsgivarna till att förbättra arbetsmiljön, får de betala i andra ändan.
- Man kan också undra varför de arbetsgivare som har mycket låg sjukfrånvaro ska betala lika hög försäkringsavgift som de som har hög frånvaro, säger han.
Det flesta av förslagen från utredaren får gott mottagande från såväl arbetsgivare som fackliga organisationer. Men ett får tummen ned. Det gäller förslaget att den generella sjuklöneperioden, dvs den som arbetsgivaren betalar direkt till den anställde, ska förlängas från 14 till 60 dagar.
- För de privata företagen bör sjuklöneperioden även i fortsättningen vara 14 dagar. Men i den offentliga sektorn kan den mycket väl vara oändlig, säger Erik Jannerfeldt på Svenskt Näringsliv.
På TCO befarar man att en förlängning av sjuklöneperioden kan leda till att kroniskt sjuka eller andra personer med regelbundna sjukperioder skulle få svårare att få en anställning.
- Det är olyckligt att Jan Rydh trots tidigare kritik vidhåller att
sjuklöneperioden ska förlängas till 60 dagar, då det förslaget riskerar att
överskugga de bra förslagen, säger TCO:s ordförande Sture Nordh.

GUNNAR HÄGG

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Bob Hansson: ”Snälla människor är bättre på sitt jobb”

Att vara snäll är inte bara den högsta formen av intelligens – vänliga handlingar sprider sig som löss på förskolan. Det är dags att starta en snällgerilla på Sveriges arbetsplatser, säger Bob Hansson, som skrivit boken ”Snällast vinner”.
Lina Björk Publicerad 25 november 2024, kl 06:01
hjärtan i en hand, Bob Hansson
Snällhet är en grogrund både för egen och kollektiv intelligens, skriver Bob Hansson i sin nya bok "Snällast vinner". Foto: Shutterstock/Henrik Montgomery

Lagsporten uppfanns för 3,5 miljarder år sedan. Då bestämde sig två celler för att för första gången i jordens historia börja samarbeta. De tog på sig samma lagtröja och evolutionen exploderade. Plötsligt kunde det skapas högre livsformer och vips så fanns det både civilisation och melodifestival. Men för att vi skulle överleva behöver vi mer än syre, sömn och makaroner. Vi behöver relationer, skriver poeten och föreläsaren Bob Hansson i sin nya bok, där han tittat på vad forskningen säger om snälla människor. 

– Forskning visar att en snäll människa är bättre på sitt jobb, är en bättre ledare, partner och förälder och anledningen är enkel: för att uppnå framgång behövs samarbete och för ett lyckat samarbete krävs snällhet, säger han. 

Att vara vänlig och kunna samarbeta sker dock inte i en handvändning. Det kräver övning och det sker varje dag. Ta bekräftelse till exempel. Har du gett ett förslag på ett möte som möts av tystnad eller blickar som riktar sig bort? Chansen för att du ska komma med en idé på nästa möte minskar rejält. Eller att du hälsar på någon men får ett snäsigt svar tillbaka. Det påverkar oss, får oss att krypa ihop och undra om det är något fel. 

Bob Hansson kallar det för pupilltid, alltså hur vi möter någons blick och bekräftar att den är värd att lyssna på. 

–Snällhet genomsyrar allt det. Det är när jag känner mig sedd, när jag har fokus på någon annan än mig själv. När jag visar att jag ser dig och lägger energi på att lyssna. 

Berätta för chefen när din kollega gör något bra

Vi tillbringar oerhört mycket tid med våra kollegor. Ibland mer tid än med vår familj. När relationerna fungerar på jobbet är vi mer produktiva och mår bättre. 

Ändå tenderar vi att lägga rätt lite energi på våra arbetskamrater. Vi går till jobbet för att få en lön och sedan gå hem. Är det ett kul jobb är det en bonus. Men att skapa en snällhetskultur på jobbet går rätt fort, med små handlingar. 

– Starta en enmansgerilla i snällföring. Öppna dörren till någon, hämta en kopp kaffe, bjud på en pralin, möt blickar och le till okända människor. Gå in till din chef och berätta att din kollega gjort något bra. Och som chef eller kollega belöna snällheten. 

Hurdå?

– Synliggör den. Varför inte ha en stor jävla plastbanan. Gå runt med den till personer som är snälla, det är ju skitkul. Forskningen är tydlig på den punkten, snabba tydliga belöningar av snällhet får den att öka.

Bob Hansson menar att det även är intelligent att vara snäll. När man gjort studier på vilka team som fungerar bäst blev svaret att det är de team som hjälper varandra. De som frågar om råd, bollar idéer och ventilerade sådant de inte förstod. De grupper som misslyckas är de som vill lösa allt själva. 

Men att ha ett klimat där det går att ställa frågor och ”visa sig dum” kräver också att det finns några andra variabler, psykologiskt trygghet och tillit till exempel. Om stämningen i ett rum är vänlig så är den också tillåtande för att blotta svagheter. 

– Jag blir bättre på att lösa en uppgift om jag inte känner mig stressad och trängd. Men det handlar inte om att allt ska vara bekvämt. Du ska bli utmanad, du ska bli arg, du ska känna att saker blir obekväma - för det är så vi lär oss. Men du ska kunna lära dig i en trygg miljö.

Snällhet grund för kollektiv intelligens

Snällhet är även en grogrund för kollektiv intelligens. Du kan lägga hur mycket energi som helst på att anställa intelligenta personer utan att få till fungerande team. För att få personer att fungera i grupp har forskningen enats om att det behövs åtminstone två parametrar: empati alltså förmågan att läsa av andra människor och att man håller sitt eget kakhål stängt ibland och låter andra tala.   

– Om en person babblar igenom möten så sjunker den kollektiva intelligensen. Och i en grupp där snällhet och empati är eftersatt skapas en gruppdynamik där medarbetarna slutar att lära sig saker.

Viktigt vara snäll mot dig själv

Ska vi bara gå runt och vara snälla mot andra hela tiden? Nej, inte bara mot andra. Lika viktigt är det att vara snäll mot sig själv, enligt Bob Hansson, som till vardags även håller ”snällhetskurser”.

– Det handlar om att reflektera över vad jag gör bra, vad jag behöver för att växa, vad mitt hjärta längtar efter och när jag känner mig som mest stark. Det är kanske inte mycket pengar jag behöver eller titeln chef. Men jag är en glad jävel, hur mår du själv? 

Bob Hanssons snällhetstips:

  • Håll om någon
  • Överraska någon
  • Gör så mycket du orkar och förbanna inte dig själv när du inte orkar.
  • Gör något som andra upplever som konstigt så att de kan känna sig normala.
  • Ta tre minuters semester. Sätt dig eller lägg dig ner och gör inget som helst nyttigt för en stund.
  • Om du har barn, påminn dig vid behov: ”jag tar hand om mitt barn för att mitt barn ska lära sig att ta hand om andra. Jag tar hand om mig själv för att mitt barn ska lära sig att ta hand om sig själv”.
  • När du hör dig kritisera dig själv, böj på knäna och sträck ut armarna och säg med så ljus röst du kan ”nu tänkte jag något tokigt igen” Det pinsamma som uppstår kommer göra att din hjärna gör allt den kan för att situationen inte ska uppstå igen. 
  • Om du har en chef som är rädd och därför elak, underskatta inte hur det påverkar dig. Överväg att byta till en annan arbetsplats. Du är inte överkänslig, du är värdefull.